BAKGRUND: Hur kan pedagogers föreställningar och arbete i verksamheten främja barnsspråkutveckling? Barns språkutveckling kan ses ur olika aspekter som läsning, skrivning ochkommunikation. Detta är något vi belyser i bakgrunden genom att lyfta betydelsen avspråkarbetet i verksamheterna. Miljö, arbetssätt och bemötande är olika områden sompedagoger kan forma för språkutveckling.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på några pedagogers föreställningarkring barns språkutveckling, samt hur de arbetar för att stödja språkutvecklingen.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit intervju ochobservation. Åtta pedagoger har intervjuats i fem olika verksamheter, både ifrån förskola ochfrån förskoleklass. Observationerna genomfördes i två olika verksamheter vid sju tillfällen.RESULTAT: I intervjuerna uttryckte pedagogerna att språket finns i allt som barnen gör.Språket är något som följer barnen åt i hela deras utveckling. Pedagogerna menade att dearbetade språkfrämjande genom olika arbetssätt, som t.ex. språkpåsar, rim, ramsor, böcker.De påpekade även att samtal var en del i hur barnen utvecklar sitt språk vilket de ävenarbetade aktivt med. Pedagogerna nämnde även vårdnadshavarnas roll som en betydande del ibarnens språkutveckling. / Uppsatsnivå: C

<p>Intervjustudien i denna c-uppsats omfattar tre kvalitativa gruppintervjuer med elever som går i låg- mellan- och högstadiet på två olika skolor. Syftet med denna c-uppsats har varit att synliggöra elevernas tankar kring vad som kännetecknar en bra lärare. En kort historisk tillbakablick över lärarrollen tillför förståelse för hur den sett ut genom tiderna. Litteraturgenomgången behandlar olika delar av lärarrollen. I den teoretiska ansatsen tittar vi på hur olika teoretiker ser på barnperspektiv samt ett kort avsnitt om sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att enligt eleverna finns det många olika egenskaper som utgör en bra lärare. Ett viktigt delresultat som handlar om stress tog eleverna själva upp. Detta fick oss att fundera vidare hur detta kan vara relevant när vi pratade om bra lärare. I analysen och diskussionen har vi bland annat problematiserat hur komplext läraryrket är med den sociala delen samtidigt som läraren ska vara en duktig ämneslärare.</p>

<p>Jag har genomfört en kvalitativ studie om lärares upplevelser och tankar kring bedömningsarbetet i ämnet Idrott och hälsa. Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i Idrott och hälsa beskriver och upplever arbetet med bedömning. Vid insamlandet av data har jag använt mig av semi-strukturerade intervjuer och genomfört dessa med sex lärare som undervisar i Idrott och hälsa på skolor i Mellansverige. Sammantaget visar min studie att det som ligger till grund för bedömningen i Idrott och hälsa skiljer sig åt mellan lärare. Vissa har utarbetat en tydlig mall som visar varje moment som vägs in i bedömningen medan andra bildar sig en helhetsuppfattning av eleverna genom elevens insatser under terminen. Min studie visar även att det dokumenteras i varierad utsträckning och att rutinen upplevs som ett stöd i dokumentationen. Synen på ämnet har koppling till vad respondenterna väger in i bedömningen och tiden ses som en av de största begränsande faktorerna i bedömningsarbetet tillsammans med otillräckliga riktlinjer i form av otydliga styrdokument.</p>

<p>Denna studie handlar om barns tankar och medvetenhet kring läsinlärning. Den behandlar även skillnader angående läsinlärning utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien är att ge en ökad förståelse hos pedagoger om hur barn tänker om att lära sig läsa och vilken medvetenhet barn har med sig när de lär sig läsa. I litteraturbakgrunden fokuseras lärande i allmänhet, föreställningar om läsning, läsinlärningstraditioner samt viss genusforskning. Studien är en kvalitativ undersökningen som är baserad på semistrukturerade intervjuer av tolv barn jämnt fördelade mellan könen. Undersökningen är gjord i skolår 1 på en mellanstor skola i en liten kommun längs norrlandskusten.  Analysen av intervjuerna är fenomenografiskt inspirerad utifrån första och andra ordningens perspektiv och uppdelad i tre delar, tankar, medvetenhet och genus. Första ordningens perspektiv beskriver hur verkligheten är och andra ordningens perspektiv fokuserar på hur verkligheten uppfattas av människor. I diskussionen har vi gjort jämförelser mellan analys och litteraturbakgrund, där vi sett på orsakssamband.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad barn i en förskoleklass har för tankar om skolan. Frågeställningen lyder: Vilka tankar har tio barn i en förskoleklass om skolan? Anledningen till att undersöka detta är, att barns tankar är unika och det är av stor vikt att ta reda på vilka tankar de har om skolan. Barn befinner sig i skolan under många år och att då få sätta ord på sina tankar kan vara en god start för dem inför deras framtida skolgång. Pedagogen kan genom att aktivt lyssna till barnen ta del av deras livsvärld som denne kan bära med sig som en viktig kunskap i den pedagogiska verksamheten. Genom detta lyssnande kan den egna pedagogiken både utmanas och utvecklas.</p><p>Litteraturbakgrunden synliggör vad andra författare samt forskare har kommit fram till i studier av barns tankar. Tidigare forskning visar vilka faktorer som kan råda i diskursen kring barn, t.ex. från vilket perspektiv barn betraktas av vuxna, samt maktförhållanden som kan råda mellan vuxna och barn. Studien bygger dels på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, dels på ett logiskt konstruktivistiskt perspektiv. Ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv ses barnets språk och tankeförmåga som en social tillställning där kommunikation och interaktion med omgivningen utvecklar dessa förmågor. Ur ett logiskt konstruktivistiskt perspektiv ses barnet som en ensam aktör i konstruktionsprocessen. Dessa teorier finns med i studien som en bakgrund och genom en abduktiv process prövas teoriernas bärkraft, vilket innebär en interaktion mellan empiri och teori. Den metodiska ansatsen är inspirerad från hermeneutiken, då barnens utsagor har analyserats utifrån inspiration från denna tolkningslära.</p><p>I studien ingick tio barn. Studien genomfördes på en mångkulturell skola där flertalet av barnen är tvåspråkiga, vilket innebär att de har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna genomfördes med fyra flickor och sex pojkar.</p><p>Några centrala begrepp i arbetet är, diskurs och perspektiv. Diskurs står för den tillvaron och det sammanhang barnet befinner sig i när de är i skolan. Perspektiv förklaras som vilken syn vuxna/pedagoger väljer att betrakta barnet från.</p><p>Studiens resultat visar att barnens tankar om skolan är flerfaldiga, vilket är beroende av i vilket sammanhang barnen tänker på skolan. Barnen särskiljer på leken och lärandet.När de talar om lärandet är detta i form av läxor och ämneskunskaper.Leken är en aktivitet som uppskattas av barnen. Barnens tankar innefattar även kamraternas betydelse. Barnens utsagor tyder på att de har uppfattat de regler som råder på skolan och att lärare är de som bestämmer samt sätter upp regler för barnen. Barnen visar tydligt att förhållningssättet, som att t.ex. visa hänsyn, är särskilt uppmärksammat av dessa. Pojkarna uttrycker dock denna vetskap på ett annorlunda sätt än flickorna. Pojkarna använder sig då ofta av negationer i sina uttalanden, de säger t.ex.: man ska inte slåss, medan flickorna säger: man ska vara snäll.</p>

<h2>Ett pedagogiskt material om träd i vår närmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar på förskolebarns tankar om träd som fenomen, både före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förändrades. Pedagogernas syn på materialets användbarhet inom förskolan har varit en del i utvärderingen kring materialets användbarhet.  Intervjuer med både barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats. Av studiens resultat framgår att pedagogerna anser att materialet är intressant och lärorikt och att det lämpar sig för förskolan men även förskoleklass och skolan. Att barnens tankar i viss mån förändrades framgår av analyserna av intervjuerna. En annan slutsats av studien är att pedagogernas syn på naturvetenskap och lärsituationer kan variera beroende på vilket teoretiskt perspektiv de utgår ifrån.</h2><p>                                                                           </p>

<p>Studien syftar till att ta reda på och redogöra för olika uppfattningar som förekommer bland elever i grundskolans tidigare år om läsning och skrivning. De frågor som legat i fokus och som studien utgått ifrån är när, hur och varför de lär sig samt vad eleverna tycker om läsning och skrivning.</p><p>Då studien kretsade kring elevernas individuella uppfattningar valdes intervju som metod, vilket är mycket vanligt i en kvalitativ studie där individuella uppfattningar ligger i fokus. För att ta reda på elevernas personliga uppfattningar kring de valda områdena (se syftet) genomfördes intervjuerna utifrån förutbestämda frågor som eleverna fritt fick besvara med egna ord. Totalt genomfördes 26 enskilda elevintervjuer. Eleverna var jämnt fördelade över grundskolans tre första år (år 1-3) på en speciellt utvald skola.</p><p>Resultatet av studien visade att eleverna var positiva till att lära sig läsa och skriva, få hade synpunkter på den egna läs och skrivförmågan. De allra flesta av eleverna såg en mening med att lära sig läsa och skriva, de såg en klar användning för kunskaperna. Många av de äldre eleverna i år 2 och 3 ansåg sig ha en nytta av att kunna läsa och skriva först i jobbsituationer som vuxna. Elevernas uppfattningar om när man lär sig läsa och skriva visade sig av många vara knuten till skolan på något sätt. Uppfattningarna om hur läs och skrivinlärningen går till var av varierade stort.</p>

<p>Syftet med studien är att få reda på hur barn upplever sin förskolegård och deras tankar om den. Studien tar även upp vilken betydelse sinnen och fantasi har och har haft för barns utveckling och lärande under deras utevistelse på förskolegården. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i barns perspektiv för att försöka lyfta fram hur saker och ting ser ut från barns synvinkel. Som metod användes kvalitativ analys av ett intervjumaterial där intervjuerna genomfördes enskilt med barn från två olika förskolegrupper. Svaren som barnen gav ledde till resultatet om hur de upplever sin förskolegård och nästan alla barnen i undersökningen tycker bra om sin förskolegård. Barnens svar tyder även på att de är aktiva när de vistas ute på sin förskolegård. Forskare anser att barns tankar när det gäller planering av förskolegården är betydelsefull då det är de som är experter på vad de vill ha.</p>

<p>In this study I look into children’s thought about health and exercise. To full fill my purpose I</p><p>made qualitative interviews with seven six year old kids. Two boys and five girls. I wanted to</p><p>now what they thought about health and movement. Do they think that it is important or is it</p><p>just the adult who thinks that?</p><p>The result shows that the kids know much about our health and why we should be exercise</p><p>more. It shows that they know why it’s important that we exercise so our body feels good. My</p><p>results also shows that they didn’t now what the conception of health mean. Fore them it</p><p>means that you said hello to someone. That was something that surprised me. It was only one</p><p>child that could say that it had something to do whit exercise and how we move us.</p> / <p>I denna studie undersöks barns i sexårsåldern ankar om hälsa och rörelse. Kvalitativaintervjuer genomfördes med totalt sju barn. Två pojkar och fem flickor.Resultatet av undersökningen visar att eleverna i förskoleklassen har stor koll på hälsa ochrörelse. De vet att det är viktigt att röra på sig för att kroppen ska må bra. Mitt resultat visadeockså att de inte visste vad själv begreppet hälsa betydde, utan för dem var det att manhälsade och sa hej till någon. Detta blev jag något förvånad över. Det var bara en som tillslutkom fram till att det kunde ha att göra med att vi rör på oss.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn på sambandet mellan talspråk, skriftspråk och hur man använder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex.</p><p>Mitt val av ämne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma ålder, klass och område. Detta har väckt ett intresse hos mig och en vilja att lära mig mer om språkets komplicerade värld.</p><p>I mitt arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att barns kontakt med ordens värld kommer tidigt och att upplevelsen är positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvärld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna på att i större utsträckning ta in den i klassrummet. Jag har också uppmärksammats på att människan är en social varelse, vilken lär i samspel med andra och att det är något vi bör ha i åtanke då vi träder in i klassrummet.</p>