Begging has become a common phenomenon in Sweden, both in cities and on the countryside. This made us interested of how different people think and act around begging. Which emotions and thoughts arise within when we see people beg. The purpose of the study is to investigate how a few Swedes in different ages relate to begging. To be able to answer the purpose we broke it down into questions of what thoughts arise within the interviewed people around begging and how the interviewed people act around begging. The study has been guided by a social construction approach though we believe that begging and actions around begging is something we create and therefore also can be recreated. The theory of actions by Max Weber has been used to investigate how people act around begging. Weber uses four different types of actions; instrumental rational-, value rational-, affective-, traditional actions. The data was collected through a qualitative method with focus group discussions. Age and Swedes was chosen as common factors in the focus groups. The result of this study shows that there is a big uncertainty around begging and how people should feel and act. The conclusion is that the human act is connected to the social context in which they grow up and lives. Begging is a relatively new phenomenon in Sweden and there is still no certain knowledge about the situation or how the local authorities should work with the issue.

Abstract This examination project studies two groups of students, who are in the last year of the mandatory school attendance in Sweden (15 years old and in school year nine), their views and thoughts about the Swedish school. The purpose of this study is to examine how the students in the study thinks about the role that the Swedish school have, and should have in the society, and how, and if the fostering mission that the Swedish school have, has any implication on the student’s opinions. I have also studied if the student’s trusts the Swedish school. I have made my study on interviews with two groups of students, one with four boys and one with four girls. The members in both of the groups came from the same class in school year nine. My results shows that the students have some trust for the Swedish school but it’s hard to see if there is a high amount of trust or a low amount by looking at the boys answers, but the girls answers shows that they have a low amount of trust for the Swedish school. But both of the groups agree that the role that the school should have, is to teach the children things that they have use of in the future. They also agree that they have not been influenced by the schools fostering mission, and that is not the schools mission to foster the children, it’s the parents who should have that role. By the end of the examination project there is a discussion, where I discuss the implications that my results may have on my upcoming work as a teacher. / Sammanfattning Det här examensarbetet handlar om hur två elevgrupper ser på den svenska skolan som institution, och om och i så fall hur skolans fostransuppdrag upplevs av eleverna, och om den har någon påverkan. Detta är även mitt syfte med examensarbetet, att undersöka hur elever ser på skolan. Detta gör jag genom att undersöka hur stort förtroende eleverna har för skolan, upplever eleverna att de blir utsatta för påverkan av de värden som skall förmedlas av skolan, eller har andra faktorer en större påverkan för elevernas åsiktsbildning? Min undersökning är gjord på intervjuer med två stycken fokusgrupper, en med fyra stycken killar, och en med fyra stycken tjejer. Båda grupperna kom från samma årskurs nioklass, från en högstadieskola som jag i examensarbetet håller anonym. Mina resultat visar att eleverna visar upp ett visst förtroende för skolan, men om förtroendet är högt eller lågt är svårt att utläsa ur killgruppens svar, medan tjejgruppen utrycker ett lägre förtroende för skolan. Men båda grupperna är överens om att skolans uppdrag är att ”lära ut barnen” och att det är skolans uppgift att lära dem saker de behöver ha med sig i framtiden. Eleverna i studien upplever sig inte heller bli utsatta för någon fostran eller påverkan från skolans håll, och dem anser inte heller att det är skolans uppgift att fostra eleverna, utan att det istället är en uppgift för hemmet. I den avslutande diskussionen så diskuterar jag mina resultat och vilka konsekvenser dessa kan ha för mitt kommande yrke som lärare.

Syftet med denna studie var, att utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva vilka kunskaper vårdpersonalen har och vilka kunskaper de behöver om suicidalitet och suicidpreventiva åtgärder hos äldre. Syftet var även att granska de valda artiklarnas kvalitet avseende urvalsmetod. Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie med deskriptiv design. Femton vetenskapliga artiklar är hämtade från databaserna Cinahl/PubMed, och från referenslistor. Resultat: Suicidproblematiken är i högsta grad ett folkhälsoproblem. Vårdpersonalen bör betrakta den äldre vårdsökande individen ur ett holistisk perspektiv: dvs. beaktning av patientens somatiska och psykiatriska sjukdomar, deras personlighet samt hur de lever sina liv socialt. Det kan ge fingervisning om att patienten befinner sig i riskzonen för suicid. De olika mätinstrumenten är hjälpmedel i att upptäcka depression och suicidala tankar och bör användas betydligt mer frekvent. Vårdpersonal som arbetar med äldre bör ha grundläggande kunskaper i geriatrisk psykiatri och gerontologi. Hur de äldre tänker och fungerar, vilket kommer både de äldre och vårdpersonalen tillgodo. Bättre kunskaper om de äldres suicidalitet är ett viktigt steg i prevention av suicid. Det är av stor vikt att i tidigt skede upptäcka äldre som befinner sig i riskzonen för suicid. Slutsats: De viktigaste budskapen för att förebygga suicidalitet, och som vårdpersonalen kan ge till de äldre är: du är inte ensam om att känna som du gör, vi förstår din situation och ser att du lider, och vi är villiga att hjälpa dig till ett drägligare liv.

Genusfrågor när det gäller filmer och böcker har varit omdiskuterat i samhället, liksom genusfrågor i förskolan. Forskare har gjort en del studier om hur vuxna ställer sig till detta, men desto mindre om vad barn tänker kring könsroller och könsmönster. Syftet med denna studie är att undersöka barns föreställningar kring olika sagokaraktärer utifrån ett könsperspektiv samt synliggöra hur dessa pedagogiskt kan utmanas i förskolans likabehandlingsarbete. De problematiseringar som studien tar sin utgångspunkt är i: Vilka föreställningar uttrycker barnen med koppling till olika sagokaraktärer? Hur kan dessa förstås utifrån ett könsperspektiv? Vad finns det för könsöverskridande utsagor i materialet som kan utmana stereotypa könsrollsmönster i förskolans likabehandlingsarbete? Den empiriska forskningsdelen grundar sig på en kvalitativ studie där vi intervjuat barn. Studien har utmynnat i ett resultat där det har visat sig att barn främst väljer de stereotypa karaktärerna, där flickor främst pratar om karaktärernas utseende och pojkarna om karaktärernas egenskaper. Detta var inte alltid vad forskarna i litteraturen antog.

Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn på sambandet mellan talspråk, skriftspråk och hur man använder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex. Mitt val av ämne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma ålder, klass och område. Detta har väckt ett intresse hos mig och en vilja att lära mig mer om språkets komplicerade värld. I mitt arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att barns kontakt med ordens värld kommer tidigt och att upplevelsen är positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvärld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna på att i större utsträckning ta in den i klassrummet. Jag har också uppmärksammats på att människan är en social varelse, vilken lär i samspel med andra och att det är något vi bör ha i åtanke då vi träder in i klassrummet.

The aim of the study was to investigate pre-school children's thoughts of the water in the human body. Data was collected by qualitative interviews. The interviews have been supplemented by letting children draw the way of the water on human silhouettes. The result of the study shows that most children imagine that the water flows in the body in a direct line, from the mouth to the bladder. The most common notion of why we should drink water is closely linked to health. There were thoughts that humans should drink water to prevent disease, while some children had a thought that water is necessary in disease. When the children were to explain where the location of the water is in the body, there was a broader discussion as there were different thoughts about this. Only a few of the children had an idea that water is present inside the entire body. The conclusion of the study shows that children in pre-school age and pupils in grade nine have similar thoughts about the water within us.

No description available.

En kvantitativ studie utfördes för att undersöka om den sammanlagda attityden samt dess tre subkategorier beteende, känslor och kognitiva tankar visade eventuella skillnader beroende på vilken information om Mervärde individen tagit del av. Syftet var att undersöka om detaljerad information hade någon inverkan på individens attityd till Mervärde Funäsfjällen. Studiens respondenter delades in i två grupper där grupp 1 bestod av respondenter som besvarat enkäten bestående av informationsscenario 1 och grupp 2 bestod av respondenter som besvarat enkäten bestående av informationsscenario 2. Manipuleringen utfördes genom att deltagarna i grupp 1 fick en kort information om Mervärde och deltagarna i grupp 2 fick en mer utförlig och detaljerad information. Avsikten var att deltagarna i grupp 2 skulle bli manipulerade av en mer utförlig och detaljrik information om Mervärde. Populationen som undersöktes var individer som någon gång under säsongen 2016/2017 befunnit sig på Destination Funäsfjällens anläggningar i Funäsfjällen. Sammanlagt deltog 230 respondenter i studien varav grupp 1 bestod av 127 respondenter och grupp 2 bestod av 103 respondenter. Två olika enkäter designades i Survey and report och skillnaden mellan de olika enkäterna var informationen om Mervärde. Data samlades in genom att fysiska enkäter delades ut vid någon av Destination Funäsfjällens anläggningar och genom att länkar till studiens två elektroniska enkäter skickades ut till tidigare gäster som besökt destinationen. Respondenternas attityd och tre subkategorier mättes med hjälp av ett egetkonstruerat mätinstrument som innehöll 15 påståenden som besvarades med en fem gradig likertskala. Fyra stycken oberoende t-test visade att den detaljrika informationen inte hade någon signifikant effekt på individens attityd. Den detaljrika informationen visade inte heller någon effekt på individens beteende eller känslomässiga kognitiva komponent av attityd. Därav kan slutsatsen antas att ingen av studiens informationer hade någon inverkan på individens attityd. Slutsatsen för studien var att informationen om Mervärde inte hade någon effekt på respondenternas attityd, men att resultatet inte kan generaliseras antas gälla i hela populationen.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett problem världen över. Oftast är det kvinnor som blir utsatta av sin manliga partner. Våldet förekommer i olika former, det kan bland annat vara psykiskt eller fysikt vlåd. Olika tecken som avslöjar våldet kan vara blåmärken, smärta eller depression. Sjuksköterskan har ett ansvar att identifiera dessa våldsutsatta kvinnor. De söker ofta vård för diffusa symtom och vågar inte berätta om orsakarn till skadorna. Syfte: Sammanställa forskning avseende sjuksköterskors upplevelser av att identifiera våldsutstta kvinnor. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, tio stycken kvalitativa, vetanskapliga artiklar kvalitetsgranskades, sammanställdes och analyserades.  Resultat: Resultatet utgår från tre kategorier som framkom efter anlysen; Sjuksköterskans tillvägagångssätt, orsaker till att inte samtala om våld, konsekvenser oxh inställningar kring sjuksköterskans agerande.  Slutsats: i studien framkom det att sjusköterskor har olika hinder för att identifiera våldsutsatta kvinnor som bristen på kunskap oc utbildning, tidsbrst och obehagskänlsa. Både när sjuksköteskan lyckats identifera och när de inte lyckats identifiera upplever sjuksköterskan många känslor som kan vara svåra att bearbeta.

Studiens syfte är att bidra till en större förståelse om hur barn tänker och handlar kring konceptet hållbar utveckling. Huvudfrågan lyder Vilka tankar har barn i skolår 2 om sin egen handlingskompetens när det gäller den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: -Vilka kunskaper i miljöfrågor beskriver barnen? -Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hållbar utveckling?-Vilka känslor av ansvar redogör barnen för?Studiens teoretiska utgångspunkter är begreppet handlingskompetens, där en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) där faktorer som kan påverka miljövänliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lärandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat.Nio barn i skolår 2 på en medelstor skola i Skåne blev intervjuade och deras svar visar på stor variation både i kunskaper, erfarenheter och känslor för miljöfrågor. Barnens svar är mycket individuella men har ändå gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skräp i naturen. Alla barn visade ett överraskande och moget resonemang med tänkvärda funderingar som gav prov på att det finns rum för vidare utbildning inom hållbar utveckling även bland de yngre åren.