Sammanfattning/abstractFörfattare: Malin NilssonHuvudfrågan är: ”Hur tänker barn, pedagoger och föräldrar kring utevistelse?”Hur tänker barn, pedagoger och föräldrar om utevistelse på en vanlig, kommunal förskola idag på 2000-talet? Hur upplever barnen det att gå ut? Vilken miljö väljer barnen helst och vad leker de där? Hur tänker pedagogerna kring barnens upplevelser under utevistelsen? Hur tänker föräldrarna kring sina barns utevistelse? Vad har föräldrarna själv för upplevelser när det gäller hälsa och allmänt mående? Jag har undersökt en kommunal förskolas syskonavdelning. Barn, pedagoger och föräldrar har deltagit i undersökningen. Observationer av barnen under på- och avklädningen samt under deras utevistelse på gården har gjorts. Bildintervjuer med barnen har genomförts inomhus. Där fick barnen berätta om sin utevistelse; hur de tyckte det kändes att vara ute, var de lekte och vad de helst lekte. Barnen fick också rita en teckning som beskrev känslan i kroppen efter utevistelsen. I intervjuer har pedagogerna svarat på hur länge barnen var ute, hur ofta och hur de tyckte att barnen ställde sig till att gå ut. Pedagogerna fick också ange hur de har uppfattat att barnen mådde efter en hel utedag respektive en hel dag inomhus. Till föräldrarna ställdes frågor i enkäter om hur mycket barnen var ute hemma, vad barnen lekte samt hur de trodde att barnen ställde sig till att gå ut i olika väderlek. Både pedagoger och föräldrar har också fått beskriva sina upplevelser av den egna utevistelsen när det gäller hälsa och allmänt mående.Ett resultat som kom fram var att barnen tänkte positivt om att vara ute och de tyckte utevistelsen var rolig. Under observationerna visade några barn att de tyckte det var jobbigt med påklädningen. Trots detta lekte de med glädje och stor kreativitet när de kom ut. Det visade sig också att naturens eget material tilltalade barnen mest. Pedagogerna har god uppfattning om vad barnen föredrar att göra och var barnen helst vistas under utevistelsen. Pedagogerna uppfattar också en skillnad på barnens reaktioner efter utevistelsen. Föräldrarna tänkte hälsomässigt om sina barns utevistelse. Några svarade att om barnen var ute uppstod färre sjukdomar hos deras barn. Nyckelorden är ”utevistelse”, ”barn”, ”tankar”, ”miljö”, ”upplevelser”, ”roligt”.

Bergén, Katarina & Berglund, Anna (2010). Pedagogers tankar kring och arbete med yngre barns fysiska hälsa. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Huvudsyftet med vårt examensarbete är att bidra med ökade kunskaper om hur lärare och pedagoger tänker kring och arbetar för att främja barns fysiska hälsa och hälsosamma livsstil. Ett annat syfte med studien är att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan lärare och pedagoger som arbetar i förskolor och förskoleklasser som har en hälsoprofil respektive inte har en hälsoprofil. Arbetet utgår ifrån följande frågeställningar: Hur tänker lärare och pedagoger kring barns fysiska hälsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil? Hur arbetar lärare och pedagoger för att främja barns fysiska hälsa och hälsosamma livsstil i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lärares och pedagogers tankar kring och arbetssätt för att främja barns fysiska hälsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil?I arbetets teoretiska del förklaras studiens centrala begrepp, samt innebörden i hälsofrämjande arbete i förskolan och skolan. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer använts och sammanlagt har åtta pedagoger deltagit i undersökningen. Två av dessa personer arbetar i en uteförskola, två i en hälsofrämjande förskoleklass som är mångkulturell och båda dessa verksamheter ligger i en större stad. Två av lärarna och pedagogerna arbetar i en förskola utan hälsoprofil som ligger i utkanten av en större stad. De sista två arbetar i en förskoleklass med hälsoprofil och denna ligger i en mindre stad. Studiens viktigaste resultat är att man tänker kring och arbetar med barns fysiska hälsa genom att vistas ute och röra mycket på sig samt att servera en varierad kost. Av resultaten dras slutsatsen att oavsett om lärare och pedagoger arbetar i en verksamhet med hälsofrämjande profil eller inte tänker och arbetar lärare och pedagoger lika med barns fysiska hälsa.

Detta arbete handlar om barns tankar om skräp i sin närmiljö. Vi ville ta reda på vad barn tänker om skräp i närmiljön, eftersom vi under våra VFT perioder upptäckt hur mycket skräp som ligger på skolgårdarna där barnen vistas och leker. Förskolan och skolan har en betydelsefull roll för att utveckla barns handlingskompetens för en hållbar utveckling. Vi har intervjuat barn i en mångkulturell förskoleklass för att ta reda på deras tankar om varför skräpet hamnar på marken och vart det tar vägen om det får ligga kvar. Vi har även intervjuat förskolläraren barnen hade i förskolan för att se om de fått med sig någon kunskap om ämnet från förskolan till förskoleklassen. Våra resultat visar att de flesta barn i denna undersökning tänker ungefär på samma sätt om skräp i sin närmiljö. Skräp för dessa barn är något som någon använt och slängt på marken, t.ex. förpackningar av olika slag. Barnen visade svårigheter i att förstå nedbrytning av organiskt avfall och kom med olika förslag om vart skräpet tar vägen om det får ligga kvar på marken.

Abstract: Syftet med undersökningen var att beskriva hur barn tänker om lek samt fåen ökad kunskap och förståelse om barns lek. Anledningen till mitt val av undersökning var att jag anser att barn i leken inhämtar kunskap och hela tiden utvecklas. Jag menar vidare att det är viktigt att ta tillvara på leken i undervisningen, där barnen själva är aktiva tillsammans med läraren. Vidare har jag tittat närmare på skillnader i pojkar och flickors lek, såsom t ex val av lekar. De frågeställningar som jag utgick ifrån, och genom barnen fått svar på var: Hur ser kommunikation och samspel i barns lek ut? Hur ser förutsättningar för lek i skolan ut? Finns det tid för lek samt lekredskap som inbjuder till lek? Vad tänker barn om lek och lekkamrater? Jag följde en klass med totalt 21 barn, i åldrarna 8-10 år, under rasterna genom att observera dem i deras lek, informella samtal med dem på skolgården, samt via intervjuer med sex av barnen, vilka valdes ut tillsammans med läraren. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning på att leken i skolan är en viktig del i barnens utveckling. Jag upplevde det som, genom mina observationer och samtal med barnen, att de i leken får utlopp för känslor och upplevelser, där de lär sig ta hänsyn till varandra, och hantera konfliktsituationer. När det gäller förutsättningar för lek, i form av tid till lek samt lekredskap, fann jag, att barnen tyckte att det fanns tid för lek och att det inte fanns något direkt som saknades på skolgården. De resultat som framkommit kring pojkar respektive flickors lek är att de leker oftast var för sig, men även tillsammans såsom i t ex bollspelen. Leken enligt barnen ska framförallt vara rolig, där det inte finns några krav på prestationer, och där de tillsammans med sina kamrater sätter reglerna just för stunden.

Syftet med vårt examensarbete är att synliggöra musiksamlingen i förskolan samt lyfta fram barns tankar om musik. Våra fyra frågor är: Vilka tankar har barn i åldrarna 4-5 kring musiksamling i förskolan? Har de musiksamlingar på förskolan Regnbågen och vad gör de då? Vad tänker barn i förskolan när de hör ordet musik? Vilken/vilka känslor har barn för musik i förskolan, stämmer deras kroppsuttryck med vad de säger om musik?Vårt arbete bygger på en kvalitativ undersökning där vi har gjort intervjuer med 23 barn från samma avdelning på en förskola. Vi har även observerat en av förskolans traditionella musiksamlingar samt att vi själva har planerat och genomfört fem samlingar. I vår undersökning har vi kommit fram till att barn är positiva till musiksamlingen. De flesta barn tycker det är roligt att sjunga och skulle välja att sjunga om dem själva fick bestämma innehållet i musiksamlingen.

No description available.

Denna undersökning syftar till att lyfta fram dels elevers egna tankar kring användandet av boksamtal som en undervisningsmetod i klassrummet samt vad eleverna själva tycker om boksamtal. Att presentera elevernas egna tankar och funderingar har varit en viktig del för mig i denna undersökning, då jag känt att elevers tankar kring användandet av vissa undervisningsmetoder ofta inte representeras. I denna undersökning presenteras material som blivit insamlat i form av intervjuer och observationer. Detta material har sedan blivit analyserat med hjälp av tidigare forskning och facklitteratur.Jag har lagt stor fokus på både begrepp och teorier som författaren Aidan Chambers tagit upp i boken Böcker inom oss(1994) då jag granskat att han behandlat begreppet boksamtal på ett djupgående sätt. För att besvara mitt syfte med undersökningen utformade jag tre stycken frågeställningar som handlar om vad eleverna tycker om boksamtal och vad de själva tycker att de lär sig ut av boksamtal i klassrummet. I min undersökning fann jag att eleverna jag valde att intervjua var positiva till användandet av boksamtal. Jag insåg också under undersökningens gång att eleverna var väl medvetna om vad ett boksamtal var och vad det gick ut på. Elevernas svar på de intervjufrågor jag ställt behandlas sedan i analysen. Där kom jag bl.a. fram till att eleverna tycker det är viktigt att kunna kommunicera med varandra i klassrummet.

Bakgrund: Övervikt är ett nationellt växande folkhälsoproblem. Barn och ungdomar med övervikt eller fetma riskerar i större utsträckning att utveckla en övervikt eller fetma i vuxen ålder, vilket gör det viktigt att bromsa sjukdomsförloppet så tidigt som möjligt. Vårdgivare som arbetar med barn och ungdomar med övervikt behöver utöver relevant kunskap och verktyg inom området även förståelse för vikten av rätt bemötande för att undvika att skuldbelägga barn och familj. Syfte: Att undersöka hur dietister som arbetar med barn och ungdomar med övervikt upplever samtalet med barnet och vårdnadshavare med fokus på framgångsfaktorer och utmaningar. Metod: Syftet besvarades genom åtta semistrukturerade digitala intervjuer med dietister som arbetade med barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen identifierade åtta kategorier. Resultatet belyser hur respondenterna anpassar sitt arbetssätt utifrån patienten samt vikten av att skapa en god relation med patienten. Det framkom hur respondenterna valde att prata med patienten på ett hälsofokuserat sätt och vikten av att förtydliga vårdnadshavarnas stora ansvar i behandlingen. Det fanns varierande tankar hos respondenterna angående när eller om det yngre barnet skulle delta i samtalet. Resultatet visade även hur interprofessionellt samarbete både kunde verka främjande och hämmande i samtalet och belyser vilka verktyg dietisten använder i samtalet och som underlättar arbetet. Slutsats: Studien visade att dietistens samtal med barn och ungdomar med övervikt genomsyrades av ett personcentrerat synsätt med fokus på barnet och dess förmåga och vilja att aktivt delta i behandlingen. Engagemang och ansvar från vårdnadshavarna lyftes som viktiga framgångsfaktorer. Resultaten stödjer bilden av att hög vikt upplevs stigmatiserat i samhället och att berörd patientgrupp behöver mötas med förståelse och empati. / Background: Obesity is a nationally growing public health problem. Children and adolescents with overweight or obesity are at greater risk of developing overweight or obesity in adulthood, which makes it important to slow down the course of the disease as early as possible. Healthcare professionals who work with children and adolescents with overweight need, in addition to relevant knowledge and tools within the field, also an understanding of the importance of giving the right treatment to avoid placing blame on the child and family. Objective: To investigate how dietitians that work with children and adolescents with obesity experience the conversation with the child and guardian, focusing on success factors and challenges. Method: The objective was answered through eight semi-structured digital interviews with dietitians who worked with children and adolescents with overweight or obesity. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Results: Eight themes were identified during the analysis. It describes how the respondents adjust their approach based on the patients and the importance of a good relationship between patient and dietitian. It was important to focus on health when talking to the patient and to clarify that parents have a main responsibility in the treatment of childhood obesity. There was a variety of thoughts about at what age, if at all, the young child should be a part of the dialogue. The result also describes how working multidisciplinary can affect the dialogue and witch tools there are to use, and what tools would be good to have in the work of a dietitian. Conclusion: The study showed that the dietician's conversations with children and adolescents with obesity were permeated with a person-centered approach putting focus on the children and their ability and willingness to actively participate in the treatment. Commitment and responsibility from the parents were highlighted as important factors for success. The results support that high weight is perceived as stigmatized in society and that the patient group needs to be met with understanding and empathy.

Döden kan ses som ett tabubelagt och skämmande ämne som både vuxna och barn har svårtatt prata om. För att inte uppröra barnet undviker ofta vuxna att prata om döden vilket bidrartill att barnen även tar avstånd ifrån ämnet. Studier visar att barn behöver få ventilera frågorom döden med en vuxen och därför kan det vara bra att bemöta dessa frågor i skolan. Böckerkan även utveckla barns förståelse om döden och användas som stöd i undervisningen.Uppsatsen ämne väcker intresse då barn funderar mycket kring döden och som blivande lärareses det därför som viktigt att få kunskap om hur man ska bemöta barns frågor.Följande uppsats syftar därför till att undersöka hur temat döden gestaltas i barnböcker ochhur barns sorg kommer till uttryck i relation till ämnet. Det är av vikt att som blivande lärarehitta verktyg för att kunna samtala om döden med våra blivande elever samt få kunskap kringhur vi kan använda oss av böcker som stöd i arbetet. Bakgrunden i arbetet redogör därför förhur barns sorg kan komma till uttryck och varför böcker är bra, både när det gällerkunskapsutveckling och som stöd i samtal om svåra ämnen. Eftersom uppsatsen syftar till attundersöka hur döden gestaltas i barnböcker har Uppe bland molnen av Matilda Salmén ochLilla grodan, morfar och döden av Julia Groth valts ut som analysobjekt. Studiens analyspräglas av Maria Laukka och Ulla Rhedins tillvägagångsätt för att belysa hur döden hargestaltats i de utvalda bilderböckerna.Studiens resultat visar på att böcker kan fungera som en bra arbetsmetod för att hjälpa bådebarn och lärare i ett undervisningssammanhang, likaså vara ett bra samtalsstöd. Samtal kanhjälpa barn att få uttrycka sina tankar om döden för att främja den läkande processen närbarnet har drabbats av sorg. Det kan också fungera som ett stöd för vuxna för att hantera olikalivsfrågor som barnet har. I relation till vår analys har resultaten diskuterats utifrån tankarinför vår blivande yrkesroll. Hur kan vi använda böcker som stöd vid samtal om döden? OchHur kan vi belysa ämnet på ett effektivt sätt?

Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som används i det didaktiska arbetet med barns språkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande språkutveckling, samt hur arbetet med språkutveckling kan läggas upp i en barngrupp. Metoden som användes var en kvalitativ forskningsansats där intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgångspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och två pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns språkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de även har kunskap om hur barn utvecklar språk. De måste dessutom känna till tidiga tecken på avvikande språkutveckling, samt på vilka sätt de kan stödja barn i behov av särskilt stöd för att tidigt sätta in rätt insatser.