Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden. För att göra det valdes en kvalitativ analys. Denna metod strävar efter att beskriva det viktiga i innehållet. Resultatet visar att saknaden av fysisk kontakt och psykisk stimulans är det tydligaste i barns sorg. Traditioner och minnen är en stor del av hur barn bearbetar sorgen och oavsett ålder tror de på en plats efter döden.

Huvudsyftet med studien var att undersöka vilka faktorer som upplevs påverka skidskyttars koncentration positivt och negativt. Vidare undersöktes även...

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gällande lärarens tankar och mål/syften, dels gällande elevernas tankar och upplevelser, samt hur väl dessa överensstämmer med varandra. För att kunna besvara de frågeställningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lärare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats är i sjuårsåldern. Resultaten visar att lärarens mål och syften i stort är desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stämmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas någon skillnad gällande överensstämmandet beroende på om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar även att eleverna är övervägande positiva till matematikundervisning både inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör därmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik. De skillnader som undersökningens resultat visar, handlar om lärarens syn på metoder och hennes tankesätt (exempelvis att eleverna bör och får arbeta mer praktiskt utomhus än inomhus), samt om faktorer som eleverna lyfter fram gällande inom- och utomhusundervisningen. Exempel på dessa är att det är skönt och bra att vara ute eftersom man får luft och får leka lekar där, att det är bra inne för att man kan skriva, samt att det är jobbigt att vara ute, eftersom fröken inte hör om man behöver hjälp.

<p>Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden. För att göra det valdes en kvalitativ analys. Denna metod strävar efter att beskriva det viktiga i innehållet. Resultatet visar att saknaden av fysisk kontakt och psykisk stimulans är det tydligaste i barns sorg. Traditioner och minnen är en stor del av hur barn bearbetar sorgen och oavsett ålder tror de på en plats efter döden.</p>

Sammanfattning Bakgrund Dagens äldre uppnår en högre ålder och de blir allt fler. Äldre personer idag har generellt sett bättre matvanor än vad de hade förr men trots detta är undernäring ett vanligt förekommande problem. Detta inkluderar även äldre personer med hemtjänst. Många äldre riskerar även att drabbas av social isolering, vilket kan påverka ett hälsosamt åldrande och motivationen att äta. Personalen i hemtjänsten har en betydelsefull roll när det kommer till maten och det är därför av vikt att lyfta fram deras tankar och åsikter kring matsituationen.  Syfte Syftet var att undersöka hemtjänstspersonalens tankar kring maten som serverades till brukarna i en mindre kommun.  Metod Fyra individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med personal i tre hemtjänstsgrupper. Vid intervjuerna användes en halvstrukturerad frågeguide. Varje intervju spelades in och transkriberades ordagrant samma dag som de genomfördes. Därefter analyserades materialet med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarna delade till stor del åsikter, tankar och känslor kring den mat som tillagades åt brukarna. Det framkom frustration över tiden till matlagningen, biståndsdirektiven samt att deltagarna inte kunde påverka maten från en privat aktör i kommunen. Det upplevdes ansvar över den mat som tillagades och inhandlades till brukarna. Deltagarna gjorde sitt bästa utifrån den tid som brukarna var beviljade till matlagningen och de hade många önskemål och drömmar för att förbrättra brukarnas situation.  Slutsats Deltagarna uttryckte frustration kring tidsbrist, tvetydiga direktiv, brukarnas anpassning samt missnöjde över att inte ha möjlighet att påverka brukarnas matsituation. Personalens erfarenheter bör ses som en tillgång och deras tankar och idéer bör tas tillvara.

Background: Existential and spiritual thoughts are a big part of pallative care. The terms existential and spiritual can be understood in many different ways. It may mean thoughts about faith or thoughts concerning life and death. The nurse in palliative care need to have good communication skills, be responsible and be present and supportive in meeting with the patient. Aim: To describe the nurse's experiences of meeting patients' existential and spiritual thoughts in palliative care. Methods: A literature review based on 10 scientific studies have been done. The studies have been downloaded from the following scientific databases; Academic Search preimer, CINAHL Plus with   Full Text, and PubMed. Keywords that were used: Palliative care, Issue, Existential,   Communication, Spiritial experiences, Nurse, Nurses, Existential questions, Nurse specialists. As a theoretical framework for this literature review, the model of the 6 S:n was applied. This model aims to create a holistic approach to the patient through planning, documentation, implementation and evaluation of ongoing care. The goal is to promote patients' wishes and thus a good death. Results: The results of the literature review is presented in four themes. The understanding of the concepts of existential and spiritual concerns the meaning and significance of the terms for the nurse. To feel responsible highlights the nurse's ability to meet existential and spiritual needs. To manage their own emotions focuses on how the nurse herself is influenced by patients' existential and spiritual needs and thoughts. The last theme Conversation is about using the conversation as a tool to meet patients' existential and spiritual thoughts. Discussions: Two following themes is presented in the discussion; The understanding of the concepts of existential and spiritual, and To feel responsible. These are discussed against the theory of the 6 S:n, with a focus on S:n contexts and strategies.

The aim of this study is to investigate if pedagogues, by different activities, can increase childrens awareness and curiosity for the ecological water cycle. Further, to identify the thoughts children between three and five years old have about the ecological water cycle. In order to review this, eight children participated in four group activities, and afterwards they were interviewed individually about their thoughts regarding water. The children were aware that water occurs in different aggregation forms, which is important to know when trying to understand the ecological water cycle. The activities were a valuable method to stimulate childrens interest in the ecological water cycle. It was reviled that it is difficult for children to understand the abstract parts in the water cycle, such as water vapor. Most of the children were able to describe a simple variant of the water cycle. / Syftet med detta arbete är att undersöka om pedagogerna genom aktiviteter kan utveckla barnens intresse för vattnets kretslopp samt vilka tankar som barn i tre till femårsålder har om vattnets kretslopp. För att komma fram till resultatet så har 8 barn deltagit i fyra gruppaktiviteter och efter det har de intervjuats enskilt om deras tankar kring vatten. Alla barnen visste att vatten förekommer i olika aggregationsformer. För att förstå processen kring vattnets kretslopp är det viktigt att förstå att vatten förekommer i olika aggregationsformer. De aktiviteter som användes i studien visade sig vara bra aktiviteter för att stimmulera barnens intresse för vattnets kretslopp. Det är svårt för barnen att förstå det abstrakta i kretsloppet, som till exempel vattenånga. Flertalet av barnen kunde redogöra för en enkel variant av vattnets kretslopp.

Målet med studien är att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus är ungdomar i 13-15 års ålder där jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lärare i skolan) och depressiva symptom. För ändamåletanvänds data från en pågående studie vid Örebro Universitet omvälmående bland årskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvärsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieär att för att påverka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sätt som ungdomar ser på sig själva och sin omvärld. / Goal for the study is that through transdiagnostic approach explainhow stress at school leads to depressive symptoms. Focus is onyoung people in the 13-15 of age where I examine whetheradolescents repetitive negative thoughts acts as mediators orconnections between stress (at school, and in relationships withpeers and teachers at school ) and depressive symptoms. For thispurpose I’m using data from an ongoing study at ÖrebroUniversity of well-being among 7 and 8 grade students and Iconduct a cross-sectional analysis . Mediationanalysis showed thatyoung peoples repetitive negative thoughts explain much of theassociation between stress at school and depressive symptoms. Theconclusion of this study is that to influence young people'sdepressive symptoms, we need to identify the ways that youngpeople see themselves and their world.

The purpose with my study is to investigate what kind of thoughts children between three or four years express about the water's phase transitions. The theoretical perspective which has been used is sociocultural perspective. The method is based on semi-structured interviews in groups. The interview groups consist two to three children in each group. The interviews are based on open questions, where the children's thoughts, own words and explanations are in focus. This is documented with audio recording and supplemented with field notes.The result shows that the children have some understanding about the water's phase transitions. Conclusions that can be made is that children think that the water can transform from solid to liquid form but not the other way around. A recurring thought that children have when water freezes is that you need to mix cold water with something and stir it around. Children believe that the temperature is of significance when ice melts or creates. They also think that weather conditions are of significance to phase transitions. When the ice melts children thinkt hat the water is moved and has disappeared. Several thoughts that the children in my study have can be seen in previous research. / Syftet med min studie är att undersöka vilka tankar barn mellan tre till fyra år uttrycker när de undersöker vattnets fasövergångar. Det teoretiska perspektivet som använts är sociokulturellt perspektiv. Metoden är baserad på semi-strukturerad intervju i grupp. Intervjugrupperna består av två till tre barn i varje grupp. Intervjun består av öppna frågor där barnens tankar, egna ord och förklaringar är i fokus. Detta dokumenteras med ljudinspelning som kompletteras med fältanteckningar. Resultatet visar att barnen har viss förståelse för vattnets fasövergångar. Slutsatser som går att dra är att barnen tror att vatten kan gå från fast form till flytande form men inte tvärtom.En återkommande tanke som barn har när vatten fryser till is är att man behöver blanda kallt vatten med något och röra runt. Barn tror att temperatur är av betydelse när is smälter eller bildas. De tror också att väderförhållanden är av betydelse för fasomvandlingar. När is smälter tror barnen att vattnet förflyttas och att isen försvinner. Flertalet tankar som barnen i min studie harkan liknas med tidigare forskningsresultat.

Syftet med studien var att undersöka barns tankar kring varför olika föremål flyter eller sjunker i olika vätskor. Åtta förskolebarn mellan fem och sex år deltog i undersökningen. Barnen intervjuades i mindre grupper i samband med att de genomförde ett experiment kring densitet. Resultatet visar att barnen framförallt förklarar att vätskorna flyter på varandra för att de har olika vikt och olika egenskaper. Att föremålen flyter på olika ställen förklarar de också med att föremålen har olika vikt, men även med att föremålen fastnar eller att storleken bestämmer om föremålet flyter eller sjunker i vätskorna. Studien visar att barnen har många olika tankar kring varför något flyter eller sjunker men de har inte en korrekt vetenskaplig förklaring till fenomenet. Däremot har de sannolikt erövrat andra kunskaper och erfarenheter som de kan återkomma och relatera till vid andra tillfällen. Genom att synliggöra barnens tankar, blir det troligtvis lättare att som pedagog i förskolan stötta barnens utveckling och lärande. / The aim of the study was to investigate children’s thoughts about objects flotation in different liquids. Eight preschool children aged five to six years were included in the study. Qualitative interviews in small groups have been conducted with the children in an experiment on density. The result shows that the children explained the liquids flotation due to differences in weight and different characteristics. Furthermore, the objects flotation was also explained with the objects weight, but also that the objects can get stuck or that size of the object decides whether it will float or sink in the liquids. The study shows that the children have many thoughts about why some objects floats and some will sink, but they don’t have a proper scientific explanation for the phenomenon. On the other hand, they probably received other skills and experiences that they can return and relate to in other situations. By studying the children's thoughts, it probably will be easier to support children's development and learning as an educator in preschool.