AbstractReading books to children is often an integral part in preschool activities. The purpose of thisstudy is to investigate how educators think about the educational function of literature inpreschool activities. I have in my study used qualitative interviews with active educators andobservations to answer my questions about why the educator reads to the children, how theeducator thinks about the choice of literature and if the literature can contribute to thechildrens development and if so, how. The knowledge- and research background presentsliterature and previous research done on the subject. The results of my study shows that theeducators have many thoughts about the importance of literature in preschool. The educatorsconsider that the use of literature can contribute to the childrens language development,improve empathic ability and encourage imagination. A common view of the use of literaturewas also to gather the children to get them calm and relaxed after lunch. The educatorsexpressed that the lack of time was a problem to make the use of literature to such ameaningful activity that it could be. / SammandragAtt läsa böcker för barnen är ofta en självklar del i förskolans verksamhet. Syftet med dettaarbete är att undersöka hur pedagoger tänker kring barnlitteraturens pedagogiska funktion iförskolans verksamhet. Jag har i min undersökning använt mig av kvalitativa intervjuer medverksamma pedagoger samt observationer för att få svar på mina frågeställningar som handlarom varför pedagogen läser för barnen, hur pedagogen resonerar kring valet av litteratur iverksamheten samt om pedagogen anser att litteraturen kan bidra till barnets utveckling ochom så, hur. I kunskaps- och forskningsbakgrunden beskrivs litteratur som behandlar ämnetsamt tidigare forskning som gjorts om barnlitteraturens funktion. Resultatet av minundersökning visar att pedagogerna har många tankar om litteraturens betydelse iverksamheten. Att användning av litteratur kan bidra till språkutveckling, öka den empatiskaförmågan och främja fantasin var tankar pedagogerna gav uttryck för. Ett vanligtförekommande syfte med att läsa för barnen var att samla dem och få dem lugna ochavslappnade efter lunch. Att omsätta den kunskap och vilja pedagogerna hade kringhögläsning och barnlitteratur upplevdes som en svårighet då tiden ofta inte räckte till för attdet skulle kunna bli en så meningsfull aktivitet som möjligt.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer bland män i Sverige. Att få en cancerdiagnos innebär stress för både patienten och dess partner.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka grad av stressreaktioner i form av undvikande beteende och påträngande tankar hos patienter med prostatacancer och deras partner. Ytterligare ett syfte var att kvalitetssäkra mätinstrumentets formulering och svarsalternativ.Metod: Arbetet var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkät “Impact of Event Scale” (IES) samt en enkät utformad enligt “The Question and Answer Model” (QAM) för att kvalitetssäkra IES. Enkäterna delades ut på kirurg- och onkologmottagningar i Uppsala och Falun under våren 2013. Studiens inklusionskriterier var att de patienter som tillfrågades vid ankomst till mottagningarna hade prostatacancer och en partner (n = 34). 12 respondenter deltog. Data analyserades deskriptivt och med Mann- Whitey-test.Resultat: Det visade sig att patienter (n = 6) med prostatacancer har måttlig grad av stressreaktioner i form av undvikande beteende. Partner (n = 6) till patienter med prostatacancer visade sig ha kraftig grad av stressreaktioner i form av påträngande tankar. Det gick inte att se någon signifikant skillnad mellan patienter och partners grad av stress. Majoriteten av deltagarna i studien (n = 11) var säkra på sina svar i enkät IES.Slutsats: Partners tycks ha en högre grad av stress än patienter med prostatacancer, vilket går i linje med liknande studiers resultat. Interventioner för att nå denna grupp och se till dess behov är önskvärt. Fler studier fodras. Det övergripande resultatet tyder på att mätinstrumentet IES är av god kvalitet och mäter det som är avsett att mätas. / Background: Prostate cancer is the most common form of cancer among men in Sweden.Getting a cancer diagnosis is stressful for both the patient and their partner.Objective: The aim of this study was to investigate the degree of stress responses in the form of avoidance behavior and intrusive thoughts in patients with prostate cancer and their partners. Another purpose was to assure the quality and design of the measuring instrument and its response options.Method: The study had a quantitative cross-sectional design. The data was collected using the questionnaire "Impact of Event Scale" (IES) and by a questionnaire framed according to "The Question and Answer Model" (QAM) to safeguard the quality of the IES. Questionnaires were distributed at surgical and oncology clinics in Uppsala and Falun during the spring of 2013. Inclusion criteria for the study were patients with prostate cancer and their partners (n = 34). 12 respondents participated. The data were analyzed descriptively and with Mann-Whitey test.Results: It was found that patients (n = 6) with prostate cancer have moderate degree of stress responses in the form of avoidance behavior. Partners (n = 6) were found to have strong degree of stress responses in the form of intrusive thoughts. Any significant difference between patients and partners dit not appear. The majority of study participants (n = 11) were confident of their answers in the IES.Conclusion: Partners seem to have a higher level of stress than patients with prostate cancer, which is in line with similar studies' results. Interventions to reach this group and ensure its need is desirable. More studies are lined. The overall results indicate that the measuring instrument IES is of good quality and are measuring the concepts that it indicate to measure.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund Att minska matsvinnet är en viktig del i arbetet mot att nå en hållbar utveckling. Utsläpp av växthusgaser och övergödning sker i alla produktionsled i livsmedelskedjan från producent till konsument och utgör en negativ klimatpåverkan. Livsmedelsbutiker har en betydelsefull roll eftersom de hanterar stora mängder varor och tillhandahåller mat till många hushåll. Forskning finns om typ och omfattning av matsvinn slänger men få studier har belyst hur chefer och personal i livsmedelsbutik upplever och tänker kring ämnet. Syfte Syftet var att undersöka upplevelser och tankar kring matsvinn hos butikschefer samt anställda i livsmedelsbutiker. Metod Studien genomfördes som en kvalitativ studie där butikschefer och anställda vid åtta livsmedelsbutiker intervjuades. Datamaterialet transkriberades och analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat  Matsvinn sågs som ett problemområde som deltagarna upplevde svårt att motverka. De beskrev det som ett etiskt dilemma när fullgod mat kastas och det samtidigt finns svält och en miljö som belastas. Det fanns faktorer utanför livsmedelsbutikernas kontroll som gjorde arbetet med matsvinn besvärligt. Ekonomi var enligt deltagarna betydande för livsmedelsbutikers överlevnad och de upplevde minskat svinn som en möjlighet till att spara pengar. Andra betydelsefulla faktorer för att motverka matsvinnet hos livsmedelsbutikerna var rätt hantering och goda rutiner. Kunskap upplevdes bidra till att minska matsvinn och därför ansåg deltagarna att den borde öka hos både anställda och kunder. Tanken om samarbete med producenter upplevdes som god men däremot svårt gällande konkurrenter.   Slutsats Denna studie har påvisat att matsvinn är ett komplext ämne eftersom det samexisterar med svält och miljöpåfrestningar. Det är bra om livsmedelsbutiker ändrar sina attityder gällande samarbete för att möjliggöra gemensamma åtgärder mot matsvinn. Möjligheten att tjäna pengar driver butikerna till handling. Livsmedelsbutikerna bör utforma bättre och rakare direktiv till personal och kunder för en bättre hantering och minskat matsvinn. / Abstract Background Reducing the amount of food waste is an important factor in achieving sustainable development. Grocery stores play important roles since they handle large amounts of groceries and provide food for numerous households. Studies concerning what and which amounts grocery stores throw away exist. However, few studies have examined how personnel in grocery stores experience and think about the subject.  Objective The aim was to examine managers and employee’s experiences and thoughts about food waste at grocery stores. Method The study was conducted as a qualitative study where interviews with managers and employees at eight grocery stores were carried out. The data material was transcribed and analyzed with content analysis according to Graneheim and Lundman. Results Food waste was seen as a problem area that participants believed was difficult to avert. They described it like an ethical dilemma when food is thrown and at the same time people are starving and the environment is affected. There are external factors that affect the stores, and thus can make working with food waste difficult. The financial matter was an important factor for the survival of supermarkets and it was found that the participants’ main reason for reducing food waste was the opportunity to save money. Other factors to reduce food waste were proper handling and good routines. Adequate knowledge was something that contributed to lower food waste and therefore participants found it should increase in both staff and customers. The idea of​​cooperationwith producersperceived asgoodbutdifficultcurrentcompetitors. Conclusion This study has shown that food waste is a complex issue as it coexists with starvation and environmental stress. Grocery stores ought to change their attitudes regarding cooperation to enable joint actions against food waste. The possibility to save money drives the participants to act. The best way to minimize food waste is to educate personnel and to make more precise orders based on the actual demand.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur lärare på mellanstadiet arbetar med teknikämnet i skolan. Detta görs genom en enkät, vars frågor är upplagda efter tre frågeställningar: Vilka tankar har lärarna om teknik? Hur ser pedagogernas teknikundervisning ut? Vilket undervisningsmaterial använder lärarna sig av i teknikämnet? Totalt är det 65 lärare som arbetar eller har arbetat med teknik på mellanstadiet som deltagit i studien. Enkäten har visat på att de flesta lärarna som deltagit tycker att teknikämnet är ett roligt, spännande och intressant ämne som dock är svår bedömt, tids- och materialkrävande. Undersökningen visar även att de flesta lärarna tycker det är bäst att arbeta med teori och praktik varvat, då båda delarna behövs för att eleverna skall förstå teknikens innebörd i samhället / The aim of this study is to gain insight into how teachers at Middle Schools in Sweden (grade 4-6) carry out their teaching of the compulsory school subject technology. This was accomplished through an online survey, which was divided into three sections based on the following three research questions: What thoughts do the teachers have of technology? How do the teachers carry out their teaching of technology? What materials do the teachers use in their teaching of technology? All in all 65 teachers, who currently teach or previously have taught technology at Middle Schools, have participated in the survey. The result reveals that most of the teachers involved find technology to be a fun, exciting and interesting subject, but that it is difficult to evaluate and grade the students, and also time and resource consuming. The study also shows that most of the teachers prefer a variety of theoretical and practical activities, since both elements are required to give the students an understanding of the importance and significance of technology in our society.

The purpose of this study is to describe children’s life issues. What kind ofquestions they have aboutlife, their thoughts about life. Another purpose of this study is to see the differences in how children’s thoughts about life have changed through the years. I have used a book called Barns tankar om livetwritten by Sven G Hartman which I used to make a comparison. This study will alsodiscusswhat the policy documents for Swedish schools say about the subject “life issues” or the questions of life.The method used for this study is a qualitative researchmethod. Eight children got interviewed and the results have been represented in a dialogue together with Hartman (1986) and Hartman (2007) result. For any further research of this study it would be interesting to do a studythat shows whetherSwedish schools follow the policy documents in the case of the “life issues”. To see how much the schools discuss such things.

Becoming a mother is a transition that leads the woman from a known to an unknown existence, both social and professional support can facilitate this revolutionary event. In order to offer a good support, more knowledge about women's thoughts on the birth of their first child is needed. Aim:To describe pregnant women's thoughts before the birth of their first child. Method: Qualitative content analysis with inductive approach. Qualitative questionnaires were answered by 18 informants. Findings: Four main categoriesreveal; thoughts about their own ability and experience, thoughts about the childbirth environment, thoughts about the partnerand thoughts about the unborn child. The theme that reveals is that pregnant women's thoughts about the birth of their first child commute between trust and doubt.Conclusion: Women have confidence in their own ability but at the same time concern about the unknown. Thoughts that the delivery may affect the experience, therefore it is important that the midwife helps the woman to handle her thoughts so that she gains realistic expectations. Women have ambivalent thoughts about the support she will be offered. Professional and social support is important for achieving a positive childbirth experience and therefore continuous support should be offered during childbirth. / Att vänta barn och att bli mamma är en transition som leder kvinnan från en känd till en okänd tillvaro och både socialt och professionellt stöd kan underlätta vid denna omvälvande händelse. För att bättre kunna erbjuda kvinnorna ett gott stöd behövs mer kunskap om kvinnornas tankar inför deras första barns födelse, då detta område är relativt outforskat. Syfte: Att belysa gravida kvinnors tankar inför sitt första barns födelse. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Kvalitativa frågeformulär besvarades av 18 informanter. Resultat: Det framkommer fyra huvudkategorier; tankar om den egna förmågan och upplevelsen, tankar om förlossningsmiljön, tankar kring partnern och tankar om det ofödda barnet.Temat som genomsyrar resultatet är att gravida kvinnors tankar kring sitt första barns födelse pendlar mellan tillit och tvivel.Konklusion: Kvinnorna har tilltro till den egna förmågan men samtidigt en oro inför det okända.Tankar inför förlossningen kan påverka upplevelsen, därför är det viktigt att barnmorskan hjälper kvinnan att hantera sina tankar så att hon får realistiska förväntningar. Kvinnorna har ambivalenta tankar om det stöd hon kommer att erbjudas. Professionellt och socialt stöd är viktigt för att uppnå en positiv förlossningsupplevelse och därför bör kontinuerligt stöd erbjudas till alla födande kvinnor.

Abstract The work will give the picture of what four- and five-year-olds know about the water cycle in nature and in the society. Is there any difference depending on whether a boy or a girl is answering? The work will as well try to describe a picture of how a pre-school could plan their work on a sustainable society, science, and increased gender equality. To answer these questions the information has been received from interviews with children and by studying pre-school’s local plan.     Earlier research on the area of water shows that it is important before working with a new topic to find out what knowledge the children already have, so that the process could be as worthwhile as possible. The proceeding work should be based on children’s previous knowledge of the topic.    The research has been done on twelve four- and five-year-old children with the help of individual interviews. The result of the research shows that the children have some knowledge of the words which are important for understanding of the water cycle in nature, but they are not capable of talking about the entirety, as the complete cycle. The water cycle in the society is even more difficult for the children to describe, although there were some children who could explain the function of the water tower. The children do not even show the understanding or knowledge of the words which are included into the concept. The local plan gives a good picture of how the work could be planned in an appropriate way to increase the environmental awareness and equality.    To sum up, this work will show a picture of what children know nowadays about the water cycle. Different answers can be received depending on the location of the pre-school. Identical background can lead to similar answers. If pre-schools have an opportunity to go to the forest often, the children then have the experience from there as well and answer more similar than if the opportunity doesn’t exist. The teacher shall help the children to explore there environment in as simple and interesting way. A well-planned local plan helps the pre-school become as good as possible. The children feel participating if they get attention and praise.  Key-words: The water cycle, Children's thoughts, Gender, Local plan. / Sammanfattning Arbetet ger en bild av vad fyra och femåringar kan om vattnets kretslopp i naturen och i samhället. Är det någon skillnad i svar om det är en pojke eller en flicka som svarat? Det försöker även ge en bild av hur en förskola kan planera för ett hållbart samhälle, naturvetenskap, och ökad jämställdhet. Information för att få svar på dessa frågor har hämtats från barnintervjuer och studie av förskolans lokala verksamhetsplan.                                                                                         Tidigare forskning inom området vatten visar på att det är viktigt att man tar reda på vad barnen har för förkunskaper när ett nytt område startas för att det ska bli så bra som möjligt. Barnens förkunskaper ska vara en grund för det fortsatta arbetet.    Studien har genomförts på tolv stycken barn i fyra- fem års åldern i enskilda intervjuer. Resultaten av undersökningen visar på att barnen har kunskap kring en del ord som är viktiga för att förstå vattnets kretslopp i naturen men de kan inte sätta ihop detta till en helhet, ett slutet kretslopp. Vattnets kretslopp i samhället är än svårare för barnen att kunna förklara även om det fanns barn som kunde redogöra för vattentornets funktion. Barnen har sämre förståelse och kunskap om vilka ord som berör vattnets kretslopp. Verksamhetsplanen ger en god bild av hur man kan planera sin verksamhet på ett bra sätt för ökad miljömedvetenhet och jämställdhet.¨   Sammanfattningsvis ska detta arbete försöka spegla vad barn kan idag om vattnets kretslopp. Svaren kan skilja sig åt beroende på var någonstans förskolan är placerad. Lika förutsättningar kan leda till liknande svar. Om förskolor har möjlighet att gå till skogen ofta har barnen en erfarenhet därifrån och svarar då mer lika än om möjligheten inte finns. Pedagogen ska hjälpa barnen att kunna utforska sin omgivning på ett enkelt och roligt sätt. En bra och genomtänkt verksamhetsplan hjälper arbetet på förskolan att bli så bra som möjligt. Barnen känner sig delaktiga om de får uppmärksamhet och beröm. Nyckelord: Vattnets kretslopp, Barns tankar, Genus, Verksamhetsplan.

Bakgrunden till denna studie bygger på ett tidigare projekt som genomfördes 2011, då en installation bestående av två interaktiva träd uppfördes på Barn- och ungdomssjukhuset (BUS) i Lund. Träden blev ett verktyg, en lösning, för att synliggöra och visualisera personliga berättelser mellan människor och används idag frekvent av anhöriga och besökare. Denna studie ämnade undersöka hur anhörigas och besökares behov av att kommunicera och visualisera sina tankar och berättelser kan tillfredsställas på bästa sätt, både analogt och digitalt.Tidigare forskning om visuella verktygslådor, kommunikation och interaktion online, attityder kring datateknologier och självutlämnande berättelser samt om informationsutbyte och anonymitet valdes ut. Tre huvudsakliga för studien intressanta teoriområden studerades; användarupplevelse, kognitiv absorbering och visualisering. De metoder som användes för datainsamlingen inom studien var förberedande fokuspunkter, fältanteckningar, iakttagelse av rörelser i miljön, samt två steg av kontextuella undersökningar, varav det första steget kompletterades med en egenutformad visuell kortmetod. Stor etisk hänsyn har tagits genom hela studien för att respektera den svåra situation som många av de anhöriga och besökare som befinner sig på BUS i Lund.Resultatet bekräftar att det finns ett starkt behov av att dela med sig och ta del av andras tankar och berättelser på BUS i Lund, men även att behoven skiljer sig mycket och kräver olika lösningar. Somliga respondenter vill ha en lösning där man kan söka upp, skapa kontakt och upprätta relationer med människor i liknande situation och som är nåbar överallt ifrån. Majoriteten av respondenterna vittnar även om ett stort behov av en platsbaserad lösning, vilken ses som en viktig aktivitet och upplevelse, där visualisering av ord och bild blir till en interaktiv utställning där anhöriga, besökare, men även patienter, kan delta. / This study is based on a previous project, carried out in 2011, when two interactive trees were put up at the Children’s hospital (BUS) in Lund. The trees became a solution for people to visualize their personal stories, and they are still used frequently today by relatives and visitors. This study intended to examine how to best support the needs of relatives and visitors for sharing and visualizing their thoughts and stories, for both analog and digital solutions.Previous research was studied, about visual tool boxes, communication and interaction online, attitudes towards computer technologies and self-revealing stories, as well as about information exchange, and anonymity. Three main research theory areas were reviewed; user experience, cognitive absorption and visualization. The methods used for data collection were exploratory focus points, field notes, and observation of the movements in the environment, as well as two stages of contextual studies, of which the first was complemented by a self-designed visual card method. Considerable ethical consideration was observed throughout the study, as a mark of respect for the difficult situation that many of the relatives and visitors find themselves in.The results confirm that there is a great need to share and learn from others' thoughts and stories at BUS in Lund, but also that needs vary greatly and require different solutions. Some respondents want a solution where you can look up, create contact and establish relationships with people in similar situations. They want a solution that is reachable from everywhere. The majority of respondents also indicate a need for a solution with a physical location, which is seen as an important activity and experience, where the visualization of words and images becomes an interactive exhibition in which relatives and visitors, but also patients can participate.

Bakgrund: Cancer är den största dödsorsaken för individer under 80 år i världen. År 2018 vårdades cirka 40 miljoner individer med palliativ vård, därför är det viktigt att sjuksköterskor har vetskap kring vad en god palliativ vård innebär. Cancer har både fysisk och psykisk påverkan på individernas liv vilket kan orsaka ett lidande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva yngre vuxna individers upplevelser av att leva och vårdas med en obotlig cancersjukdom. Metod: Metoden var en kvalitativ innehållsanalys där datainsamlingen gjordes genom fyra narrativa berättelser i självbiografier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman samt elva subteman. Människor i omgivningen hade en stor betydelse för individerna då de utgjorde ett stöd. Sjukdomen medförde fysisk påverkan genom biverkningar, symtom och en förändrad självbild medan psykisk påverkan kunde innefatta stark emotionell påverkan och existentiella tankar. Slutsats: Livet vändes upp och ner vid cancerbeskedet och individerna var tvungna att börja identifiera sig med sjukdomen. Cancer bidrog till lidande men genom acceptans kunde välbefinnande trots sjukdom uppnås. Det var viktigt att vårdgivare kunde bemöta unika tankar och behov för att skapa möjlighet till en god relation. / Background: Cancer is the leading cause of death for individuals under 80 in the world. In 2018 about 40 million individuals were in need of palliative care, therefore it`s important that nurses have knowledge of what good palliative care means. Cancer has both physical and mental impact on individuals’ lives, which can cause suffering. Aim: The aim of the study is to describe younger adults’ experiences of living and being cared for with terminal cancer. Method: The method was a qualitative content analysis in which data collection was done through four narrative stories in autobiographies. Results: The results were presented in four themes and eleven sub-themes. People in the surroundings were of great importance to the individuals as they provided support. The illness led to physical impact through side effects, symptoms and a changed self-image, while psychological impact could include strong emotional impact and existential thoughts. Conclusion: Life was turned upside down by the cancer diagnosis and the individuals hadto start identifying themselves with the disease. Cancer contributed to suffering but through acceptance, well-being despite disease could be achieved. It was important for caregivers to respond to unique thoughts and needs to create opportunities for a good relationship.