No description available.

Sammanfattning Syftet kring undersökningen är att undersöka lärarnas syn och tankar på teknik samt få en uppfattning om hur lärarna undervisar i skolämnet teknik för årskurserna 4-6. Detta görs genom att intervjua lärare som undervisar i ämnet teknik. Intervjuerna görs utefter frågeställningarna: 1. Hur är lärarnas syn och tankar om teknik? 2.Vilka tankar kring undervisningen i teknikämnet har lärare? 3. Vad är lärarnas reflexioner på att teknikämnet får en egen timplan?  Intervjuerna visar att de flesta lärarna som deltagit i undersökningen tycker att det bör finnas en gemensam definition för teknik. Undersökningen visar även att de flesta lärarna tycker att det är bäst att undervisa med teori och praktik varvat men att det är brist på resurser för ämnet teknik som gör det omöjligt att genomföra undervisningen med variationsteorin. / Abstract   The purpose of the study is to investigate the teachers' views and thoughts on technology as well as an understanding of how teachers teach the school subject technology for grades 4-6. This is done by interviewing teachers who teach in the subject of technology. The interviews address the questions: 1. What are the teachers' views and thoughts about technology? 2. What thoughts about teaching in the subject of technology have teachers? 3. What are the teachers’ reflections on the technical subject getting your own timetable? The interviews show that most teachers who participated in the survey find that there should be a common definition of technology. The study also shows that most teachers think it is best to teach theory and practice but that there is a lack of resources for the subject of technology that makes it impossible to complete the theory of variation theory.

Stress är något alla människor kan uppleva i sin vardag, och är en naturlig del för att vi ska överleva. Men vad händer när stressen blir långvarig och utvecklas till fysisk och psykisk ohälsa? Varför blir våra hjärnor så stressade? Då utmattningssyndrom är väldigt vanligt i dagens samhälle, och något jag själv hade erfarenheter av, ville jag förstå och komma till kärnan av problemet. Jag har i mitt avgångsprojekt arbetat med att visualisera och berätta om utmattning och stressrelaterad ohälsa. Under projektet undersökte jag vad stress är, och tog bland annat kontakt med Marie Åsberg som myntade begreppet utmattningssyndrom och som är senior professor inom stressrehab, på Daneryds sjukhus. Jag har visualiserat ämnet från olika perspektiv och genrer: via samhällsanalys, biografi, fabel, självbiografi. Min visuella research ledde till en publikation med fragmentariska bilder, bildberättelser och tecknade serier.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom bloggosfären legitimerar sig som en viktig medial kanal i relation till redan etablerade medier. Vi söker genom en diskursanalytisk metod finna bloggarens tillvägagångssätt att i sina texter legitimera sitt eller arenans skrivande, och finner i vår analys en trend som kan komma att leda till stora förändringar i traditionella redaktioners arbetssätt.

Migrationsverket is Sweden’s central government authority for alien affairs. It is responsible for permits for people visiting and settling in Sweden, and for the asylum process. Migrationsverket consists of five divisions, Visas, Work Permits and Residence Permits is one of these divisions. The employees in this division mainly work with interviewing the applicants and the referees, and with lengthening residence permits. This study is about organizational identity, which can be described as the beliefs, thoughts and emotions the employees have about their organization. The employee’s perspective serve as a starting point in our discussion, and this is because of the purpose of our study. The purpose is to illustrate and interpret the organizational identity at Migrationsverket. In our study we use a qualitative method, and perform ten unstructured interviews. We use the abductive approach, which is characterized by a mutual influence of theory and empirical investigation. We see reality as a social construction, and the hermeneutic approach has influenced our work with this study. A sense of belonging and mutual feelings is a part of organizational identity, and this is why we illustrate both the individual and the group. We also describe the importance of social constructions as a part of organizational identity. The central part of this study is the beliefs, thoughts and emotions the employees have about their organization. The employees at Migrationsverket see the interaction with people as a central part of their work, and they point out the delightful solidarity within the division. The big problem, however, is the enormous work load, which prolongs the processing time for applications. For the employees this means that they feel frustration in their work. We see humanity, responsibility, belonging, and frustration as the four differential characteristics at the division. Humanity is foremost seen as a part of the interaction with the applicants but also in the relations between the employees. Responsibility is, as we see it, an element in humanity. This because of the humanity the employees feel towards the applicants. The sense of belonging is expressed through the identification the employees have with each other and with the organization. The frustration has its foundation in the work load that exists in the division. / Migrationsverket är den centrala utlänningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstånd när en person vill bosätta sig i Sverige och handläggande av asylärenden. Migrationsverket är uppdelat i fem verksamhetsområden och Besök och bosättning är en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsområde arbetar främst med seriositetsintervjuer och förlängningar av uppehållstillstånd. Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om den organisation de är medlemmar i. Vi utgår från medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vårt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten på Migrationsverket. Vi använder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer. Vi har den abduktiva ansatsen som utgångspunkt, och den kännetecknas av att teori och empiri ömsesidigt påverkar varandra i tolkningsprocessen. Vi ser verkligheten som en social konstruktion och hermeneutiken har influerat oss i vårt arbete. Tillhörighet och gemensamma känslor är en del av organisationsidentiteten, så vi belyser både individen och gruppen, samt den betydelse sociala konstruktioner har på organisationsidentiteten. Det centrala i uppsatsen är medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om organisationen. Medarbetarna på Migrationsverket ser mötet med människor som en central del i arbetet och de framhåller den härliga sammanhållningen på enheten. Det som ses som det stora problemet är arbetsbelastningen, vilket leder till att handläggningstiderna ökar och för medarbetarna innebär detta att de känner frustration i sitt arbete. Vi tolkar humanitet, responsibilitet, tillhörighet och frustration som de utmärkande karakteristika på tillståndsenheten. Humaniteten visar sig främst mot de sökande men även mellan medarbetarna på tillståndsenheten. Responsibiliteten är en del av humaniteten då den kommer ur den medmänsklighet medarbetarna känner mot de sökande. Tillhörigheten finns bland annat i medarbetarnas identifiering med varandra och organisationen. Frustrationen kommer från den höga arbetsbelastning som råder på tillståndsenheten.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom bloggosfären legitimerar sig som en viktig medial kanal i relation till redan etablerade medier. Vi söker genom en diskursanalytisk metod finna bloggarens tillvägagångssätt att i sina texter legitimera sitt eller arenans skrivande, och finner i vår analys en trend som kan komma att leda till stora förändringar i traditionella redaktioners arbetssätt.</p>

Syftet med denna undersökning är att undersöka vad pedagoger har för tankar om hur och vart de arbetar med fysik i förskolan. Undersökningen handlar både om vad pedagoger har för syn på fysik och hur de upplever att det är att arbeta med det i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och denna metod användes för att ge utrymme till att ställa följdfrågor under intervjuerna. Åtta pedagoger deltog i undersökningen. I resultatet framkommer bland annat att fysik är ett ämne som flera av pedagogerna upplever som svårt. Majoriteten av pedagogerna arbetar helst med lärarstyrda experiment och detta sker mestadels inomhus. Anledning till att de vill styra upp arbetet med fysik är att de då har möjlighet att i förväg förbereda experimenten. Sju av åtta pedagoger anser sig behöva vidareutbildning för att bli mer medvetna om vad fysik är och hur de kan jobba med det. / The aim of this study is to investigate pedagogues thoughts of how and where they work with physics in pre-school. The study is about pedagogues’ views of physics and also about their experiences working with it in pre-school. The study was conducted using qualitative semi structured interviews and this method was used to provide room to ask follow-up questions during the interviews. Eight pedagogues participated in the study. The result shows that physics, among other things, is a subject that several pedagogues find difficult. The majority of the pedagogues prefer to work with teacher-controlled experiments and most of the time this takes place indoors. The reason why they want to control the work with physics is because they then have time to prepare the experiments in advance. Seven of eight pedagogues believe they need further education to become more aware of what physics is and how they can work with it.

No description available.

The purpose of the study was to research what kind of physical activities takes place in pre-school, and teachers views and thoughts of physical activity in combination with aestethic learningprocesses. The study endeavors to show how aesthetic learning processes can be combined with physical activity and be used as a tool to teach other subjects, such as, math, science and aesthetic subjects. I specifically investigate how you can combine a physical activity with a creative process and play to make the learning process fun and developing for the children. The study was made with qualitative interviews with six pre-school teachers from three different communal pre-schools in Karlstad, Sweden. My result shows that the teachers think that physical activity is very important for the children and their health and also their motor and coordination, but that they rarely plan or in some cases never plan a physical activity because their opinion is that the physical activity takes place in the children’s spontaneous play. The result of my study also shows that teachers that have a personal interest in physical activity had more planned physical activities than the teachers that had a little or no personal interest in physical activity. / Jag kommer i min studie undersöka vilka tankar pedagogerna har om fysisk aktivitet i förskolan samt hur pedagogerna resonerar kring fysisk aktivitet i relation till estetiska lärprocesser. Jag undersöker särskilt hur fysisk aktivitet kan vara kopplat till kreativitet och lek, vilken betydelse pedagogernas roll får för att stimulera barnens sinnliga förmågor och hur det på ett kreativt sätt kan ske ett utvecklande och lustfyllt lärande. Anledningen till att jag valt att studera fysisk aktivitet i relation till estetiska lärprocesser är för att jag tror att vi med stor fördel kan använda oss av estetiska lärprocesser som ett verktyg för att lära ut ämnen som vi inte ser som klassiska, estetiska ämnen, till exempel matematik och naturvetenskapliga ämnen, barnen behöver då ledas pedagogiskt. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på tre förskolor i Karlstad kommun. I resultatet framkom att pedagogerna anser att fysisk aktivitet är viktigt för att främja hälsan och barnens grovmotorik och koordination, men att det sällan sker planerade och ledda fysiska aktiviteter, den fysiska aktiviteten sker istället i barnens spontana och fria lek.

Denna studie har som syfte att studera vilka tankar förskolebarn i åldern mellan 5-6 år har om energiprocesser kopplat till människokroppen. Metoden var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som genomfördes på en förskola samt i en förskoleklass. Teoretiska utgångspunkten var social konstruktivism. Intervjuerna kompletterades med en docka som blev ett kommunikativt redskap. Resultatet av studien visar att de flesta barn relatera mat som en viktig energikälla. Barnens tankar om vart de får sin energi ifrån ligger i vardagsspråket, där barnen använder energi begreppet som att känner sig utvilad och har ork för att kunna leka. Den skiljer sig till den naturvetenskapliga betydelsen av energi där vi får vår energi genom cellandningen. Barns tankar om hur de får sin energi skiljer sig och sammanfattas i fem olika kategorier. Kategorierna är: genom mat, genom rörelse, genom vila, genom vätska och genom syre. / The purpose of this study is to investigate how preschool children between the age of 5 and 6 years reflect about energy processes connected to the body. The study was conducted with semi structured interviews with a preschool class and a preschool. The theoretical framework for the study is social constructivism. The study was conducted with communicative tools (a doll). The result of the study is most children relate food as an important source of energy. Children ́s perceptions about where they got the energy from, lies in the form of informal language, where they use the word energy when they feel alert and have strength to play. It differs from the science ́s descriptions of energy, that we obtain energy through cellular respiration. Children ́s perceptions about where they got the energy from are divided into five categories. The categories are: through food, through motion, through rest, through fluid and through oxygen.