Bakgrund: Allt fler människor drabbas av cancer och för vissa blir cancer obotlig. Såväl besked om obotlig cancer som behandlingar skapar emotionellt kaos, lidande och påverkar patientens livsvärld. Kroppsliga förändringar begränsar även den fysiska, psykiska och sociala tillvaron. Palliativ vård bygger på teamsamverkan och har betydelse för att möta patienters mångdimensionella behov. Sjuksköterskan har ett ansvar och en roll att stödja och stärka patientens hopp och minska lidandet. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod: Genom en kvalitativ metod har sex självbiografier analyserats med hjälp av innebördsanalys. Resultat: Beskedet om obotlig cancer väckte existentiella tankar och känslor. Det fanns ett behov av att bearbeta och hitta ett förhållningssätt till sjukdomen. Närstående blev allt viktigare och deras stöd värdesattes. Hoppet spelade en betydande roll och det fanns en ständig strävan efter känslan av kontroll. Diskussion: Genom att sjuksköterskan stöttar patienten mentalt och emotionellt för att stärka förhållningssättet till cancerdiagnosen, kan en känsla av hopp och livskvalitet uppnås. För att uppnå en god palliativ vård är samverkan mellan vårdgivare är en viktig del. Slutsats: Att drabbas av obotlig cancer påverkar hela människans livsvärld. Stöd från så väl närstående som sjuksköterska är en viktig del av patientens välbefinnande. / Background: More people suffer from cancer and for some people it becomes incurable. Diagnosis and treatment cause emotional chaos and suffering which affects patients’ life world. Physical changes in the body cause limitation on patient’s physical, mental and social existence. Palliative care is important to meet patients’ multidimensional needs, as it is a team based practice. Nurse’s role and responsibilities are to give support and strengthen patients’ hope and reduce suffering. Aim: To illuminate patients’ experiences of living with incurable cancer. Method: Through a qualitative approach, six autobiographies were analyzed by a meaning analysis. Results: The notification of incurable cancer created existential thoughts and feelings. Patients’ needed a process to deal and find an approach to the disease. Support from the family became more important. Hope played an important role and patients’ had constant ambition for self-control. Discussion: By the support from the nurse, patients can find the approach to the cancer, strengthen the feeling of hope and quality of life. To achieve a good palliative care, collaboration between healthcare providers is an important part. Conclusion: Incurable cancer affects the patient's whole life-world. Support from the loved ones and the nurse is an important part for the patient's wellbeing.

Background: Approximately one in three Swedish people will receive a cancer diagnosis. Cancer primarily affects the elderly but also young people suffer. Young people are in a period of life that could put a strain of the ordinary when they are faced with choices and new challenges. The basic sense of security in everyday life is not so obvious and many suffer from, for example, stress and the feeling of being inadequate in relation to the requirements. It is relevant that the nurses can put themselves into what it is like to be young and afflicted with cancer, with the pressures of life itself and what the disease represents. For the nurse, it is important to try to understand what quality of life, crisis and management means, because it often is crucial for young patients with cancer. Aim: The aim is to increase the understanding of how the young people with cancer handle to live with a fatal disease. Methods: A literature review based on ten qualitative scientific articles. The articles were selected through a systematic literature search in the databases CINAHL, Pubmed and ProQuest Nursing & Allied Health Source. The analysis of the articles was made through comparison of the similarities and differences. Results: In the results three different themes emerged: Being normal, Having access to support and To find a positive or accepting attitude. The result illustrates the most common strategies used by young people to handle living with cancer. There are also a number of subthemes presented attached to these themes which clarifies different aspects of the strategies. Discussion: The discussion clarifies the meaning of the result's main themes. What might it mean to live normally? Barriers to support and management was The lack of information evidencing how important it was to get information, but also how this was one of the shortcomings in health care. The need for support to patient and familyreveals that support from family is not only important for the patient but also something that can sometimes burst from the family side. Age adjustment in health care is discussed as a more age-appropriate care could be beneficial for young people. Although The attitude’s importance addressed in the sense of how important it is to stay positive and how hope can get a person to live longer.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att ta reda på vad några pedagoger har för kompetenser och kunskaper om genus samt om dessa pedagoger anser att de arbetar aktivt med genus i sin verksamhet. Utifrån syftet har följande frågeställning formats: 1) Vad har de deltagande pedagogerna för utbildning om genus? 2) Hur relaterar de deltagande pedagogerna tillbegreppet genus? 3) Hur uttrycker sig de deltagande pedagogerna om sitt aktiva genusarbete? I studien deltog fyra verksamma pedagoger, tre förskollärare och en barnskötare från två olika förskolor i två olika kommuner i Sverige. Metoden som användes var intervju, där frågor om pedagogernas utbildning och egna erfarenheter kring aktivt genusarbete i förskolan togs upp. Resultatet av studien visar att pedagogernas utbildning om genus endast är den som de har med sig från sina grundutbildningar. Eftersom de har olika utbildning och arbetat olika länge efter utbildningen ser det också olika ut från pedagog till pedagog. Ingen har fått någon kompetensutveckling med specifikt fokus på genus från arbetsplatsen. Pedagogernas aktiva genusarbete beskrivs vara något som de har med sig i bakhuvudet i sina vardagliga verksamheter och är inte något som diskuteras i arbetslagen eller får utrymme i planeringsarbetet. Pedagogernas beskrivning av genus är att pojkar och flickor ska bemötas lika och att individen, dess behov och egenheter är mer relevant än könsskillnader. De efterfrågar mer kunskap och tydligare mål för att kunna genomföra ett mer aktivt genusarbete. Den teoretiska ramen för analysen av resultatet grundas i och diskuteras utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Statistik visar att fler och fler människor drabbas av cancer varje år. En del människor får beskedet att cancersjukdomen är obotlig. För de drabbade uppstår en mängd känslor och tankar som kan avgöra hur den sista tiden i livet kommer att gestalta sig. För att vi som sjuksköterskor ska kunna bidra till en bättre livskvalitet för obotligt sjuka cancerpatienter, har syftet i studien varit att fördjupa oss i patienters tankar och känslor efter att ha drabbats av obotlig cancer. Metoden som använts är en litteraturöversikt där tidigare forskning analyserats och sedan sammanställts till ett nytt resultat. Samtliga bearbetade artiklar har ett patientperspektiv. 5 huvudteman framkom i resultatet: Känsla av maktlöshet, Känsla av att vara en börda, Känsla av ensamhet, Tankar inför döden samt Positiva tankar trots obotlig sjukdom. Patienterna beskrev känslor av att mista kontrollen av sitt liv, vara beroende av andra människor samt att känna skuld och sorg inför närstående. Känslor av ensamhet av både social och existentiell karaktär uttrycktes, när vårdpersonal såg patienten som ett objekt samt när patienten hade svårigheter att tala om sina tankar. Både rädslor och längtan inför döden samt tankar om hur patienterna skulle bli ihågkomna beskrevs. Trots obotlig sjukdom uttrycktes positiva tankar som att känna tillfredsställelse och mening samt att finna tröst och känna hopp. I diskussionen kopplas vårdvetenskapliga begrepp som livskvalitet samt lidande till tre av huvudteman. / Program: Sjuksköterskeutbildning

BAKGRUND:I bakgrunden beskriver vi vad litteratur och forskning tar upp kring anmälningsplikten. Vibeskriver olika varianter av misshandel och dess innebörd. Vi förklarar de lagar ochförordningar som pedagoger inom verksamhet som berör barn måste förhålla sig till. Vi taräven upp problematiken som förkommer vid en anmälan. Vi redogör även för tidigareforskning inom vårt ämne.SYFTE:Vårt syfte är att studera hur pedagoger i förskolan uttrycker sina tankar och känslor kring sinanmälningsplikt.METOD:Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med en öppen intervju, då vi valt attintervjua sex pedagoger på tre olika förskolor. Till vår hjälp har vi använt en diktafon ochspelat in intervjuerna som vi sedan har transkriberat. Vi har valt att vara båda två underintervjuerna, för att därigenom söka ett trovärdigt resultat.RESULTAT:Vi har i vårt resultat kommit fram till att det finns en osäkerhet kring anmälningspliktensinnebörd och att definitionen av barn som far illa är svårt för respondenterna att förklara.Vidare har vi sett att frågan om att anmäla eller ej, beror på faktorer som stöd frånarbetskamrater och rektorer, hur säker pedagogen är på det hon sett verkligen stämmer ochvilken roll pedagogen har i en anmälningsprocess. I vårt resultat kommer det även fram att deintervjuade pedagogerna önskade fortbildning inom ämnet och att det hade bidragit till ensäkerhet inför en anmälan.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gällande lärarens tankar och mål/syften, dels gällande elevernas tankar och upplevelser, samt hur väl dessa överensstämmer med varandra. För att kunna besvara de frågeställningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lärare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats är i sjuårsåldern.</p><p>Resultaten visar att lärarens mål och syften i stort är desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stämmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas någon skillnad gällande överensstämmandet beroende på om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar även att eleverna är övervägande positiva till matematikundervisning både inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör därmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik. De skillnader som undersökningens resultat visar, handlar om lärarens syn på metoder och hennes tankesätt (exempelvis att eleverna bör och får arbeta mer praktiskt utomhus än inomhus), samt om faktorer som eleverna lyfter fram gällande inom- och utomhusundervisningen. Exempel på dessa är att det är skönt och bra att vara ute eftersom man får luft och får leka lekar där, att det är bra inne för att man kan skriva, samt att det är jobbigt att vara ute, eftersom fröken inte hör om man behöver hjälp.</p>

<p>This is an examinaton of welfare officers and patients experiences of a course in mindfulnessbased stressreduction in primary care. The authors used a qualitative method and a phenomenological hermeneutics scientific philosophical position. The analys of the data appeared by using three theoretical perspectives; cognitive, coping and Antonovskys Sence of Coherence. The purpose was to get a deeper understanding of what mindfulness is, how a course in mindfulnessbased stressreduction can be arranged and how it is comprehended by the welfare officers and previous participators of the course. To get an opinion of the issue the authors wanted to know the welfare officers intention of the course, to which patients they provide the course, what the participators thought about their situation before and after the attendence and if they had assimilated the knowledge and if so how it was applicable. The results indicated that the welfare officers and the patients intentions of the course where incoherent. The welfare officers intention was to teach the patients a way of manner to incorporate and to handle stress and other disabilities. The patients intention was to get strategies to manage their stress and chronic pain. Their most customary strategies was breathing and consideration of their thoughts.</p>

<p>Mitt syfte med det här arbetet har varit att ta reda på vad flickor och pojkar tänker om matematik. Mina frågeställningar har varit: Hur tänker flickor och pojkar om matematik? Hur kan läraren genom sin undervisning göra matematiken intressant och begriplig för både flickor och pojkar? För att söka svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av litteraturstudier och mpiriska studier. </p><p>Arbetet består först av en litteraturgenomgång, där jag tittat på vad tidigare forskning säger om flickors och pojkars tankar om matematik. Efter litteraturgenomgången kommer den empiriska delen, där resultatet från min enkätundersökning med 76 elever, och resultatet från min intervjuundersökning med 10 elever ingår. </p><p>Flickornas och pojkarnas uppfattningar och tankar om matematiken från min undersökning stämmer i mångt och mycket överens med resultat från tidigare forskning. I min undersökning har jag kommit fram till att eleverna har ett emotionellt förhållningssätt till matematiken, och så ser de matematiken som ett skolämne. Det är viktigt med variation i undervisningen och att eleverna känner att de lär sig något. Nästan alla eleverna är överens om att matematik är ett viktigt ämne, men många har svårt att svara på varför. I min undersökning har jag tittat på likheter och skillnader mellan flickorna och pojkarna. Den största skillnaden jag hittat, är att pojkarna självvärderar sig högre än flickorna på matematiken.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka vilka tankar elever i år 6 har om sin framtid men också att ta reda på vad dessa elever anser är viktigt att lära sig i skolan inför framtiden samt att se vilken användning de finner för det de lär i skolan. Jag vill också se om det finns några skillnader mellan barnens tankar i två olika bostadsområden. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör främst tidigare undersökningar som har gjorts inom ämnesområdet. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med 21 barn från två skolor i olika bostadsområden. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv. Förutom redovisningen av alla intervjuer presenteras också fyra elevporträtt, vilka beskriver elevintervjuerna i sin helhet. Resultatet visar att eleverna är medvetna om sin framtid och att det är något de tänker på. Det visar också att eleverna i stor utsträckning finner användning för det de lär sig på olika sätt, främst i skolverksamheten. Resultatet visar också att eleverna är ganska eniga om vad de tror ärnyttigt att lära sig för framtiden och vad de anser mindre viktigt och användbart. Diskussionen och avslutningen tar upp tankar om vikten av att i skolan visar på kunskapernas nytta och användning både för elevernas nutida vardag och för deras framtid.</p>

<p>Huvudsyftet med studien var att undersöka vilka faktorer som upplevs påverka skidskyttars koncentration positivt och negativt. Vidare undersöktes även...</p>