No description available.

No description available.

No description available.

Studien behandlar, genom en kvalitativ ansats, de uttryck lärare har kring konflikter i arbetslag som en möjlighet respektive ett hinder i förhållande till lärarrollen. Vidare är studiens mål att skapa förståelse för konflikternas betydelse för lärarrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes individuellt med verksamma lärare inom årskurserna 3-6, vilka representerar tre skilda skolor inom samma kommun.   Under lärarutbildningen har området konflikter främst behandlats ur ett elevperspektiv. Genom att vistas inom skolans värld har dock studiens författare uppmärksammat att konflikter även är vanligt förekommande bland lärare, där effekterna på olika sätt påverkat yrkesutövningen. I sammanhanget bildades ett intresse kring området, med utgångspunkt i huruvida konflikter verkar som en möjlighet, respektive ett hinder för lärarrollen.   Resultatet av studien visar att konflikter i arbetslag uttrycks både som en möjlighet, respektive ett hinder, för lärarrollen. Konflikternas hanterande beskrivs vidare som avgörande för huruvida de betraktas. Lärarens erfarenhet, inställning och kunskap kring konflikter i arbetslag betonas som en central del för konflikternas utfall. Lärarna uttrycker konflikter i arbetslag främst som en negativ företeelse för lärarrollen. Svårigheter som kan uppstå avser samarbete, bristande engagemang, lärarens hälsa samt avstannande i lärarrollens utveckling. I sammanhanget visar studiens resultat dock även på möjligheter i samband med konflikter i arbetslaget som berör ökad kreativitet, ett mer framgångsrikt samarbete samt ett förbättrat utvecklingsarbete. / The study describes, through a qualitative method, the expressions teachers have about conflicts in work groups as a possibility or an obstacle for the teacher role. Furthermore the study aims to give an understanding of the consequence of conflicts for the teacher role. Qualitative interviews were individually conducted with teachers from three different schools teaching children aged between 10-12.   The concept of conflict has during the teacher education mainly discussed through a student perspective. By being in school, the study authors noted that conflicts are also common among teachers, where the effects on various affected professional. In this context, formed an interest around the area, on the basis of whether the conflicts appears as a possibility, and an obstacle to the teacher role.   The result of the study shows that conflicts in teacher teams are described as a possibility, respectively an obstacle in the role as teacher. The managing of a conflict is described as decisive in how the conflicts are considered. The teachers' experience, attitude and knowledge of conflicts in working groups are essential for the results of the conflicts. The teachers express conflicts in working groups mainly as a negative occurrence for the teacher role. Difficulties that can appear concerns cooperation, deficient commitment, the teacher's health and deficient development. In the context the study's results also show the possibilities gained from a conflict in a working group, it encourages increased creativity, improved cooperation and a more successful development work.

This thesis investigates where the Years 4-10 Queensland French Syllabus is receiving support, by investigating groups of teachers with shared characteristics. In doing so, it aims to shed some light on why teachers have not embraced this new syllabus. Specific issues pertaining to the syllabus are investigated, such as the use of task-based instruction as the chosen methodology and of embedded content, as well as contextual issues, such as employment sector and levels taught. Teachers' reactions to change have also been investigated in relation to the introduction of this syllabus. In addition to this, the process involved in acceptance of an innovation has been explored which led to an examination of teacher understanding of the current syllabus. This study is divided into five chapters. Chapter one outlines the syllabus and context, as well as hypotheses for this study and rationale. Chapter two is a literature review which brings together previous research and links it to the current study. The chosen methodology is covered by chapter three, with chapter four being a detailed explanation of results received from the data collection. The final chapter, chapter five, discusses these results and the implications of these findings.

<p>Studien behandlar, genom en kvalitativ ansats, de uttryck lärare har kring konflikter i arbetslag som en möjlighet respektive ett hinder i förhållande till lärarrollen. Vidare är studiens mål att skapa förståelse för konflikternas betydelse för lärarrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes individuellt med verksamma lärare inom årskurserna 3-6, vilka representerar tre skilda skolor inom samma kommun.</p><p> </p><p>Under lärarutbildningen har området konflikter främst behandlats ur ett elevperspektiv. Genom att vistas inom skolans värld har dock studiens författare uppmärksammat att konflikter även är vanligt förekommande bland lärare, där effekterna på olika sätt påverkat yrkesutövningen. I sammanhanget bildades ett intresse kring området, med utgångspunkt i huruvida konflikter verkar som en möjlighet, respektive ett hinder för lärarrollen.</p><p> </p><p>Resultatet av studien visar att konflikter i arbetslag uttrycks både som en möjlighet, respektive ett hinder, för lärarrollen. Konflikternas hanterande beskrivs vidare som avgörande för huruvida de betraktas. Lärarens erfarenhet, inställning och kunskap kring konflikter i arbetslag betonas som en central del för konflikternas utfall. Lärarna uttrycker konflikter i arbetslag främst som en negativ företeelse för lärarrollen. Svårigheter som kan uppstå avser samarbete, bristande engagemang, lärarens hälsa samt avstannande i lärarrollens utveckling. I sammanhanget visar studiens resultat dock även på möjligheter i samband med konflikter i arbetslaget som berör ökad kreativitet, ett mer framgångsrikt samarbete samt ett förbättrat utvecklingsarbete.</p> / <p>The study describes, through a qualitative method, the expressions teachers have about conflicts in work groups as a possibility or an obstacle for the teacher role. Furthermore the study aims to give an understanding of the consequence of conflicts for the teacher role. Qualitative interviews were individually conducted with teachers from three different schools teaching children aged between 10-12.</p><p> </p><p>The concept of conflict has during the teacher education mainly discussed through a student perspective. By being in school, the study authors noted that conflicts are also common among teachers, where the effects on various affected professional. In this context, formed an interest around the area, on the basis of whether the conflicts appears as a possibility, and an obstacle to the teacher role.</p><p> </p><p>The result of the study shows that conflicts in teacher teams are described as a possibility, respectively an obstacle in the role as teacher. The managing of a conflict is described as decisive in how the conflicts are considered. The teachers' experience, attitude and knowledge of conflicts in working groups are essential for the results of the conflicts. The teachers express conflicts in working groups mainly as a negative occurrence for the teacher role. Difficulties that can appear concerns cooperation, deficient commitment, the teacher's health and deficient development. In the context the study's results also show the possibilities gained from a conflict in a working group, it encourages increased creativity, improved cooperation and a more successful development work.</p>

Thesis (M.A.T.) -- School for International Training, 2006 / Advisor -- Patrick Moran Includes bibliographical references (leaves 138-140).

The purpose of this study is to investigate conceptions that affects the results of school development in order to improve the language used while teaching within all subjects. The approach is a dialogical practitioner-research where the principal studies within her own occupation/school and is driven by a social constructionist framework of knowledge and learning. Laclau &amp; Mouffe´s discourse-theory was used to analyze the articular-practice in eighteen teachers and their principal’s written reflections. The study focus discourses of school-development and second-language-development in relation to the nodal point ”learning”. It also focuses on teachers’ construction of identity within the school. The meaning of conceptions within school-development and second-language-development discourses are analyzed using discourse-theory methods. Conflicting meanings are also highlighted. The prior questions of the study investigates the conceptions of school-development and second-language-development and how they relate to current discourses and to each other. Conceptions that are connected to these discourses are compared with how the role of the teacher is described by the teachers themselves. The study shows an agreement on the necessity of school-development and improvement of language. Boundaries are made against those who don’t agree with school-development-projects. Different approaches are standing side by side within both fields and the role of the teacher are given multiple understandings due to their diverse experiences and framework of teaching. The understanding of the concept “diversity” alter in different fields. The meaning of “safety” varies, the teachers and principal have different thoughts on the idea of what safety is. The study shows a lack of research and science in the teachers written reflections. One implication of the study is that the conception of the role of teachers has to be reconstructed to be able to build a professional-learning-community. Different conceptions about safety has to be highlighted to avoid different understandings that prevents collaborative work between teachers. / Syftet med denna masteruppsats är att få syn på föreställningar som påverkar utvecklingsprocessen på en skola där målet är att arbeta mer språkutvecklande. Studien är att betrakta som praxisforskning med en dialogisk ansats, där rektor lär genom att forska i sin egen verksamhet. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk syn på kunskap och lärande. Genom den diskursteori som utvecklats av Laclau och Mouffe synliggörs skolans artikulatoriska praktik, så som den framträder i arton lärares och deras rektors reflekterande loggar. De diskursiva fälten ”skolutveckling” och ”andraspråksutveckling” studeras i förhållande till nodalpunkten ”lärande”. Även lärarnas föreställningar kring subjektspositionen som lärare granskas. Genom diskursteorins verktyg synliggörs också de olika innebörder som ges kring begrepp som förekommer i diskurserna om skolutveckling och andraspråksutveckling. Även motsättningar lyfts fram. Studiens frågeställningar handlar om föreställningar kring skolutveckling och andraspråksutveckling och hur de förhåller sig till rådande diskurser och till varandra. Även föreställningar om begrepp som hör samman med skolutveckling, andraspråksutveckling, lärande och lärarrollen studeras. Studien visar att det råder enighet både kring nödvändigheten av skolutveckling och kring att utveckla det språkutvecklande arbetet på skolan. Markeringar görs mot ett diskursivt yttre, att motsätta sig utvecklingen. Olika diskurser kring andraspråksutveckling och lärande syns sida vid sida i de två fälten. Också lärarrollen ges skiftande innebörder, som kan kopplas till olika epoker och lärandeteorier. Föreställningar om begreppet ”olikhet” varierar i olika diskursiva fält. Motstående uppfattningar kring begreppet ”trygghet” framträder utifrån de olika subjektspositionerna som lärare respektive rektor. Studien visar att vetenskap och forskning inte är så framträdande i denna skolas artikulation. En slutsats som dras av studien är att lärarrollen behöver ges nya innebörder om man vill få till stånd en professionell lärande gemenskap. Även olika föreställningar kring trygghet respektive lärande behöver lyftas till ytan och synliggöras, för att undvika att motstridiga tankemönster står i vägen för det fortsatta gemensamma arbetet.

Syftet med studien är att ta reda på hur några afroensemblelärare på gymnasiets estetiska program arbetar för att stimulera gruppdynamiska processer i sin undervisning. Tidigare litteratur i ämnet belyser begreppen grupp och gruppdynamik, roller i gruppen, den musicerande gruppen samt att leda en grupp. Tidigare forskning tar upp en av rock- och pop-undervisningen paradoxer, den att en genres utförare enligt tradition varit självlärda men nu institutions-undervisas. Vidare presenteras olika lärartyper. Som metod används kvalitativa intervjuer enligt hermeneutiskteori och halvstrukturerad intervju som tillvägagångssätt för att samla information. Fyra ensemblelärare på gymnasiet har intervjuats. Som teoretisk utgångspunkt har det sociokulturella perspektivet använts, vilket tar upp det sociala samspelet i samband med lärande. Resultatkapitlet förklarar informanternas syn på ledarrollen, vikten av gruppsammansättning och gruppdynamik. Slutligen görs en jämförelse och sammanfattning av resultatet. Vid en rangordning av de faktorer som informanterna anser är viktigast hamnar elevens inställning och drivkraft högst, ledarrollen hamnar på andra plats, därefter kommer nivåanpassade grupper och sist olika socialt utformade och anpassade grupper med förlåtande eller krävande klimat. I diskussions-kapitlet är det ett tydligt fokus på ledarrollen och alla intervjuade har haft olika åsikter om betydelse och ansvar. Även om de inte varit överens om sin egen betydelse har de varit överens om vikten av att vara dynamisk som ledare och ha förmågan att dels kunna anpassa sig efter gruppens inställning och musikaliska förutsättningar, dels de fysiska förutsättningarna så som lokalstorlek antal instrument mm. Det råder också någorlunda konsensus om att en lågpresterande grupp behöver en auktoritär, inspirerande och tydlig ledare, och nästan helt tvättom när det gäller motsatsen. / The purpose of the study is to find out how some aphrodisiac teachers in the upper secondary school's aesthetic program work to stimulate group dynamic processes in their teaching. Previous literature on the subject highlights the concepts group and group dynamics, roles in the group, the music-making group and leading a group. Previous research addresses one of the rock and pop teaching paradoxes, that a genre's performer has traditionally been self-taught but is now institutional-taught. Furthermore, different types of teachers are presented. As a method, qualitative interviews are used according to hermeneutic theory and semi-structured interview as an approach to gathering information. Four ensemble teachers at the upper secondary school have been interviewed. As a theoretical starting point, the socio-cultural perspective has been used, which addresses the social interaction in connection with learning. The results chapter explains the informants' view of the leadership role, the importance of group composition and group dynamics. Finally, a comparison and summary of the result is made. In a ranking of the factors that the informants consider to be most important, the pupil's attitude and impetus end up being highest, the leadership role ends second, then level-adapted groups, and lastly various socially designed and adapted groups with forgiving or demanding climates. In the discussion chapter, there is a clear focus on the leadership role, and all interviewees have had different opinions on importance and responsibility. Although they have not agreed on their own significance, they have agreed on the importance of being dynamic as a leader and having the ability to adapt to the group's attitude and musical conditions, as well as the physical conditions such as the size of the number of instruments, etc. There is also a fairly consensus that a low-performing group needs an authoritarian, inspiring and clear leader, and almost completely laundered in the opposite.

With a phenomenographic perspective this thesis aims to study preschool teachers experiences of parent cooperation. In order to complete the aim of this study we have formulated three inquiries:     What qualifications do the preschool teacher consider contributing to good cooperation?     What qualifications do the preschool teacher consider leads to a lack of cooperation?    What appears as power relationships in the preschool teacher experiences?     According to the curriculum, preschool teacher requires to build trustworthy relations with parents. This appears to be a complex task. With a quantitative method the data in this study consist of seven interviews with preschool teachers that work in preschools. With our phenomenographic approach we were able to find different categories from the preschool teachers experienced narratives. This thesis consists of an inductive study where the preschool teachers narratives determine our theoretical notions. The notions are: Cooperation, communication, attachment relationship, intercultural knowledge and empowerment, the conclusion of the study reveals that power relations exist between parents and preschool teachers, the teachers have a power position because of their knowledge and parents because of their right to choose among preschools. The study shows that the task to please parents needs can be difficult, it also shows that misunderstandings and the increased number of children in the group aggravates the mission to fulfil the curriculum assignment regarding cooperation with parents. The result also shows that creating a trustful relation with mutual understanding of each other differences can lead to improve the cooperation.