No description available.

Detta arbete undersöker huruvida spelare kan identifiera ett tema utifrån endast ett spels regler och mekaniker. För detta syfte har en temalös variant av kortspelet MyGame utvecklats. Åtta testpersoner har fått spela spelet mot varandra i par varpå de har fått svara på två enkäter, den ena rörande deras uppfattning om tema i spelet och den andra om deras spelvanor. Varje testperson har också deltagit i en enskild semi-stukturerad intervju där frågorna har varit baserade på testpersonens enkätsvar. Resultatet har sedan sammanställts och analyserats för att validera eller förkasta hypotesen. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att spelare kan identifiera tema utifrån endast regler och mekaniker i spel. Fortsatt forskning skulle kunna undersöka varför dessa trender observeras eller validera att de trender som observerats i studien faktiskt stämmer.

Våra tidigare erfarenheter av ämnesövergripande undervisning är få vilket bidragit till en uppfattning om att denna undervisningsmetod inte är vanligt förekommande i skolan. Å andra sidan har vi upplevt att undervisningsmetoden kan vara mycket lustfylld för både lärare och elever. Även läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet redogör för att lärare ska organisera och genomföra arbete så att elever får möjlighet att arbeta ämnesövergripande (Skolverket, 2019). Av dessa anledningar blev vi fundersamma varför denna metod inte syns mer i skolan. Syftet med denna undersökning är således att undersöka lågstadielärares erfarenheter och uppfattningar av ämnesövergripande undervisning med fokus på NO-ämnena.  Studien är en kvalitativ undersökning där vi med hjälp av intervjuer söker svar på lärares erfarenheter av ämnesövergripande undervisning utifrån ett NO-perspektiv. Vår undersökning har tagit stöd i det fenomenologiska perspektivet genom att utforma intervjufrågor med inspiration från fenomenologin. Intervjuerna söker svar på hur lärare genomför ämnesövergripande undervisning, varför metoden är gynnsam för elevers lärande samt möjligheter och hinder som lärare finner med undervisningssättet. Den pragmatiska teorin har använts för att förstå elevernas lärande vid den ämnesövergripande undervisningen. Resultatetav studien speglar åtta lärares erfarenheter av att undervisa ämnesövergripande där NO-ämnena ligger i fokus. Lärarna finner många möjligheter med att arbeta ämnesövergripande. Den mest centrala fördelen som uttrycks är att elever undervisas i ett sammanhang som skapar helhetsförståelse. Genom att utforma undervisning med olika teman utifrån elevers intresse blirde engagerade vilket även gynnar kunskapsutvecklingen. Studien framhäver färre hinder än möjligheter och utmaningarna är främst kopplade till det organisatoriska arbetet. Lärarna menar att den ämnesövergripande undervisningen är tidskrävande och kräver samarbete, vilket kan vara en utmaning.

Många skolor arbetar idag tematiskt istället för ämnesuppdelat. Jag ville göra en undersökning som visar om det ena sättet främjar inlärning bättre än det andra. Genom frågeformulär i åk 7 på en högstadieskola, dit det kommer både elever som arbetat tematiskt och som arbetat tradi-tionellt ämnesuppdelat, försökte jag undersöka eventuella skillnader i kunskaperna i NO och SO. Resultaten visar inte på några skillnader mellan de olika grupperna av elever vad gäller kunskaperna på rena faktafrågor. Enligt den ursprungliga distinktionen mellan förståelsefrågor och faktafrågor har däremot eleverna som arbetat tematiskt klarat sig något bättre på några av förståelsefrågorna. Jag är dock osäker på om dessa frågor verkligen mätte vad de var avsedda att mäta, nämligen elevernas förståelse för det valda området. Validiteten på undersökningen är låg.

Under mina år på lärarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat på diverse olika förskolor och skolor i olika samhällsskikt, dessa skolor har haft varierande mångfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika härkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssätt. Därför vill jag i detta arbete, med hjälp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bäst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssätt. För att på så sätt underlätta för elever med en annan kulturell bakgrund än den svenska eller svårigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan använda sig utav i undervisning av historia. Planeringen bygger på vetenskaplig forskning kring temaplanering. / During my years at the Teacher University of Malmö have I had practice places at dissimilar preschools and schools in different social orders, these schools had deviation when it came to the multitude in the cultural factor, the students had had different inheritance and economic and social background. I witnessed different types of school teaching attitudes and teaching ways. This is why I want to, whit help from scientific studies, inquire into how to best educate via an thematic formation. To facilitate the learning process of students who have another background than the Swedish or have difficulties finding their place in history. The foundation of this essay consists of a thematic work plan to use when teaching history The planning is based on scientific research on thematic planning. Keywords: History, pupil, multiculture, school teaching, theme, storytelling, cooperation, interpretation, drama.

This study examines which historical themes that occur in four textbooks used to teach German in grade nine in Sweden. The study also examines the presentation of the historical themes in said textbooks. The methods used consist of the factual textanalysis and the critical discourse analysis. The results show that the identified historical themes focus on the history of Germany and the historical period from the first world war to the reunification of Germany. The results also show that thetextbooks have different presentations of different historical themes. Some historical themes that are presented in similar ways across the textbooks are however that resistance is illuminated in descriptions of Nazism and that famous historical persons are positively described. In light of the results, the conclusions, among others, are that the textbooks use a careful description of Nazism but a positive description of German culture.

Förskolans läroplan lyfter fram att ett tematiskt arbetssätt är en gynnsam undervisningsform för förskolebarns lärande. I denna studie undersöks förskolebarn och deras perspektiv på lärande genom just denna undervisningsform. Syftet är att undersöka lärande genom tematisk undervisning hos en grupp 5 och 6-åringar i förskolan. Undersökningen är kvalitativ till följd av att avsikten är att få en fördjupad förståelse för lärande genom tematisk undervisning i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är variationsteori utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Två analysformer har använts vid bearbetningen av det empiriska materialet, dessa är fenomenografisk analys och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att många barn uppfattar att de har inflytande i sitt lärande till följd av att deras frågor och det de är intresserade av att ta reda på är en del i undervisningen. Men det framkommer också att det finns barn som upplever att det är svårt att formulera frågeställningar och att veta vad de är intresserade av att ta reda på i temat. Barnen beskriver att lärande i den tematiska undervisningen sker genom att barn och lärare tillsammans forskar och undersöker temats kunskapsområden. Barnen upplever att det finns olika gynnsamma faktorer som bidrar till deras lärande i tematisk undervisning. Exempel på sådana gynnsamma faktorer är att barnen får ställa hypoteser och pröva dessa, att de samarbetar med andra barn för att finna lösningar samt att får använda olika redskap och uttrycksformer i undervisningen. Det framkommer dock att leken inte är en av dessa uttrycksformer. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

<p><p>SAMMANFATTNING Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som händer med svenskämnet i ämnesövergripande arbetssätt. Vi valde att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi och intervjua lärare som har erfarenhet av ämnesövergripande arbetssätt där ämnet svenska ingår. Resultatet som lades fram visade att de flesta lärare som ingick i undersökningen väljer att arbeta ämnesövergripande för att de anser att detta arbetssätt på ett bra sätt förbereder eleverna för arbetslivet. De flesta av de medverkande lärarna ser på svenskämnet som det ämne i ämnesövergripande arbetssätt som ska kontrollera elevernas språk och genresäkerhet. Språket är elevernas viktigaste verktyg eftersom man utan det inte kan uttrycka sig i skrift och tal och därför ansåg många av de lärare som ingick i vår undersökning att svenskämnet måste finnas med i ett ämnesövergripande samarbete då det är det ämne som bär huvudansvaret för utvecklingen av elevernas språk. Resultatet visade även att det ämnesövergripande samarbetet kan se ut på olika sätt, men att det vanligaste är att arbetet genomförs genom tema- eller projektarbeten. Även bedömningen av elevernas arbete kan ske på olika sätt, men flera av lärarna ser en gemensam bedömning som det mest ultimata vid ämnesövergripande arbetssätt.</p></p>

<p>Dewey och Piaget menade att undervisningen måste organiseras så att eleven står i centrum. Elevens intressen och behov måste få styra innehållet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssätt och medbestämmande var saker de förespråkade. Det tematiska arbetssättet är ett försök att organisera undervisningen utifrån en ämnesövergripande rubrik istället för att utgå från de klassiska ämnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag på en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning är och vilka kunskaper man når. Först sammanfattar jag några av de viktigaste tankarna i Dewey och Piagets teorier och sedan presenterar jag resultatet av mina fem lärarintervjuer i form av en kategorisering.</p>

Dewey och Piaget menade att undervisningen måste organiseras så att eleven står i centrum. Elevens intressen och behov måste få styra innehållet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssätt och medbestämmande var saker de förespråkade. Det tematiska arbetssättet är ett försök att organisera undervisningen utifrån en ämnesövergripande rubrik istället för att utgå från de klassiska ämnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag på en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning är och vilka kunskaper man når. Först sammanfattar jag några av de viktigaste tankarna i Dewey och Piagets teorier och sedan presenterar jag resultatet av mina fem lärarintervjuer i form av en kategorisering.