Denna studie analyserar vad teknikinformatörerna, vars uppgift är att skriva tekniska publikationer, på Saab i Linköping tycker om sina processer, främst processen Develop Technical Publications (DTP), och sedan Saabs verksamhetsledningssystem, GMS. Studiens frågeställningar är (1) ”Hur är Saabs processer anpassade till teknikinformatörernas arbetssätt?” och (2) ”Hur kan processernas eller verksamhetsledningssystemets uppbyggnad förändras för att passa arbetssätten?”. Till studien rekryterades nio deltagare var av sex stycken deltog i en fokusgrupp och tre i intervjuer. Fokusgruppen genomfördes först för att få en djupare kunskap om området, datan som samlades in analyserades med tematisk analys och utifrån analysen skapades intervjufrågor till intervjuerna. Den insamlade datan från intervjuerna analyserades också med tematisk analys och resultaten från båda analyserna jämfördes i resultatdiskussionen för att kartlägga hur användandet av processerna ser ut och GMS. Från resultaten framkom att få använder DTP och att input och output saknas i GMS. En genomgång av GMS för samtliga teknikinformatörer behövs och uppdateringar i processerna en gång per år, samt att det behövs utbildning för nyanställda i hur de ska använda processerna och GMS. Förbättringsförslagen som anges är att ge GMS en trädstruktur samt visa tydligare input och output från processerna, tydligare inkludera de processer som skapats utifrån DTP, skapa en E-learning för GMS samt en E-learning för nyanställda för att de ska förstå sina processer.

Syftet med studien var att undersöka hur anställda upplever det att samverka och arbeta i en värdestyrd organisation med uttalad värdegrund. För undersökningen tillämpades en kvalitativ metod i form av tematisk analys. Datainsamlingen bestod av tio intervjuer med open-structure. Inklussionskriterierna krävde att deltagarna hade arbetat i en värdestyrd organisation i minst sex månader. Den tematiska analysen genererade fyra teman: "Meningen med arbetet" beskriver hur de anställda hittar och upprätthåller syftet med deras arbete. "Gemenskapens betydelse" beskriver individernas känsla av gemenskap inom organisationen, uppbyggnad av relationer genom organisationen, vad som krävs för att vara en del av den stora gemenskapen samt vad som händer när individen inte känner sig delaktig. "Bekräftelse från omgivningen" speglar individernas tankar kring att jobba på organisationer med uttalad värdegrund, hur de uppfattas av omgivningen och hur det influerar dem att bli en del av varumärket. Det sista temat "Att leva upp till värdegrunden" beskriver tankarna om att dela värdegrunden och vad som händer när värdegrunden matchar deras egna värderingar samt de konsekvenser som uppstår när individen inte delar organisationens värdegrund. Resultaten visade att det krävs mycket engagemang och energi från individer som arbetar i värdestyrda organisationer. Något som i sin tur inte passar alla. När det blir fel kan individen börja ifrågasätta sin egen tillräcklighet som person. Känner individen däremot att värdegrunden matchar, blir organisationens värdegrund en del av individen.

Syftet med denna studie är att studera och beskriva hur elever som går i årskurs sex uppfattar och upplever hur det är att gå i en skola där man arbetar med digitala verktyg, det vill säga en digitaliserad skola. För att uppnå syftet gjordes semi-strukturerade intervjuer med nio elever som går i en digitaliserad skola. Sedan genomfördes en tematisk analys på deras utsagor. Resultatet delades in i tre huvudteman. I temat upplevda fördelar med digitaliseringen beskrivs aspekter rörande hur eleverna upplever sig arbeta effektivare med hjälp av digitala verktyg och att skolan blir roligare när digitala verktyg används. I temat upplevda nackdelar med digitaliseringen beskrivs det att eleverna upplever att tekniska problem påverkar deras skolgång negativt. I temat elevers upplevelser av lärare i den digitaliserade skolan beskrivs det att eleverna upplever sig mer tekniskt kompetenta än sina lärare. Studiens slutsats är att eleverna upplever att digitaliseringen av skolan och användandet av digitala verktyg i skolan påverkat deras skolgång både negativt och positivt. Gällande elevers upplevelser av lärares kompetens och lärares åsikter rörande den digitaliserade skolan är studiens slutsats att eleverna upplever lärarnas bristande kompetens problematisk och att ålder är en viktig variabel för hur lärare ser på den digitaliserade skolan och hur digitalt kompetenta de är.

Skönlitteratur är en central del i ämnesplanen för gymnasiet men läsning bland ungdomar minskar enligt undersökningar. Denna studie fokuserar på hur svensklärare på gymnasienivå använder sig av motivationsarbete vid läsning under svenskkurserna. Studien ämnar därför undersöka vilka olika motivationsfaktorer, med utgångspunkt i skönlitteratur, som svensklärare arbetar med i undervisningssammanhang samt hur dessa faktorer kan ökas. Resultatet har framkommit genom en tematisk analys gjord utifrån den valda metoden, intervjuer. Eftersom forskarna menar att det inte finns en enhetlig teori när motivation ska undersökas gjordes valet att applicera fyra olika teorier vid diskussionen av resultatet av intervjuerna. De faktorer som framkom genom den tematiska analysen var:  1. De faktorer som ökar elevers motivation i utgångspunkt i läsning av skönlitteratur är att undervisningen är individanpassad, att det finns tydliga instruktioner och att undervisningen är verklighetsförankrad.  2. De möjligheter lärarna kan utläsa som ökar elevernas motivation till skönlitterär läsning är lärarens arbetssätt, hur de presenterar läsningen och lärarens personlighet.  3. Hur lärarna arbetar med motivation i klassrummet är att de genomför läsplaner, har högläsning, tävlingar, arbetar med lässtrategier och de lägger också en stor vikt vid gruppens delgivande av motivation till varandra.  Vad som kunde utläsas av intervjuerna var att lärarna inte alltid har en grund i tidigare forskning och beprövade erfarenheter vid motivationsarbetet. Skönlitteratur är dock något som är väsentligt att individanpassa i undervisningssammanhang när det finns behov att öka motivationen hos eleven. / Fiction is a central part of the subject plan for high school but reading among young people decreases, according to surveys. This study focuses on how Swedish teachers, at high school level, use motivational work within reading related assignments during Swedish courses. The study therefore intends to investigate the different motivational factors based on fiction, which Swedish teachers work with, in the educational context and how these factors can be increased. The result has been obtained through a thematic analysis based on the chosen method, interviews. Previous research claims that there is no comprehensive approach when analyzing motivational work. The choice was there for made to apply four different theories in the discussion within the outcome of the interviews. The factors identified by the thematic analysis were: 1. The factors that increase the motivation of students based on reading fiction are that the teaching is individualized, that there are clear instructions and that the teaching is authenticated.2. The possibilities the teachers can read that increase the students' motivation for fictional reading is the teacher's way of working, how they present reading and the teacher's personality. 3. How teachers work with motivation in the classroom is that they implement reading plans, reading aloud, competitions, work with reading strategies and they also attach great importance to the group's motivation to each other. The result from the interviews reviled that the teachers did not always have a foundation in previous research and proven experiences in the work of motivation. It’s essential to apply individual adaptation in the educational context affecting fiction.

Enligt litteraturen är kursutvärdering något som görs vid de flesta universitet och i Sverige och England finns lagstadgat att kursutvärdering ska genomföras. Normalt är det en kvantitativ kursutvärdering som görs med kommentarer i form av fritextsvar. I detta kandidatarbete har i enlighet med Blandford (2013) genomförts semistrukturerade intervjuer som därefter följts av en tematisk analys för att ta fram teman för fritextsvar av kursutvärderingar vid Linköpings universitet. Fritextsvaren har analyserats genom formulering av huvudteman, delteman och i några fall underteman till dessa. Det har konstaterats att någon tydlig teoribildning inte gått att finna när det kommer till kvalitativa kursutvärderingar. Resultatet från arbetet är en beskrivning av en arbetsprocess för kursutvärdering och dess delmoment vid en utbildning på Linköpings Universitet samt framtagande av förbättringsmöjligheter i denna arbetsprocess. Slutsatserna i denna studie avser kursutvärdering vid en utbildning, men resultaten kan även anses vara applicerbara vid andra, då det är samma system och samma struktur för kursutvärderingar vid de andra utbildningarna vid Linköpings Universitet.

Syftet med detta arbete var att belysa diskussionerna om läs- och skrivutveckling inom whole language på Nya Zeeland genom en jämförelse av artiklar från perioderna 1990–1999 och 2008–2017 (de senaste 10 åren). För att undersöka mina forskningsfrågor analyserade jag vetenskapliga artiklar från respektive period och jämförde dem. I urvalet ingick 16 artiklar från den tidigare perioden och 10 från den senare. Urvalet baserades på sökorden whole language och New Zealand i databaserna ProQuest och EBSCOhost. De analyserades kvalitativt med hjälp av tematisk analys och med induktiv ansats. Whole language är en filosofi med en holistisk syn på eleven där läs- och skrivinlärning sker av intresse från elevens sida i en textrik, meningsfull miljö. I studien framgår att det finns många som har åsikter om denna filosofi, ofta med argumentet att phonics, undervisning om kopplingen mellan bokstäver och ljud, är av vikt vid läs- och skrivutveckling. Whole language har genomsyrat undervisningen på Nya Zeeland under många år. Vid jämförelsen av perioderna kan man ana en skiftning i diskussionen om whole language på Nya Zeeland. Under 90-talet verkar diskussionerna ofta vara ett ställningstagande för eller emot whole language. Under båda tidsperioderna kritiseras undervisning baserad på whole language för att inte innehålla tillräckligt mycket fonologisk undervisning. Under 2010-talet verkar debatten ha mattats något, åsikterna är inte lika starka och författarna talar oftare om en utveckling av whole language genom att lägga till en fonetisk del i den tidiga läs- och skrivutvecklingen.

No description available.

Syftet med rapporten är att utvärdera en interaktiv brand- och räddningsinstruktion som framförallt används inom försvarsmakten. Utvärderingen gick ut på att ta reda på hur användarna använder instruktionen och hur de vill att den ska utvecklas i framtiden för att möta deras behov. Utvärderingen genomfördes genom intervjuer med sju användare från olika delar av landet samt en heuristisk utvärdering utifrån Nielsens tio användbarhetsprinciper och med hänsyn till Sweller och Chandlers ”cognitive load theory”. Resultatet visade att instruktionen framförallt används som uppslagsbok och att användarna vill se en utveckling av instruktionen där den blir större och omfattar mer information, till exempel om haverier och utländska luftfartyg och att text och illustrationer i instruktionen är uppdaterad och korrekt. Utifrån analysen togs flertalet utvecklingsförslag fram och presenteras i slutet av rapporten.

Landstinget i Östergötland har problem med ständigt växande informationsmängder i patienters journaler. Anledningen till att detta är ett problem är att journalen blir svår att överblicka vilket gör det svårt för exempelvis läkare och sjuksköterskor att snabbt hitta relevant information och skaffa sig en uppfattning om patientens sjukdomshistoria vid exempelvis patientmottagning. Informationsöverflödet gör patientjournalen ostrukturerad och därmed svår att söka i. Det tar lång tid att hitta specifika data som eftersöks vilket kan leda till frustration och irritation i den redan tidsmässigt pressade arbetsdagen. Enligt tidigare studie är dubbeldokumentation i patientjournalen en stor bidragande faktor till detta problem. Syftet med denna studie är att undersöka varför problemet uppstår, dvs. orsaken till dubbeldokumentation. Både observation och intervju har använts som datainsamlingsmetod. Data har sedan analyserats med tematisk analys. Studien resulterade i sex olika teman; The Efficiency-Thoroughness Trade-Off Principle (ETTO), Strategier, Uppdatering och Bekräftelse, Dubbeldokumentation, Störningar, Artefakter.

No description available.