Skönlitteratur är en central del i ämnesplanen för gymnasiet men läsning bland ungdomar minskar enligt undersökningar. Denna studie fokuserar på hur svensklärare på gymnasienivå använder sig av motivationsarbete vid läsning under svenskkurserna. Studien ämnar därför undersöka vilka olika motivationsfaktorer, med utgångspunkt i skönlitteratur, som svensklärare arbetar med i undervisningssammanhang samt hur dessa faktorer kan ökas. Resultatet har framkommit genom en tematisk analys gjord utifrån den valda metoden, intervjuer. Eftersom forskarna menar att det inte finns en enhetlig teori när motivation ska undersökas gjordes valet att applicera fyra olika teorier vid diskussionen av resultatet av intervjuerna. De faktorer som framkom genom den tematiska analysen var:  1. De faktorer som ökar elevers motivation i utgångspunkt i läsning av skönlitteratur är att undervisningen är individanpassad, att det finns tydliga instruktioner och att undervisningen är verklighetsförankrad.  2. De möjligheter lärarna kan utläsa som ökar elevernas motivation till skönlitterär läsning är lärarens arbetssätt, hur de presenterar läsningen och lärarens personlighet.  3. Hur lärarna arbetar med motivation i klassrummet är att de genomför läsplaner, har högläsning, tävlingar, arbetar med lässtrategier och de lägger också en stor vikt vid gruppens delgivande av motivation till varandra.  Vad som kunde utläsas av intervjuerna var att lärarna inte alltid har en grund i tidigare forskning och beprövade erfarenheter vid motivationsarbetet. Skönlitteratur är dock något som är väsentligt att individanpassa i undervisningssammanhang när det finns behov att öka motivationen hos eleven. / Fiction is a central part of the subject plan for high school but reading among young people decreases, according to surveys. This study focuses on how Swedish teachers, at high school level, use motivational work within reading related assignments during Swedish courses. The study therefore intends to investigate the different motivational factors based on fiction, which Swedish teachers work with, in the educational context and how these factors can be increased. The result has been obtained through a thematic analysis based on the chosen method, interviews. Previous research claims that there is no comprehensive approach when analyzing motivational work. The choice was there for made to apply four different theories in the discussion within the outcome of the interviews. The factors identified by the thematic analysis were: 1. The factors that increase the motivation of students based on reading fiction are that the teaching is individualized, that there are clear instructions and that the teaching is authenticated.2. The possibilities the teachers can read that increase the students' motivation for fictional reading is the teacher's way of working, how they present reading and the teacher's personality. 3. How teachers work with motivation in the classroom is that they implement reading plans, reading aloud, competitions, work with reading strategies and they also attach great importance to the group's motivation to each other. The result from the interviews reviled that the teachers did not always have a foundation in previous research and proven experiences in the work of motivation. It’s essential to apply individual adaptation in the educational context affecting fiction.

Enligt litteraturen är kursutvärdering något som görs vid de flesta universitet och i Sverige och England finns lagstadgat att kursutvärdering ska genomföras. Normalt är det en kvantitativ kursutvärdering som görs med kommentarer i form av fritextsvar. I detta kandidatarbete har i enlighet med Blandford (2013) genomförts semistrukturerade intervjuer som därefter följts av en tematisk analys för att ta fram teman för fritextsvar av kursutvärderingar vid Linköpings universitet. Fritextsvaren har analyserats genom formulering av huvudteman, delteman och i några fall underteman till dessa. Det har konstaterats att någon tydlig teoribildning inte gått att finna när det kommer till kvalitativa kursutvärderingar. Resultatet från arbetet är en beskrivning av en arbetsprocess för kursutvärdering och dess delmoment vid en utbildning på Linköpings Universitet samt framtagande av förbättringsmöjligheter i denna arbetsprocess. Slutsatserna i denna studie avser kursutvärdering vid en utbildning, men resultaten kan även anses vara applicerbara vid andra, då det är samma system och samma struktur för kursutvärderingar vid de andra utbildningarna vid Linköpings Universitet.

Syftet med detta arbete var att belysa diskussionerna om läs- och skrivutveckling inom whole language på Nya Zeeland genom en jämförelse av artiklar från perioderna 1990–1999 och 2008–2017 (de senaste 10 åren). För att undersöka mina forskningsfrågor analyserade jag vetenskapliga artiklar från respektive period och jämförde dem. I urvalet ingick 16 artiklar från den tidigare perioden och 10 från den senare. Urvalet baserades på sökorden whole language och New Zealand i databaserna ProQuest och EBSCOhost. De analyserades kvalitativt med hjälp av tematisk analys och med induktiv ansats. Whole language är en filosofi med en holistisk syn på eleven där läs- och skrivinlärning sker av intresse från elevens sida i en textrik, meningsfull miljö. I studien framgår att det finns många som har åsikter om denna filosofi, ofta med argumentet att phonics, undervisning om kopplingen mellan bokstäver och ljud, är av vikt vid läs- och skrivutveckling. Whole language har genomsyrat undervisningen på Nya Zeeland under många år. Vid jämförelsen av perioderna kan man ana en skiftning i diskussionen om whole language på Nya Zeeland. Under 90-talet verkar diskussionerna ofta vara ett ställningstagande för eller emot whole language. Under båda tidsperioderna kritiseras undervisning baserad på whole language för att inte innehålla tillräckligt mycket fonologisk undervisning. Under 2010-talet verkar debatten ha mattats något, åsikterna är inte lika starka och författarna talar oftare om en utveckling av whole language genom att lägga till en fonetisk del i den tidiga läs- och skrivutvecklingen.

No description available.

Syftet med rapporten är att utvärdera en interaktiv brand- och räddningsinstruktion som framförallt används inom försvarsmakten. Utvärderingen gick ut på att ta reda på hur användarna använder instruktionen och hur de vill att den ska utvecklas i framtiden för att möta deras behov. Utvärderingen genomfördes genom intervjuer med sju användare från olika delar av landet samt en heuristisk utvärdering utifrån Nielsens tio användbarhetsprinciper och med hänsyn till Sweller och Chandlers ”cognitive load theory”. Resultatet visade att instruktionen framförallt används som uppslagsbok och att användarna vill se en utveckling av instruktionen där den blir större och omfattar mer information, till exempel om haverier och utländska luftfartyg och att text och illustrationer i instruktionen är uppdaterad och korrekt. Utifrån analysen togs flertalet utvecklingsförslag fram och presenteras i slutet av rapporten.

Landstinget i Östergötland har problem med ständigt växande informationsmängder i patienters journaler. Anledningen till att detta är ett problem är att journalen blir svår att överblicka vilket gör det svårt för exempelvis läkare och sjuksköterskor att snabbt hitta relevant information och skaffa sig en uppfattning om patientens sjukdomshistoria vid exempelvis patientmottagning. Informationsöverflödet gör patientjournalen ostrukturerad och därmed svår att söka i. Det tar lång tid att hitta specifika data som eftersöks vilket kan leda till frustration och irritation i den redan tidsmässigt pressade arbetsdagen. Enligt tidigare studie är dubbeldokumentation i patientjournalen en stor bidragande faktor till detta problem. Syftet med denna studie är att undersöka varför problemet uppstår, dvs. orsaken till dubbeldokumentation. Både observation och intervju har använts som datainsamlingsmetod. Data har sedan analyserats med tematisk analys. Studien resulterade i sex olika teman; The Efficiency-Thoroughness Trade-Off Principle (ETTO), Strategier, Uppdatering och Bekräftelse, Dubbeldokumentation, Störningar, Artefakter.

No description available.

This study has investigated the meaning of baptism within Christianity, in Sweden, in consideration of which motive parents has to baptize their children. The study includes a case study of qualitative interviews that consists of six interviews with three sets of parents of faith and three unbelieving parents'. These interviews are used in order to obtain a contemporary view of the meaning of the baptism and what motives there is for christening. This study uses a thematic analyze with a ritual theoretical basis.The primary and secondary motives that could be read by the thematic analysis were:Tradition: Time, parents, nurturing Community: Identity, family and relatives, society Faith: Sin, Jesus Solemnity: Something nicely, rejoicingly, mood My analysis of this, as revealed by my investigation, is that the baptisms main motive today, in Sweden, has a traditional meaning and is an introduction into a community. This can be a welcoming either into the family and relatives of non-christians or as an introduction into the Christian community of the parents of faith.

I denna studie har tre fokusgruppintervjuer hållits med totalt 10 yrkesverksamma pedagoger i förskolan, i en svensk medelstor kommun. Syftet med studien är att undersöka hur förskolepedagogerna resonerar kring ämnet sexuella övergrepp mot barn, samt undersöka pedagogernas resonemang kring orosanmälan till socialtjänsten. Utifrån fokusgruppintervjuerna framkom fyra huvudteman: organisation, att upptäcka, kollegialt stöd samt anmäla eller inte anmäla, vilka delades in i 10 underteman. De mest framträdande resultaten visar att förskolepedagogerna saknar rutiner för att upptäcka barn som utsätts för sexuella övergrepp. Det visade sig också att stödet från organisationen och rektorn är av stor betydelse för att en orosanmälan skall göras samt för att öka pedagogernas kunskap gällande sexuella övergrepp mot barn. För att hantera känslomässigt jobbiga situationer som kan uppstå i samband med misstanke om sexuella övergrepp, visade resultatet att kollegorna finner en viktig roll för varandra, där en kollegial dialog används flitigt. Resultatet visade också att en fungerande samverkan med socialtjänsten kan bidra till att en orosanmälan görs och att samverkan är viktig för pedagogernas trygghet. Resultaten analyseras med hjälp av tidigare forskning och institutionell teori där begreppet handlingsutrymme är i fokus.

Människor formar kärleksrelationer på många olika sätt. I dagens samhälle är seriellmonogami normen och det ansedda idealet. Idealiseringen av monogama relationermedför en nedvärdering av icke-monogama relationer och de personer som praktiserar dessa,däribland polyamorösa. Trots detta finns många fördelar med polyamorösa relationerdokumenterade. Våra huvudsakliga syften med den här studien var att få en förståelse förpolyamorösas upplevelser av mononormen samt undersöka vilka relationsfrämjande aspektersom finns i polyamorösa relationer. Vi genomförde tio semistrukturerade telefonintervjuer medpersoner som identifierade sig som polyamorösa. Utifrån denna datainsamling genomförde vitematisk analys. Analysen resulterade i tre större huvudteman: ”minoritetsupplevelser”,”relationsfrämjande aspekter” och ”polypositiva upplevelser”, samt några mindre teman. Vidrog slutsatsen att polyamorösa kan mötas av fördomar och praktiska begränsningar och attmononormen kan bidra till minoritetsstress som hanteras med eller tar sig uttryck iinternaliserade fördomar, skyddsbeteenden och pro-aktiva polynormaliserande handlingar. Vikunde också konstatera att polyrelationer präglas av öppen kommunikation, aktiva uttryck avkärlek och omsorg, villighet till anpassning, polypositiva attityder och en syn på obehagligakänslor som hanterbara. Polyamorösa upplever sina relationer som allmänt positiva medhänsyn till personlig utveckling, livsbejakande och positiva upplevelser avparamourer. Samhället, och speciellt de som arbetar inom människovårdande yrken, bör ta tillsig denna kunskap för att kunna säkerställa ett inkluderande bemötande av polyamorösa. / People form romantic relationships in various ways. In today’s society, serialmonogamy is the norm and the considered ideal relational form. The idealization ofmonogamous relationships implies a disparagement of non-monogamous relationships andthose who practice these, for example polyamorous people. In spite of this, many benefits ofpolyamorous relationships have been documented. Our main aims of this study was to gaininsight of how polyamorous people experience the mononorm, and to examine relationshippromoting aspects of polyamorous relationships. We conducted ten semi-structured telephoneinterviews with people who identified as polyamorous. Based on this collection of data weconducted a thematic analysis. The analysis resulted in three main themes: “minorityexperiences”, “relationship promoting aspects” and “poly-positive experiences”, and someminor themes. We concluded that polyamorous people can face prejudices and practicallimitations and that the mononorm can contribute to minority stress which is coped with orexpressed in internalized prejudices, safeguarding behaviors and poly normalizing actions. Wecould also state that polyamorous relationships are characterized by open communication,active expressions of love and care, willingness to make adjustments, poly-positive attitudesand a view of uncomfortable emotions as manageable. Polyamorous people experience theirrelationships as positive in general, taking into account personal development, life affirmationand positive experiences of paramours. Society, and especially human care professionals,should take this knowledge into consideration to be able to ensure an inclusive treatment ofpolyamorous people.