Kultur formar den enskildes uppfattning om rätt och fel vilket influerar agerande. Officeren är inte bara del i en militär kultur utan även del i, och färgad av, sin lokala förbandskulturs normer och värderingar.   Forskningen kring militär kultur berör flera forskningsfält men relateras ofta till högre militära nivåer. Denna studie fokuserar på hur officerare, vid några av svenska arméns manöverbataljoner, förstår sin egen förbandskultur, dess effekter och beståndsdelar. Studien syftar till att genom intervjuer och deltagande observation utforska förbandskultur, dess innehåll och sammanhang, i syfte att nyansera teorier om militär kultur samt fördjupa dessa med ett subkulturellt perspektiv.   Denna kvalitativa tolkande studie bidrar till förståelse för förbandskulturens beståndsdelar där fyra formativa element, geografi, teknik, uppgift och historia/arv är de största bidragen för utvecklandet av teoribildningen kring militär kultur. Studien bidrar vidare till ökad förståelse för kulturella funktioner och dess inverkan i Försvarsmakten.

Studens syfte var att undersöka lågstadielärares uppfattningar om hur entreprenörskap kan främjas i undervisningen. Att skolan ska främja entreprenörskap nämns i en mening i läroplanens första kapitel (Skolverket, 2019), men återkommer inte i kursplanerna. I studien har semistrukturerade intervjuer använts då tio lågstadielärare intervjuades och för att analysera data användet tematisk analys (Bryman, 2018). Studiens resultat visar att lågstadielärarna upplevde en begreppsproblematik beträffande entreprenörskap och ansåg sig sakna kompetens i att undervisa på ett sätt som främjar entreprenörskap. Lärarna i studien ansåg att det är svårt att främja entreprenörskap, då de inte vet hur det ska mätas kunskapsmässigt. Därav har entreprenörskap ingen självklar plats i undervinsningen.

I den här uppsatsen undersöks vilka bilder som gestaltar klimatkrisen i två svenska tidningar (Dagens Nyheter och Aftonbladet) under hösten 2021 och vad dessa bilder kan tänkas kommunicera. Genom tematisk analys arbetades sex teman och ett specialtema fram ur 519 insamlade bilder. En exempelbild från några av temana genomgick en bildanalys med hjälp av de semiotiska begreppen denotation och konnotation. Temana som kom fram av analysen kallas i undersökningen hotets siluett, rösten, andra hållet, smärtsamma sår, övrigt och sköna, ömtåliga värld samt specialtemat, kallat Greta Thunberg. Resultatet visar att på bilder kopplade till ordet klimatkrisen är människor ofta synliga, bilder av klimatförändringar kan vara dramatiska men det som frambringat klimatkrisen gestaltas nästan alltid på håll eller på andra sätt distanserande. Bilderna tycks kommunicera att det faktiskt händer saker som gör avtryck också i vår närmiljö, att människor tycker och tänker kring klimatkrisen, att det finns något värdefullt som är hotat, men att orsakerna bakom krisen är något vi inte vill/kan ta i, samtidigt som det finns en del människor som gör just det. En person intar en speciell plats i gestaltningen i de svenska nyhetstidningarna utifrån den mångfald av bilder som finns på henne (Greta Thunberg), vilken kommit att få en alldeles särskild plats i den visuella gestaltningen av klimatkrisen.

The purpose of this study was to analyze the rebrand of Victoria's Secret through a consumer perspective. We focused on Instagram, since this platform enables communication between the company and consumer. By analyzing the opinions found in the comment section under the post announcing the rebrand, we were able to see how the new direction was perceived by consumers. Previous research has shown that consumers today have higher expectations of the companies they interact with, which we believe could be another contributing factor to Victoria's Secret’s new identity.  Through a thematic analysis, we were able to find patterns in which opinions were expressed, and then we categorized the opinions into themes. We located three main themes: opinions about the rebrand, identity/image, and corporate responsibility. Our thematic analysis shows that most of the opinions found in the comment section were negative; the Instagram users grieved the old Victoria's Secret and specifically the loss of the Angels. There were also positive reactions expressing gratitude towards the new direction, and neutral comments wanting something more in line with the former identity. To add more depth to our study, we decided to perform a semiotic analysis of two campaigns before and after the rebrand. We perceived that the first one, published in 2019, focused more on portraying the “perfect” woman, while the second one, published in 2022, allowed more of the woman's personality and strength to shine through.  Our conclusion is that Victoria's Secret’s rebrand has been received with mixed reactions. One thing that was made very clear to us is how knowledgeable today's media users are and how they are not afraid to speak up. In the comment section under our chosen post, it showed that the Instagram users strategically chose their expressions and found support in other users with similar opinions. With this in mind, we believe that if a company is to make a similar change today, it is crucial that they listen to and involve their customers.

Behandlare av våldsamma män besitter kunskap om mäns våld mot kvinnor. Syftet med denna studie är att undersöka behandlares uppfattningar om mäns våld mot kvinnor för att skapa en djupare förståelse kring hur de förklarar våld i nära relationer samt hur de bemöter mäns känslor om skuld och skam under behandling. Studiens resultat baseras på tio intervjuer med behandlare som arbetar med behandling eller tidigare har arbetat med behandling. Studiens två frågeställningar besvaras genom en tematisk analys av intervjumaterialet med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv samt begreppen skuld och skam. Av resultaten framkom det att behandlarna upplever att männen i vuxen ålder påverkas av tidigare trauman från sin barndom, och genom att bruka våld kan de uppnå både makt och kontroll. När männen söker hjälp på frivillig väg föreligger det ofta någon form av kris. Behandlarna förklarar att männen upplever skamkänslor som dels gör det svårt för dem att söka hjälp men att det även fungerar som en drivkraft. Behandlarna anser att medvetenhet, förmåga att ta ansvar och förmåga att mentalisera är viktigt för att männen ska förstå konsekvenserna av sitt våldsutövande. För att männen inte ska använda våld i situationer där de känner sig stressade eller pressade krävs det både kunskap om sina känslor och hur de ska kommunicera dem. Våld i nära relation är ett allvarligt samhällsproblem som kräver forskning gällande fler perspektiv av problemet, däribland från behandlarens perspektiv.

Värdegrund utgör en del av de moraliska faktorerna som tillsammans med fysiska- och konceptuella faktorer bildar den samlade krigföringsförmågan. Värdegrundens bidrag till krigföringsförmågan är mångfasetterad. De mest centrala funktionerna är att skapa legitimitet, att fungera som stöd vid beslutssituationer samt att främja en gemensam identitet. Sedan flera år tillbaka har Försvarsmakten en utarbetad värdegrund som utgör en del av den militära professionen och därmed omfattar all militär personal inklusive värnpliktiga. Det saknas dock tydlighet avseende hur önskade värderingar i praktiken ska överföras från yrkesofficerare till värnpliktiga, vilka utgör huvuddelen av krigsförbanden. Studien syftar till att fördjupa förståelsen för hur Försvarsmaktens värdegrund transformeras från teorin till praktiken. Något som sker genom att undersöka hur yrkesofficerare förmedlar värderingar till värnpliktiga. Genom tio djupintervjuer och reflexiv tematisk analys, undersöker förevarande studie hur officerare på lägre nivå, de facto, överför Försvarsmaktens värdegrund till värnpliktiga. Studiens resultat visar att yrkesofficerare överför Försvarsmaktens värdegrund till värnpliktiga via tre teman: genom gemensamma värden, genom motivation och genom trovärdighet. Resultatet är till gagn för militära professionsutövare i deras värv samt bidrar till den tidigare forskningen med ökad kunskap om hur Försvarsmaktens värdegrund, i praktiken, överförs till de värnpliktiga.

Bakgrund:Psykisk ohälsa samt missbruk av alkohol och droger är två olika folkhälsoproblem bland unga. I kombination försvårar de behandling och leder till ytterligare ohälsa, vilket motiverar förebyggande åtgärder. Syfte: Att få ökad kunskap om hur personer som arbetar med ungdomar med psykisk ohälsa och riskbruk/missbruk av alkohol och droger ser på olika riskfaktorer och prevention ur ett genusperspektiv. Metod: Fyra socionomer och tre psykologer som arbetade med ungdomar med psykisk ohälsa och/eller missbruk intervjuades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades manuellt och analyserades med tematisk analys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen genererade fyra teman. Det första, dysfunktionellt samhälle, var associerat med bristande samhällsorganisation, lättillgängliga droger och ickefungerande skola. Nästa tema, sårbara ungdomar, var associerat med diagnoser, kompisinflytande, trauma och trassligt hemma. Det tredje temat, vuxnas tillgänglighet, var kopplat till vikten av ungdomsmottagningar, allas ansvar, lyssna utan att döma och svårt att få rätt hjälp. Slutligen, under temat hantering av känslor, återfanns tjejer vänder det inåt/killar vänder det utåt, problemhantering och självmedicinering avkänslor. Slutsats: Informanterna hade en relativt samstämmig bild av riskfaktorer i form av ett dysfunktionellt samhälle, frånvarande vuxna och problem med känslohantering hos ungdomarna. Särskilt sårbara ungdomar lyftes fram och förslag på prevention så som utökade vuxna nätverk, föräldrautbildning och ökade resurser till insatser för att tidigt identifiera ungdomar som mår dåligt i skolan, föreslogs. Olika syn på hur tjejers och killar psykiska ohälsa tog sig uttryck pekade också på ett behov av att bättre förstå genusnormers påverkan. / <p>Betyg i Ladok 210608.</p>

Syftet med studien var att undersöka didaktiska aspekter kring fritidshemmets verksamhet, det vill säga hur fritidspersonal beskriver fritidshemmets uppdrag, hur de resonerar kring elevers delaktighet utifrån beskrivningar av planeringen och utformningen av verksamheterna. Samt vilka faktorer som fritidspersonalen menar påverkar utformningen av fritidshemmets verksamhet. Studien har använt intervjuer som metod där fritidspersonal med olika utbildningsbakgrund intervjuats. Det insamlade intervjumaterialet har delats upp i underrubriker utifrån studiens frågeställningar och analyserades utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv samt utifrån ramfaktorteorin. Det studien visar är att fritidspersonalens olika tolkningar av fritidshemmets uppdrag påverkar deras beskrivningar av planeringen och utformningen av fritidshemmets verksamhet. Dessa påverkar också elevernas möjlighet till delaktighet samtidigt som faktorer så som brist av planeringstid och stora elevgrupper påverkar fritidspersonalens utformning av verksamheterna. I studiens slutsats ställer jag mig därför frågande kring i vilken utsträckning det systematiska och kontinuerliga kvalitetsarbetet verkligen är genomförbart när dessa faktorer kontinuerligt, både utifrån denna studies resultat och tidigare forskning, bidrar till att begränsa fritidshemmets utvecklingspotential.

Syftet med studien är att få en större förståelse för elever i matematiksvårigheter genom att beskriva fyra speciallärares erfarenheter av undervisning med elever i matematiksvårigheter. Studien utgår från en kvalitativ ansats där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med verksamma speciallärare. I resultatet redogörs speciallärarnas uppfattning av matematiksvårigheter, hur undervisningen kan se ut och hur samarbetet fungerar mellan speciallärare och klasslärare.    Slutsatser som kan dras är att matematiksvårigheter inte endast beror på en enda faktor utan att flera olika perspektiv måste tas i beaktande för att kunna möta elever i matematiksvårigheter. De faktorer som nämns i störst utsträckning är olämplig undervisning, koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter, läs-och skrivsvårigheter och matematikängslan. Elever stöttas genom konkret material och genom anpassad undervisning. Elever gynnas av en tillgänglig lärmiljö och att det finns en medveten plan om hur den särskilda undervisningen ska ske. Det är även viktigt att hitta brister i elevernas matematikkunskaper redan i förskoleklass för att förebygga att matematiksvårigheter uppkommer. Resultatet visade även att speciallärare och klasslärare har ett nära samarbete och hjälps åt när det gäller att analysera och kartlägga eleverna. / The aim of the study is to contribute to a greater understanding of pupils’ difficulties in learning mathematics by describing four special teacher’s experiences of teaching students with difficulties. The study is based on a qualitative approach where four semi-structured interviews are implemented with active special teachers. The result describes how the special teachers' perception of mathematical difficulties, how the teaching can be planned and what the collaboration looks like between the special teacher and the class teacher. Conclusions is that mathematical difficulties do not only depend on one single factor and it is necessary to take into consideration to look at several different perspectives in order to be able to meet pupils with difficulties in learning mathematics. The factors that are mentioned to the greatest extent are inappropriate teaching, concentration difficulties, problem with working memory, reading- and writing difficulties and mathematical anxiety. Pupils are supported through concrete materials and adapted teaching. Pupils benefit from an accessible learning environment and that there is a conscious plan for how the special teaching should take place. It is also important to find gaps in mathematics already from preschool to prevent mathematical difficulties. The result also showed that special teachers and class teachers work closely together and help each other when it comes to analyzing pupils.

Risk är ett ämne som har studerats över lång tid. Från att ha betraktats som något konkret och beständigt till att bildas av mänsklig perception, kontext, attityder och värderingar. Ämnet har även beforskats tvärvetenskapligt inom olika discipliner. I den här uppsatsen studeras risktagning som en avgränsning av det vidare fenomenet risk. Studien syftar till att generera ny kunskap om hur taktiska arméofficerare förstår risktagning som begrepp. Förståelsen för vilka mekanismer som begränsar eller möjliggör för den taktiska officeren i den svenska armén att ta risker kan ökas genom en induktiv ansats där data från kvalitativa intervjuer med arméofficerare analyseras genom tematisk analys. Resultatet visar att risktagning kan förstås genom två teman: ogynnsamma aspekter respektive möjligheter och förutsättningar. Begränsningar för risktagning utgår från strukturella hinder som är inbyggda inom organisationen och som är svåra att förändra. Risktagning begränsas även ur ett individ- och grupperspektiv där karriär, förtroende och livsförändringar påverkar riskbenägenheten. Möjligheter för risktagning utgår från nationell kontext, det vill säga försvaret av Sverige, där risktagning är mer accepterat än vid internationella insatser. Ur ett individ- och grupperspektiv är förutsättningarna mod, erfarenhet, personlig mognad och förtroende faktorer som möjliggör risktagning. En ledningsfilosofi som styrs av en uppgift, syfte och där individen själv värderar risk mot uppgift förutsätter att det måste finnas acceptans för misslyckanden, som risktagning kan medföra, för att en risk ska tas.