Denna studie handlar om Andrew Tates uttalanden på TikTok och vilka ideer han sprider om män och kvinnor. Syftet var att undersöka Tates idealbild av både män och kvinnor. De teoretiska ramverk som studien är uppbyggd av är femininitets- och maskulinitetsteorier, samt en socialkonstruktionistisk idetradition. För att få en djupare bild av Tates uttalanden har både en tematisk- och DHA analys utförts. Genom den tematiska analysen kunde orden och meningarna brytas ner i teman som visade på tydliga mönster i Tates uttalanden om män och kvinnor och vad han ansåg vara maskulint respektive feminint. DHA analysen möjliggjorde en djupare analys av vilka värden Tate tillsätter män och kvinnor samt hur diskursen byggs upp. Resultatet av den tematiska analysen utmynnade i fyra huvudteman. Dessa var misogyni, mansideal, kvinnoideal, könsroller och Tate försöker visa medkänsla för kvinnor. Resultaten av DHA analysen påvisar att Tate tycker det är viktigt att skilja på könen och gör detta genom att belysa skillnaderna på män och kvinnor.

Forskning visar att det specialpedagogiska uppdraget är otydligt och att detta leder till problematik kopplad till specialpedagogens roll och uppdrag. Orsakerna till detta framstår i forskningen vara frånvaron av en formell uppdragsbeskrivning och därav också ett explicit juridiskt mandat. Detta leder till att den specialpedagogiska funktionen är öppen för olika tolkningar och värderingar från aktörer både inuti och utanför skolans organisation. En aktör som är särskilt viktig i att påverka specialpedagogers arbete är rektorer. Därför är det viktigt att studera hur rektorer ser på specialpedagogers uppdrag, vilket denna studie bidrar med. Syftet med studien är att undersöka rektorers perspektiv på specialpedagogens roll och uppdrag. Studien använder en kvalitativ design, med semistrukturerade intervjuer av 10 grundskolerektorer som är verksamma inom årskurs F-9. Materialet har bearbetats utifrån tematisk analys. För att söka svar på studiens syfte och frågeställningar har dilemmaperspektivet och dilemmatic spaces använts som teoretisk utgångspunkt i syfte att systematiskt identifiera och förstå dessa dilemman utifrån den kontext de uppstår i. De teman vi identifierat i studiens empiri visar att rektorers perspektiv och förhållningssätt har stor betydelse för hur specialpedagogens roll och uppdrag utformas. Utifrån detta uppstår en rad olika komplexa dilemman som tar sin utgångspunkt i de kontextuella, relationella och mentala dimensionerna som omger specialpedagogen. Dessa komplexa dilemman positionerar specialpedagogen på flera olika sätt och sätter ramarna och därmed också förutsättningar för yrkesrollen och uppdraget. Denna positionering skapar förväntningar hos rektorer och lärare på vad den specialpedagogiska funktionen ska bidra med. Det framgår även i temana att en ansvarsförskjutning har skett från rektor till specialpedagog gällande skolledning och skolutveckling men att förutsättningarna att motsvara dessa förväntningar ofta saknas, något som leder till ytterligare otydlighet kring specialpedagogens roll och uppdrag. Som konsekvens av detta blir uppdraget gränslöst för rektorer såväl som för specialpedagoger. Frånvaron av tydliga ramar erbjuder stora möjligheter att skulptera uppdraget utifrån skolans behov och specialpedagogen själv. Samtidigt leder otydligheten och gränslösheten till intressekonflikter, prestigefyllda maktkamper, uteblivet mandat och ett uppdrag i skottlinjen mellan olika professioner på skolan.

Internet och sociala medier har revolutionerat människors sätt att umgås och kommunicera. Nackdelen med den digitala utvecklingen är att den möjliggör för snabb etablering och spridning av rasistiskt innehåll. I digitala forum förekommer idag rasistiska uttryck som inte modereras bort och som bryter mot många av sociala medieplattformarnas användarvillkor. I denna studie undersöks i vilken utsträckning som olika kategorier av rasistiska uttryck som förekommer, samt hur vanligt det är med rasistiska kommentarer då minoritetsgrupper omnämns. Studien fokuserar på tre minoritetsgrupper: muslimer, judar och öst- och sydostasiater, och på kommentarer från två diskussionsforum: Flashback och svenskspråkiga Reddit. Metoden mixed methods tillämpades, en forskningsmetod som kombinerar både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Metoden för hur data inhämtades var via dokumentundersökning. Utifrån en ordlista med rasistiska uttryck mättes förekomsten av omnämnanden av minoriteterna med hjälp av ett program. Ett urval av kommentarer som innehöll omnämnanden analyserades med hjälp av tematisk analys. Flashback utmärkte sig både när det kommer till antalet omnämnanden av minoriteterna och antalet rasistiska kommentarer. Detta kan bero på att Flashback inte modereras lika mycket som Reddit, men även på att forumet har en hårdare samtalston där grövre språk oftare tolereras. Muslimer är den grupp som nämns mest och har flest antal rasistiska kommentarer i urvalet. Vad detta beror på kan vara att muslimer utgör den största gruppen av minoriteterna men även på tidsperioden som data publicerades, vilket inföll samtidigt som koranbränningarna och påskupploppen. Med en tematisk analys identifierades fyra olika teman i kommentarer som nämnde de olika minoritetsgrupperna: fördomar, fientlighet, konspirationsteorier och hot mot väst. De ingående kategorierna skiljer sig markant, vilket beror på att de rasistiska uttrycken är djupt rotade i negativa stereotyper och fördomar som finns om respektive minoritetsgrupp. Att data är begränsat till endast två forum och en viss tidsperiod gör att resultatet inte kan representera alla svenska sociala medier. Däremot kan konstateras att liknande kategorier som identifieras i denna studie har identifierats i tidigare studier från Totalförsvarets Forskningsinstitut om muslimer och judar. Forskning om rasistiska uttryck mot öst- och sydostasiater i Sverige med hjälp av en ordlista har däremot inte tidigare gjorts. För att få en mer representativ bild av vilka typer av rasistiska uttryck som förekommer på svenska sociala medier, hade ett mer omfattande urval av data behövt analyseras. / The internet and social media have revolutionized our way of communicating with each other. However, the downside of digital development is that it enables the rapid establishment and dissemination of racist content. In digital forums today, racist expressions that go unmoderated and violate the user terms are published. In this study, the extent to which various categories of racist expressions occur is examined, as well as how common racist comments are when minority groups are mentioned. The study focuses on three minority groups: Muslims, Jews and East and Southeast Asians, and two discussion forums: Flashback and Swedish Reddit. Mixed methods was applied, a research method that combines both qualitative and quantitative approaches. The method used for data collection was through survey of documents. By creating a list of racist expressions, the occurrence of mentions of minorities is measured by using a program. Thematic analysis is then applied to analyse a sample of comments containing these mentions. Flashback stood out both in terms of the number of mentions of minorities and the number of racist comments. This may be due to Flashback being less moderated than Reddit, and that the forum has a harsher conversational tone where coarser language is more often tolerated. Muslims are the most mentioned group and have the highest number of racist comments in the sample. This could be because Muslims make up the largest group of minorities and due to the time period the data was published, coinciding with the Quran burnings and Easter riots. From thematic analysis, four themes were identified for the minority groups: prejudice, hostility, conspiracy theories, and threats to the West. The categories involved differ significantly, as racist expressions are deeply rooted in negative stereotypes and prejudices about each minority group. The fact that the data is limited to only two forums and a specific time period means that the results cannot represent all Swedish social media. However, it can be noted that similar categories identified in this study have been identified in previous studies from Swedish Defence Research Agency on Muslims and Jews. Research on racist expressions against East and Southeast Asians in Sweden using a word list has not been done before. To obtain a better representation of the types of racist expressions prevalent on Swedish social media, a broader selection of data would have been required for analysis. / Internet, Social media, Racism, Minorities, Mixed methods, Thematic analys

Denna studie syftar till att undersöka vad aktiva matematiklärare i högstadiet anför för argument gällande programmeringens funktion i matematikundervisningen. För att besvara studiens frågeställning har examinationsuppgifter från en vidareutbildning i programmering för matematiklärare analyserats med en tematisk analys. Examinationsuppgifterna består av en programmeringsuppgift samt reflektioner kring hur den är tänkt att användas i undervisningen och vad programmeringen har för roll. Den tematiska analysen resulterade i tio teman vilka var: (1) Befästa kunskaper; (2) Hjälpmedel; (3) Lustfyllt moment; (4) Utforska matematiska problem; (5) Programmering i sig; (6) Undersöka begrepp; (7) Tinkering; (8) Samarbete; (9) Tydlighet i kommunikation; och (10) Förståelse för variabler. Matematiken bidrar med en kontext till programmeringen och programmeringen bidrar med flera betydande funktioner i matematikundervisningen, däremot verkar mängden ny matematikkunskap som utvecklas med programmeringen begränsad. / This study aims to investigate the arguments put forth by active mathematics teachers in high school regarding the role of programming in mathematics education. To answer the aim of the study, examination tasks from professional development in programming for mathematics teachers have been analyzed using thematic analysis. The examination tasks consist of a programming assignment along with reflections on how it is intended to be used in teaching and the role programming plays. The thematic analysis resulted in ten themes, which were: (1) Consolidating Knowledge; (2) Tools; (3) Enjoyable Element; (4) Exploring Mathematical Problems; (5) Programming Itself; (6) Exploring Concepts; (7) Tinkering; (8) Collaboration; (9) Clarity in communication; and (10) Understanding of Variables. Mathematics contributes context to programming, and programming, in turn, provides several significant functions in mathematics education. However, the amount of new mathematical knowledge developed through programming appears to be limited.

Denna studie syftar till att studera hur förskolans uppdrag rörande barn i behov av språkutveckling i det svenska språket beskrivs av olika aktörer som regering, riksdag och förskollärare. Detta undersöks i relation till riksdagens beslut kring Förskola för fler barn.  Studien utgår från Carol Bacchis teoretiska perspektiv “What’s the Problem (represented to be)?” som grundas i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med nära släktskap med olika typer av diskursanalys.  För att besvara studiens syfte har ett urval av policydokument som relaterar till beslutet Förskola för fler barn analyserats med hjälp av Carol Bacchis metod för kritisk policyanalys. Data har även samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare som analyserats med hjälp av tematisk analys ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, enligt Virginia Braun och Victoria Clarke.  Studiens resultat visade att det finns en samstämmighet kring antagandena att tidiga insatser i förskolan leder till bättre språkutveckling och skolresultat. Ett ökat deltagande i förskolan antas även förbättra både integration och jämställdhet i samhället i stort. Likheter finns även i policydokumentens och förskollärarnas uppfattningar om vikten av att ha adekvat utbildning och kompetens för att lyckas i arbetet med barns språkutveckling i det svenska språket. Relationsskapande lyfts fram som en viktig faktor i samverkan med de målgrupper som har liten erfarenhet av förskolan eller inte har svenska som modersmål. Analysen av utredningen visade även att nyanlända barn och vårdnadshavare särskiljs från andra grupper av barn och vårdnadshavare i de åtgärder som presenteras. Denna kategorisering ses inte lika tydligt i förskollärarnas utsagor. Kategoriseringen bidrar till att konstruera en bild av nämnda vårdnadshavare och barn som “de andra”. Förskolans roll blir att integrera barnen och familjerna in i det svenska samhället.

Syftet med studien var att undersöka grundskollärares syn på NO-läroböckers ämnesinnehåll och tillämpning av NO-läroböcker för årskurs 1-3. Uppsatsens frågeställningar löd: Hur arbetar lärarna med läroböcker i NO-undervisningen?, Hur upplever lärarna att deras NO-läroböcker förhåller sig till centralt innehåll i Lgr 11?, Vad tycker lärarna är för- respektive nackdelar med NO-läroböcker? samt Hur gick lärarna tillväga för att välja eller välja bort NO-läroböcker?. För att besvara frågeställningarna utfördes semistrukturerade intervjuer med sju lågstadielärare och en mellanstadielärare. Lee Shulmans teori om PCK (Pedagogical Content Knowledge) och Douglas A. Roberts kunskapsemfaser användes för att analysera studiens resultat om lärares förhållningssätt till NO-läroböcker. Studiens främsta resultat visade på att lärarna fann NO-läroböckerna otillräckliga och att de därför behövde komplettera NO-undervisningen med annat material. Alla utom en lärare ansåg att NO-läroböckerna behandlade allt i centralt innehåll för NO i Lgr 11, men att böckerna kunde fördjupas. Vidare var de flesta lärare positivt inställda till experiment, men det varierade huruvida de använde sig av NO-läroböckers experiment. Två av lärarna beslutade inom sitt arbetslag vilken NO-lärobok de skulle beställa, medan resterande inte fick välja bok. Lärarna kände sig inte styrda av NO-läroböckerna vilket bekräftade Ingela Korsells (2007) slutsats om hur erfarna lärare inte var bundna av läroböcker. Däremot motsa resultatet Tim Oates (2014) konklusion om hur kompetenta lärare var styrda av läroböcker. Studiens slutsats är att lärarnas syn på NO-läroböcker är att läroböckerna visserligen fyller en tydlig funktion i undervisningen, men lärarna behöver komplettera med annat material för att eleverna ska få en fullgod undervisning i enlighet med Lgr 11.

Skolan har ett viktigt ansvar att möta varje elev och skapa de bästa förutsättningarna för att alla elever ska få möjlighet till utbildning. Skolan har således en tydlig uppgift att erbjuda de extra anpassningar och det särskilt stöd som behövs för att eleven ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Insatserna i skolan behöver därför vara innovativa och framgångsrika. Syftet med studien var att utveckla kunskaper om skolhundens betydelse som pedagogiskt verktyg för elever i behov av särskilt stöd utifrån hundförares uppfattningar. Genom en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie belyses fyra hundförares uppfattningar av att arbeta med en skolhund i grundskolan. Vid tolkning och kodning av det empiriska materialet användes en tematisk analys och den teoretiska förankringen har utgått ifrån fenomenografin. Resultatet i föreliggande studie visade att hundförarna uppfattade att skolhunden har flera positiva effekter på elevernas kognitiva och sociala egenskaper som stärker deras skolgång. Detta genomförs med varierande arbetssätt tillsammans med skolhunden utifrån elevernas behov. Slutsatsen av studien är att skolhunden kan användas som ett pedagogiskt verktyg genom hundassisterad pedagogik inom det specialpedagogiska området, främst för elever i behov av särskilt stöd, för att främja en stärkt skolgång.

Syftet med detta arbete är att undersöka fyra lärares uppfattningar kring sitt undervisningsmaterial i religionskunskap för grundskolans senare år. Frågeställningarna rör lärarnas uppfattningar kring undervisningsmaterial, hur de anpassar materialet gentemot elever och vilket syfte de anser att religionskunskapen har och hur det påverkar dem i val av material. Teorin som används för att undersöka detta är ankrad i religiös litteracitet och metoden för att samla in empiri är semistrukturerade intervjuer. Alla lärare intervjuas två gånger; först enskilt och därefter i en fokusgrupp. Empirin kodas med hjälp av en tematisk analys och tre huvudsakliga teman i lärarnas utsagor skrivs fram: elevernas behov, ämnessyn, samt tiden och ”mellanmjölkseffekten”.Resultatet visar att lärarna påverkas mycket av kringliggande faktorer i fråga om vilket material de anser att de har möjlighet att använda. Tid, undermåligt skrivna läroböcker och elevers mognadsgrad är exempel på sådana faktorer. Den viktigaste frågan för lärarna i den här undersökningen är inte främst vad som kommer främja religiös litteracitet hos eleverna, utan hur de ska göra det. Slutsatser som går att dra är att valen av undervisningsmaterial hänger mycket ihop med lärarnas egen ämnessyn. Kraven på religionslärares förmågor och kunskaper för att främja elevers religiösa litteracitet är stora, och vidare är lärarna själva nyckeln till att religioners mångfald ska bli synlig i undervisningen. Påverkan av framför allt tiden tvingar däremot lärare att begränsa sin undervisning till majoritetsfenomen, vilket leder till en ”mellanmjölkseffekt”. En annan slutsats är att baserat på dessa fyra lärares uppfattningar om undervisningsmaterial och hur de bidrar till att uppfylla religionsämnets syfte så kan den klassiska lärobokens legitimitet och särställning i religionsundervisning ifrågasättas.

Denna uppsats undersöker hur individer resonerar som valt att utbilda sig inom ett riskfyllt yrke i Sverige, trots en påtaglig hotnivå som ökat de senaste åren. Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer av sju studenter vid olika polishögskolor i Sverige skapat grunden för uppsatsen. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analys och tre övergripande huvudområden, bakgrund, motivation och risk.  Teorin som används för att förstå vår frågeställning, empiriska material och koppla samman med analysen är huvudsakligen från Anthony Giddens. Giddens diskuterar bland annat om det reflexiva självet, ontologisk trygghet och existentiell ångest som varit de teoretiska ramverk för vår uppsats.  Syftet med denna uppsats är att få en nyanserad bild och beskrivning av olika individers motiv till valet att utbilda sig till polis. Uppsatsen bidrar till ökad förståelse varför människor väljer att utbilda sig till polis trots en förhöjd hotnivå som förvärrats de senaste åren i Sverige. Uppsatsen ger tänkbara förklaringar kring människors olika drivkrafter bakom valet av polisyrket och hur hotnivån i samhället haft effekt på beslutet. Genom vald metod bidrar även denna uppsats till forskning som bygger på en kvalitativ metod. Sammanfattningsvis så visar denna uppsats att det finns fler anledningar som driver människor till polisyrket. Bakgrund, motivation och risk är viktiga områden som visat sig påverka yrkesvalet.

I denna kvalitativa studie undersöks det hur pedagoger kan använda Utbildningsradions (UR) som ären gratistjänst i lärande syfte. Vi har intervjuat pedagoger i vilken utsträckning de har fått stöd av UR:s utbud i matematik för att kunna stötta barnen och få mer förståelse för matematik genom digitala verktyg eller de hinder som kan uppstå i barnens matematiska lärande. Vi vill också synliggöra pedagogernas ursprungliga kompetens i matematik och digitalisering för att få en bredare förståelse om pedagoger blir säkrare i deras undervisning och om de har fått tillräckligt med handledning i det här två ämnen. För att undersöka detta tog vi hjälp av den socialsemiotiska teorin och en tematisk analys för att kunna komma fram till studiens resultat. Resultatet visade att UR:s utbud i matematik kan ha en gynnsam inverkan på barns lärande i matematik när pedagoger organiserar varierad matematikundervisning. Sålunda att barnen får ta del av både UR:s utbud och vanlig matematikundervisning för att kunna få en större begreppsuppfattning i matematik. För om pedagogers syn på matematik är negativ kan det till följd utav detta påverka barnens lärande ogynnsamt och bli ett hinder för barnen om de endast får likadan undervisning utan variation. Det visade sig att om pedagogerna hade fått tillräckligt med undervisning i matematik och handledning i digitalisering förenklades arbetet ute på förskolorna.