I denna kvalitativa studie undersöks det hur pedagoger kan använda Utbildningsradions (UR) som är en gratistjänst i lärande syfte. Vi har intervjuat pedagoger i vilken utsträckning de har fått stöd av UR:s utbud i matematik för att kunna stötta barnen och få mer förståelse för matematik genom digitala verktyg eller de hinder som kan uppstå i barnens matematiska lärande. Vi vill också synliggöra pedagogernas ursprungliga kompetens i matematik och digitalisering för att få en bredare förståelse om pedagoger blir säkrare i deras undervisning och om de har fått tillräckligt med handledning i det här två ämnen. För att undersöka detta tog vi hjälp av den socialsemiotiska teorin och en tematisk analys för att kunna komma fram till studiens resultat. Resultatet visade att UR:s utbud i matematik kan ha en gynnsam inverkan på barns lärande i matematik när pedagoger organiserar varierad matematikundervisning. Sålunda att barnen får ta del av både UR:s utbud och vanlig matematikundervisning för att kunna få en större begreppsuppfattning i matematik. För om pedagogers syn på matematik är negativ kan det till följd utav detta påverka barnens lärande ogynnsamt och bli ett hinder för barnen om de endast får likadan undervisning utan variation. Det visade sig att om pedagogerna hade fått tillräckligt med undervisning i matematik och handledning i digitalisering förenklades arbetet ute på förskolorna.

The purpose of the study was to find out how employees who previously worked at a permanent, office-workplace experienced working from home during the conditions of the pandemic. The study used a qualitative method, with a semi-structured interview, in which the textual material where analyzed through thematic analysis. The data collection where done by interviewing eight full-time civil servants. The inclusion criterias for these were to have worked at home to at least 50% for at least one year.Three themes where identified in the study:• Not being on site with colleagues and perceived workload• Prerequisites for positive experiences of working from home• New forms of meetings and belonging to a contextThe study's conclusions are that despite the fact that there are some negative experiences of working from home, all participants in the study express that they want to continue working from home to a high degree, even after the pandemic. This is because there are predominantly positive experiences linked to working from home. The lack of colleagues on site has partly been compensated by good and appropriate technology, as well as changing working and meeting forms. The feeling of being able to choose how to set up your workday and how to combine it with private life and interaction with family are strongly positive expressions that all participants cite as reasons for wanting to continue working from home. Throughout, participants experience more energy, less stress, more perceived freedom and a sense of effective everyday life, something that is in line with current research and knowledge in the field.

Folkhälsomyndighetens enkät “Hälsa på Lika Villkor” (HLV) undersöker Sveriges invånares hälsa, levnadsvanor och livsvillkor och spårar invånarnas förändringar i hälsa över tid. Idag har HLV ett stort bortfall för gruppen “yngre”. Det är därför av intresse att undersöka de yngres motivation, önskemål och upplevelse av enkäten. Rådande utforskande studie utvärderar användbarheten av den svenska versionen av webbenkäten genom åtta kognitiva intervjuer och en språkteknologisk analys av enkätens språk. Användarstudien analyseras genom tematisk analys och de språkteknologiska mått som används är antal och andel bisatser i enkäten samt antal unika ord från SweVoc per mening. De frågeställningar som utforskas är: Hur upplever gruppen yngre Folkhälsomyndighetens enkät Hälsa på Lika Villkor? Mötte deltagarna några störningsmoment med enkäten? Hur är enkätens läsbarhet? Hade deltagarna besvarat enkäten om de var en del av befolkningsurvalet som fick den skickad till sig? Studiens resultat indikerar att yngres helhetsuppfattning av enkäten är att den är viktig och rolig, samtidigt som den är lite jobbig och tråkig. Enkäten verkar ha en del störningsmoment, men inget som direkt förhindrar respondenten att besvara den. Resultaten visar på att enkätens läsbarhet är god och att det finns ett flertal faktorer som kan påverka respondenters motivation till att besvara enkäten.

Motivation till att lära är viktigt i skolan. Trots det så nämns ordet motivation varken i skollagen, läroplanen för gymnasiet eller ämnesplanen i matematik. Skolverket presenterar åtta moduler i matematikdidaktik för gymnasielärare genom allmänt tillgängliga dokument som kan ses som förslag på praktisk tillämpning av styrdokument och aktuell forskning. I det här arbetet studeras tre av de modulerna och syftet är att beskriva motivationsaspekterna i det materialet för att öka kunskapen om vilka drivkrafter för lärande som lyfts fram där. Som teoretiskt ramverk för att analysera dokumenten används självbestämmandeteorin (SBT) och tematisk analys används som analysmetod. Resultatet av studien blev fyra teman som besvarar frågeställningen om vilka typer av drivkrafter för lärande i matematikämnet som framträder i dokumenten. Där blir det tydligt att inre motivation premieras framför yttre motivation; att motivation främjas genom känslor av kompetens, självbestämmande och delaktighet; att infärgning och väl vald kontext är viktigt som motivationsskapare samt att elevens mål med matematiken fungerar som motivationsskapare.  Några slutsatser av studien är att Skolverkets moduler i matematikdidaktik för gymnasiet använder självbestämmandeteori som förklaringsmodell till motivation, att infärgning tar stor plats och blir en sorts motpol till självbestämmandeteorin och att eleven ansvarar för sin egen inre motivation när läraren har implementerat en effektiv lärandemiljö.

Med bakgrund i att begreppet matematiksvårigheter tycks tolkas olika och att det inte helt och hållet är klarlagt hur en lämplig undervisning ska bedrivas för elever med matematiksvårigheter så syftar detta självständiga arbete till att studera det närmare. Syftet med uppsatsen är att fånga speciallärarnas tankar och kunskap om fenomenet matematiksvårigheter och undersöka vilka undervisningsstrategier som kan användas för att stödja elever i matematiksvårigheter inom matematikämnet. Baserat på syftet av studien ska följande frågeställningar besvaras hur speciallärare uppfattar fenomenet matematiksvårigheter? Hur beskriver speciallärare relevant matematikundervisning för elever med matematiksvårigheter? För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har intervju samt fenomenografisk- och tematisk analys tillämpats. Intervjuerna genomfördes genom videokommunikation. Intervjuer genomfördes av sex olika speciallärare alla med speciallärarexamen, verksamma i olika kommuner runt om i Sverige. Svaren på frågorna 1–4 analyserades genom fenomenografisk analys och resterande intervjufrågor analyserades genom tematisk analys. Genom fenomenografisk analys framkom speciallärarnas uppfattningar om orsaker till matematiksvårigheter både gällande generella- och specifika matematiksvårigheter. Det som framkom är bland annat att utformningen av matematikundervisningen arbetssätt och lärmiljö kan bidra till att eleverna utvecklar matematiksvårigheter. Slutsats ur studien är att speciallärarnas erfarenheter och uppfattningar om orsaker till matematiksvårigheter tycks vara för stort elevantal, tidsbrist och bristen på studiero. En annan orsak till specifika matematiksvårigheter är att fel diagnostisering. Vidare framträdde speciallärarnas beskrivningar och upplevelser av relevant undervisningsstrategier genom tematisk analys. Sådan matematikundervisning är enligt speciallärarna att eleverna guidas från det konkreta till mer abstrakta delar i undervisningen och stegvis lösa matematiska uppgifter i explicit undervisning. Det är rimligt att anta att både explicit undervisning och undervisning som guidar eleverna från konkret och abstrakt stöttar elevernas kognitiva utveckling vilket är det mest relevanta och framgångsrika undervisningsstrategier för elever i matematiksvårigheter. / Given that the concept of mathematical difficulties seems to be interpreted differently and that it is not entirely clear how a suitable teaching should be conducted for students with mathematical difficulties, this independent work aims to study it in more detail. The purpose of the essay is to capture the special needs teachers' thoughts and knowledge about the phenomenon of mathematics difficulties and to investigate which teaching strategies are used to support students in mathematics difficulties in the subject of mathematics. Based on the purpose of the study, the following questions should be answered how special needs teachers perceive the phenomenon of mathematics difficulties? How do special needs teachers describe relevant mathematics teaching for students? To achieve the purpose and answer questions, phenomenographic interviews, transcription, phenomenographic and thematic analysis have been applied. Phenomenographic interviews conducted in video communication. The interviews were completed by six different special teachers, all of whom received special teacher degrees in different municipalities around Sweden. The results of the data collection were divided into the interview questions. Questions 1–4 were analyzed by phenomenographic analysis and the remaining interview questions were analyzed by thematic analysis.Through phenomenographic analysis, the special teachers' perceptions of causes of mathematical difficulties emerged, both regarding general and specific mathematical difficulties. It emerged, among other things, that the design of mathematics teaching working methods and learning environment can contribute to students developing mathematical difficulties. Another reason for specific mathematical difficulties is that incorrect diagnosis can lead to students having difficulties. Furthermore, descriptions and experiences of the special teachers went through thematic analysis. The relevant mathematics teaching according to the special teachers is that the students are guided from the concrete to the abstract parts of the teaching and explicit teaching. Some conclusions from the study are that it is possible to assume that the special teachers' experiences and perceptions that the reason why mathematical difficulties can arise is due to the design of the teaching regarding student number, lack of time and study leave. Also, that these problematic factors must change in the school world to reduce the number of students who end up in mathematics difficulties. It is also likely to assume that students with specific math difficulties do not need to be diagnosed to counteract misdiagnosis as a causal explanation for students ending up in math difficulties. The students in mathematics difficulties can, regardless of diagnosis, receive the support needed to stimulate and lead students in the subject of mathematics according to the Education Act. It is further reasonable to assume that both explicit teaching and teaching that guides student from concrete and abstract support students' cognitive development, which is the most relevant and successful teaching strategies for students in mathematics difficulties.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka pedagogiska kartläggningar för att studera hur elevers skolsituation beskrivs av skolpersonal i dem. Med skolpersonal avses den personal som deltagit i arbetet.  Den pedagogiska kartläggningen är en del av den pedagogiska utredningen vars syfte är beskriva elevers skolsituation. Den pedagogiska utredningen är ett verktyg för att möta elevers varierande förutsättningar för lärande. Den ska kartlägga och bedöma elevens eventuella behov av särskilt stöd.  Metoden är en tematisk analys och vid analysen tillämpas de specialpedagogiska perspektiven; kategoriskt och relationellt perspektiv. Tidigare forskning visar att det kategoriska perspektivet dominerar när elever beskrivs i elevdokumentation. Resultatet visar att elever beskrivs utifrån vad de är/inte är och vad de gör/inte gör på ett kategoriskt sätt medan behov och insatser som skolan gör utgår ifrån ett mer relationellt sätt att se på svårigheter. Ofta är lärmiljön och undervisningens innehåll/utformning inte en del av elevbeskrivningarna i de pedagogiska kartläggningarna. Skolpersonalen fokuserar på elevernas sociala situation; hur elever interagerar med vuxna och barn i skolan när de beskriver elever. Empirin visar också att elevers kunskaper inte beskrivs specifikt, men att förmågor som anses som viktiga för att lyckas i skolan oavsett ämne, exempelvis följa skolans regler, beskrivs utförligt av skolpersonalen i de pedagogiska kartläggningarna.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur olika socialarbetare uppleverbehandlingsarbetet med våldsutövare samt vad socialarbetare tolkar som lyckat resultat vidbehandling av våldsutövare som använder våld i nära relation. För att besvara syftet harkvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med våldsutövaregenomförts. Intervjuerna analyserades genom en tematisk analys där tre teman genererades.Dessa teman är: Motivation, skam och arbetsmetoder. Studiens teoretiska perspektiv byggerpå socialkonstruktivism, Webers modell om byråkrati och Webers teori om sociala handlingar. Skam har identifierats som en av de stora svårigheterna i arbetet med våldsutövare då dethindrar våldsutövare att söka stöd, samt att våldsutövare till följd av skam har svårt atterkänna sig själv som våldsutövare. Skillnader har även identifierats i hur olika svenskakommuner arbetar med våldsutövare i bland annat antalet socialarbetare som arbetar medvåldsutövare i varje given kommun och vilka behandlingsmetoder som kommunernaanvänder sig av. Genom resultatet identifieras två punkter som hade gjort det enklare attutföra behandling av våldsutövare, den ena är mer riktlinjer i hur arbetet ska utföras samt närbehandling är färdig. Den andra punkten som identifierats är att det behövs mer resurser tilldenna typ av arbete då det i många kommuner är ett lågt antal personer som arbetar medbehandling samt att det inte sker samma satsningar på utbildningar som det görs med andraavdelningar inom socialtjänst.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lågstadielärare arbetar med högläsning av skönlitteratur. Denna studie utgår från det sociokulturella perspektivet där lärande ses som en social process och där det viktigaste redskapet för att lära är språket. För att uppnå syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod som utgår från semistrukturerade intervjuer och observationer. Tre lågstadielärare har observerats i sin undervisning samtintervjuats före och efter observationstillfället. För att analysera det insamlade materialet har en tematisk analys använts. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av högläsning i lärandesyfte. För att främja elevernas språkutveckling och läsintresse använder sig lärarna av textsamtal och kroppsspråk samt anpassat tonläge och bokval. I resultatet framkommer även att genomförandet av högläsning påverkas av olika faktorer såsom elevgruppens storlek, tid och klassrumsmiljö, vilket överensstämmer med tidigare forskning.

The aim of this master’s thesis is to investigate and analyze how the profession of librarians is presented in Scandinavian job advertisements. In recent studies the library profession has been found loaded with uncertainty due to large and radical changes in the Scandinavian societies during the last decades. 120 advertisement texts were collected online from the official national agencies of employment in Denmark, Norway and Sweden. The texts were analyzed using a reflexive thematic method to locate a number of central themes in the complete body of text. The theoretical tools consisted of both performativity theory as formulated primarily by Judith Butler (1992) as well as the three levels of context that influence professions and their striving for jurisdiction, as formulated by Andrew Abbott (1988). Looking at an object or phenomenon through the lens of performativity makes one able to recognize the active and performing aspects of the object, phenomenon or text. The study found that this lens was fruitful when tracking the significant parts of the advertisement texts. The texts appeared sprawling, pointing the profession in very different directions. Signs of traditional values of the profession was found as well as signs of the profession adapting to recent changes in the surrounding social world. Most outcome in some way involved effects of the digital revolution. The study also found that the advertisement texts to a high degree related to the three levels of contexts (Abbott 1988) in ways that affected the status and stability of the profession.

Detta arbete syftar till att undersöka hur elever upplever användningen av pulsmätare som ett digitalt verktyg för att mäta deras prestationer i idrottsundervisning, samt att undersöka om och hur elever drar nytta av detta i sitt kunskapslärande. Studien grundar sig på fenomenologisk teori och använder en kvalitativ metod med intervjuer av elever som huvudsakligt material. Analysen av den insamlade datan utfördes med hjälp av tematisk analys, vilket möjliggjorde identifieringen av centrala teman och mönster i respondenternas svar.  Resultaten visar att pulsmätare har flera positiva effekter på elevers upplevelse av idrottsundervisning. Elever upplever ökad motivation att anstänga sig och uppnå målen, tack vare möjligheten att följa sin puls i realtid och se sin utveckling över tid. Pulsmätare bidrog även till en förbättrad förståelse för kroppens reaktioner och hälsoaspekter, vilket vidgar deras lärande i ämnet idrott och hälsa. Samtidigt framkom utmaningar såsom tekniska problem, begränsningar vid utomhusbruk och att de är dyra vid inköp. Sammanfattningsvis indikerar studien på att pulsmätare som ett digitalt verktyg kan ha en betydande positiv inverkan på elevers motivation och lärande. Verktyget hjälper eleverna att arbeta utifrån egen nivå, följa sina framsteg och förstå kroppens reaktioner, vilket är en bidragande faktor till en bättre hälsa och djupare förståelse för ämnet.