No description available.

Självskadebeteenden är vanligt förekommande, särskilt bland tonåringar inom psykiatrin. Behandling inriktad specifikt mot självskadebeteenden har under de senaste åren uppmärksammats och undersökts i ökad utsträckning. Hur personer med självskadebeteende själva upplever vården och bemötandet de får är av stor vikt att undersöka för att fortsätta utveckla vården i rätt riktning. Studiens syfte var att undersöka hur personer som under tonåren hade ett självskadebeteende upplevde vården och bemötandet de fick fem år tidigare. Arbetet utgick från semistrukturerade intervjuer med 26 unga kvinnor som under tonåren hade ett aktivt självskadebeteende och fick vård för detta.  Svaren analyserades med tematisk analys och genererade tre huvudteman: Tillbakablickande förståelse, Innehåll och konceptualisering, och Relationens avtryck. Resultaten visade en mognadsprocess som har skett hos deltagarna gällande självbild och inställning gentemot omvärlden och vården. Tydlig struktur och samstämmighet kring behandlingens inriktning och innehåll var avgörande för huruvida den upplevdes som hjälpsam eller inte. Slutligen betonades ett stort behov av en trygg behandlingsrelation som genomsyras av ett från behandlaren validerande förhållningssätt. Resultatens förhållande till tidigare forskning samt kliniska implikationer för vården diskuteras.

Introduktion: COVID-19 är en infektionssjukdom orsakad av SARS-CoV-2-virus. Svåra och kritiska former av COVID-19 kräver ofta vård på sjukhus. Fysioterapeuter har en viktig roll i att tillhandahålla rehabiliteringsinterventioner vid sjukhusvård av dessa patienter. Hälsovårdspersonalens subjektiva upplevelser under pandemin har studerats i stor utsträckning. Däremot har inte fysioterapeuters perspektiv undersökts lika brett. Utvärdering av COVID-19-pandemins påverkan på fysioterapeuter saknas, framför allt inom de nordiska länderna.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva fysioterapeuters levda erfarenheter och uppfattningar om rehabilitering av COVID-19-patienter i sjukhusmiljö under COVID-19 pandemin i Finland. Metod: Metodologin för hermeneutisk fenomenologi har använts i denna kvalitativa explorativa studie. Tio fysioterapeuter rekryterades med hjälp av strategiskt urval och snöbollsurval. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom den analytiska processen för tematisk analys.  Resultat: Fyra teman identifierades: 1. Pragmatisk utveckling av känsliga rehabiliteringsmetoder i oklar arbetsmiljö: 2. Övergång from utsidan till mitten av sammanhängande teamarbete: 3. Blandade känslor och reaktioner mot den upplevda brutaliteten av den okända sjukdomen: och 4. Att få stöd av kollegor medan lämnad ensam av hälsovårdsorganisationen. Slutsats: Resultaten kan gynna finska hälso- och sjukvårdsorganisationer för att förbättra de organisatoriska processerna för hantering av fysioterapeuters välbefinnande under globala kriser i framtiden. Konkreta åtgärder för att stödja de anställda kan utvecklas genom att ordna resurser för professionell rådgivning och reflektion under och efter krisen samt genom att utveckla lämpliga belönings- och erkännandesystem. / Introduction: COVID-19 is an infectious disease caused by SARS-CoV-2-virus. Severe and critical forms of COVID-19 often require medical attention in hospital. Physiotherapists have an important role in providing rehabilitation interventions during hospital care of COVID-19 patients. Subjective experiences of health care professionals during the pandemic have been extensively studied, however, there is a lack of research of physiotherapists’ perspectives. Evaluation of effects of the COVID-19 pandemic among physiotherapists is lacking, especially in the Nordic countries. Aims: The aim of this study was to explore and describe lived experiences and perceptions of physiotherapists about rehabilitation of COVID-19 patients in hospital settings during the COVID-19-pandemic in Finland.  Methods: This study was a qualitative exploratory study that employed the methodology of hermeneutic phenomenology. Ten physiotherapists were recruited using purposive and snowball sampling. Data was collected through semi-structured interviews and analyzed by the analytic process of thematic analysis.  Results: Four themes were identified: 1. Pragmatic development of sensitive rehabilitation practices in unclear working environment: 2. Moving from the outside to the center of cohesive teamwork: 3. Mixed feelings and reactions when facing the brutality of the unknown disease: and 4. Being supported by co-workers while being left alone by the health care organization. Conclusion: The results may benefit Finnish health care organizations in improving the organizational processes in management of well-being of physiotherapists during global crisis in the future. Concrete actions to support employees can be developed by arranging resources for professional counselling and reflection during and after such crisis and by developing appropriate rewards and recognition systems.

No description available.

Syftet med studien är att synliggöra vilka kategorier av taluppfattning som förekommer i resonemangsuppgifter från Skolverkets bedömningsunderlag i förskoleklass till årskurs 3 samt se till vilka förutsättningar resonemang ges. Genom teoretiskt analytiska ramverk sammanställs en komplex data av relevanta delar för studiens syfte och frågeställningar. Resultatet redovisas därefter i en tematisk analys och visar på hur viktig lärarens stöd är i en så pass lärarstyrd aktivitet som Skolverkets underlag. Det framkommer även att läraren behöver vara uppmärksam på elevens tillvägagångssätt med uppgiften, för att se till dess utgångspunkt och möjliga kunskapsutveckling. Avslutningsvis visar det att det finns potential i att se över möjliga områden i hur lärarens stöttning och uppgiftens formulering kan ge eleven en djupare kunskap och förståelse.

Introduction: All human activity involves knowledge acquisition or learning and includes all the individuals' abilities. Many project organisations struggle with learning despite methods such as lessons learned. Aim: The study aimed to investigate and further develop knowledge about unlearning and re-learning in change-and implementation projects. Method: This study had a qualitative explorative design with a pragmatic basis. A purposeful selection was used, and eight project managers participated in the study. The participants came from a government agency, a multinational company, and a small private company. Thematic analysis was used to analyse the collected material. Results: Four themes crystallised from the analysis of the material. These four themes were: 1) The body is where learning originates, 2) Learning leadership, in a nutshell, 3)The role of methods and digital knowledge management systems-helpful or harmful? 4)To have the courage, maturity, and desire to become a learning project organisation. The most important results of the study were about risk-taking, maturity, willingness, and motivation as decisive concepts for unlearning and re-learning within project organisations. Discussion: The study shows that the organisation’s ability to take risks, together with the organisation’s degree of maturity, can be the learning aspect that is most important when it comes to leaving old knowledge for new knowledge within project organisations. Conclusion: In projects, learning, unlearning, and re-learning are closely intertwined with organisational learning. There may be a need for more models for learning within projects that consider the more soluble and time limiting organisational form. / Inledning: Allt mänskligt görande innebär någon form av kunskapsinhämtning eller lärande och inbegriper en individs alla förmågor. Många projektorganisationer kämpar med lärande trots metoder som lessons learned. Syfte: Studien syftade till att undersöka och vidareutveckla kunskap om avlärning och återinlärning i förändrings- och implementeringsprojekt. Metod: Denna studie hade en kvalitativ utforskande design med pragmatisk grund. Ett målmedvetet urval användes och åtta projektledare deltog i studien. Deltagarna kom från en statlig myndighet, ett multinationellt företag och ett litet privat företag. För att analysera det insamlade datamaterialet användes tematisk analys. Resultat: Fyra teman utkristalliserade sig från analysen: 1) Lärande har sitt ursprung i kroppen; 2) Lärande ledarskap i ett nötskal; 3) Metoder och digitala kunskapshanteringssystems roll-hjälpsamma eller skadliga?; 4) Att ha modet, mognaden och viljan att bli en lärande projektorganisation. Studiens viktigaste resultat handlade om risktagande, mognad, villighet och motivation somavgörande begrepp för avlärning och återlärning inom projekt. Diskussion:Studien visade att organisationens förmåga att ta risker tillsammans med organisationens mognadsgrad kan vara den inlärningsaspekt som är viktigast när det gäller att lämna gammal kunskap för ny kunskap inom projektorganisationer. Slutsats: Lärande, avlärande och återlärande i projekt är nära sammanflätade med organisatoriskt lärande och det kan därför finnas behov av fler modeller för lärande inom projekt som tar hänsyn till den mer lösliga och tidsbegränsande organisationsformen.

Syftet med denna studie är att bättre förstå vilka attityder och strategier som framkommernär elever löser matematiska problem samt att pröva om det går att påvisa några sambandmellan elevernas attityd till matematisk problemlösning och deras problemlösningsförmåga.Undersökningen gjordes med hjälp av en kvalitativ studie av fyra elever i slutet av årskurs 8.Datainsamlingen bestod av två delar, en observationsdel och en intervjudel. Empirinanalyserades med hjälp av tematisk analys och ett teoretiskt ramverk. Ramverket består avtre attitydkomponenter som har totalt sju underkategorier som följs av kategoriernaproblemlösningsstrategi och metoder och procedurer. Attitydkomponenterna är: Kognitivauppfattningar, Affektiva tillstånd och Upplevd kontroll. Underkategorierna benämns:Upplevd relevans, Upplevd svårighet, Uppfattningar om genus, Lust och glädje, Oro,missnöje och olust, Upplevd självförmåga och Upplevt kontextberoende. Analysresultatetbestår av fyra attitydprofiler, en för varje deltagare. Studien har bidragit till att attityder och strategier vid matematisk problemlösning bättrekan förstås. Resultatet indikerar att en positivare attityd även kan innebära en merutvecklad problemlösningsförmåga. Ytterligare utkomst av studien är indikationer på attinterventioner som stimulerar elevens tänkande om sitt eget tänkande (metakognition)gagnar elevens problemlösningsförmåga. Implikationer och fortsatta studier diskuteras. / The purpose of this study is to better understand the attitudes and strategies that emergewhen students solve mathematical problems and to test whether it is possible todemonstrate any connection between students' attitudes to mathematical problem solvingand their problem solving ability.The survey was conducted with the help of a qualitative study of four students at the end ofyear 8. The data collection consisted of two parts, one observation part and one interviewpart. The empiri was analyzed by thematic analysis and a theoretical framework. Theframework consists of three attitude components which in total have seven subcategories,these are followed by the problem-solving strategy and the method and procedurecategories. The attitude components are: Cognitive beliefs, Affective states and Perceivedcontrol. The subcategories are: Perceived relevance, Perceived difficulty, Gender beliefs,Pleasure and delight, Worry, dissatisfaction and unease, Self-efficacy and Contextdependency. The analysis result consists of four attitude profiles, one of each participant. The study contributes with a better understanding of attitudes and strategies inmathematical problem solving. The result indicates that a more positive attitude can mean amore developed problem-solving ability. Further outcome of the study is that students’metacognition (thinking about your own thinking) benefit their problem solving ability.Implications and further research are discussed.

Studien belyser flygtrafikledningssystemet Mil i-ATC och flygledares upplevelser av systemet och larmhanteringen. Arbetet genomfördes på uppdrag av Combitech med syfte att undersöka och skapa förståelse för hur flygledare interagerar med systemet och fattar beslut i samband med inkommande larm. För att fånga användarens perspektiv genomfördes två observationer och tolv semistrukturerade intervjuer med erfarna flygledare, och för att analysera data tillämpades metoderna Cognitive Task Analysis (CTA) och Tematisk analys. Resultatet av CTA presenterades i form av ett flödesschema, vilket tillsammans med den tematiska analysen och tidigare forskning bidrog till en diskussion kring vidmakthållande ur ett användarperspektiv samt framtagandet av förbättringsförslag.Resultatet indikerade att det är en komplex uppgift att designa användargränssnitt för ett system som kantas och är beroende av användares egna erfarenheter och bedömningar. Larmtext i kombination med färgkodning visade sig vara ett effektivt verktyg för att ge användaren en snabb överblick och bedöma allvarlighetsgraden av ett inkommande larm. En risk som identifierades var fenomenet Cry Wolf, där flygledare tenderade att underskatta allvarlighetsgraden vid upprepade larm inom korta tidsintervaller. Förslag på åtgärder för att undvika risken för Cry Wolf-fenomenet är att skapa en lista för långtidskvittering samt implementera en ny larmsignal för kritiska larm. Vid implementering av nya funktioner är det av yttersta vikt att genomföra noggranna tester för att undvika tvetydigheter och alternativa tolkningar av informationen som presenteras. Felaktig eller otydlig design kan orsaka problem, och eftersom människan är en essentiell del inom flygledning är det nödvändigt och betydelsefullt att utveckla system som betraktar människan som en del av systemet, med syfte att förebygga mänskligt felhandlande.

Gängskjutningar som de ser ut idag är ett relativt nytt och outforskat fenomen i Sverige som har fått stor medial uppmärksamhet. Syftet med den här studien var att undersöka medias porträttering av svenska gängskjutningar, dess offer och förövare genom en tematisk analys. Detta för att ge en ökad förståelse om hur relationen mellan brott, framställningen av offer och gärningspersoner samt media hänger ihop. Den teoretiska bakgrund som har använts har varit Christies begrepp ”det ideala offret” och ”den ideala gärningspersonen”. En tematisk analys av 70 artiklar från svensk media har genomförts med en abduktiv ansats varpå teman och teori växelverkade. Fem huvudteman var mest framträdande i artiklarna vilka var: Oskyldiga offer, icke-oskyldiga offer, gärningspersoner, “de vanliga” i riskzon och kritiska röster. Resultaten visade att det finns en skillnad i hur media porträtterar offer beroende på om de anses oskyldiga eller inte, där de oskyldiga offren i stor utsträckning målas upp i linje med Christies kriterier för det ideala offret. Gärningspersonerna porträtteras på negativa sätt i linje med den ideala förövaren. Dessutom beskrivs gängskjutningarna som värre när “vanliga” människor riskerar att träffas. En motdiskurs noterades även, där de stereotypa framställningarna i media sågs kritiseras. Trots att media ofta porträtterar både offer och gärningspersoner på ett stereotypt sätt tycks det ändå finnas en komplexitet i vilka som media beskriver som ideala offer eller inte. Slutsatsen blir därför att Christies teoretiska begrepp inte är tillräckliga för att förklara varför vissa tillskrivs offerstatus.

Studiet av politiskt ledarskap blir alltmer centralt i takt med det politiska ledarskapets växande inflytande på människors vardag. För Socialdemokraterna har Sveriges NATO-process inneburit en påtaglig försvarspolitisk omställning. Trots förlust av regeringsmakten har stödet för såväl partiet som för partiledaren Magdalena Andersson vuxit, mitt under en påtaglig politisk omställning. Opinionen för ett svenskt medlemskap har uppvisat radikala förändringar inom partiet, som traditionellt sett varit kategoriskt avvisande för ett svenskt NATO-medlemskap. Det torde krävas ett framgångsrikt ledarskap för att uppnå detta. Svensk ledarskapsforskning hyllar modellen utvecklande ledarskap som en åtråvärd modell för utövande av framgångsrikt ledarskap. Kan dess förlaga, transformativt ledarskap, utgöra en giltig förklaringsfaktor bakom förståelsen för Magdalena Anderssons utövade ledarskap? Kan modellen också förklara Anderssons höga förtroendesiffror i kontexten av Sveriges NATO-process? En unik faktor i det aktuella fallet är också att Anderssons ledarskapsutövning kan observeras utifrån två olika roller. Dels i rollen som regeringschef, dels i rollen som partiledare i opposition vilket ger undersökningen en komparativ anstrykning. Studien har syftat till att undersöka huruvida modellen transformativt ledarskap är tillämpbar som giltig förklaringsmodell bakom det ledarskap som Magdalena Andersson har utövat inom ramen för Sveriges NATO-process. Undersökningen visar genom en deduktiv tematisk analys att det ledarskap som utövas i båda rollerna är överförbara på det transformativa ledarskapets fyra faktorer (idealiserat inflytande, intellektuell stimulering, inspirerande motivation samt individuell omtanke). Undersökningen visar också att det torde krävas utövande av transformativt för att uppnå och upprätthålla höga förtroendesiffror under en politisk omställning av NATO-processens dignitet.