Denna ämnesdidaktiska studie undersöker hur svenskämnets språkliga och litterära delar integreras i läromedel för svenska på gymnasiet. Tidigare forskning visar att skönlitteraturen kan fungera språkutvecklande genom att bland annat vidga elevernas ordförråd och att grammatikundervisning kan utgå från skönlitterära texter. Forskningen visar också att det finns en relation mellan läsning och skrivande och att dessa förmågor kan berika varandra. Dessutom framhäver forskningen de språkliga aspekter som lyriken rymmer. Denna studie genomför en abduktiv tematisk analys där analysens teman tas fram både ur tidigare forskning och ur de studerade läromedlen. Studien visar att ämnets språkliga och litterära delar möts genom att läromedlen låter eleverna utveckla både sina skriftliga och muntliga förmågor genom uppgifter som utgår från skönlitteraturen. Dessutom tar alla läromedel tillvara på lyrikens språkliga potential samt låter eleverna arbeta med språklig variation genom skönlitteraturen på olika sätt. Analysen finner också belägg för när eleverna genom läsning och arbete med skönlitteratur får utveckla sitt språk. Jämförelsen mellan läromedlen visar också att de skriftliga och muntliga uppgifter som presenteras i det nyaste läromedlet har tillhörande bedömningsmatriser med fokus på både litterära och muntliga eller skriftliga förmågor, till skillnad från de äldre läromedlen som saknar denna explicita integrering.

Detta arbete syftar till att undersöka hur elever upplever användningen av pulsmätare som ett digitalt verktyg för att mäta deras prestationer i idrottsundervisning, samt att undersöka om och hur elever drar nytta av detta i sitt kunskapslärande. Studien grundar sig på fenomenologisk teori och använder en kvalitativ metod med intervjuer av elever som huvudsakligt material. Analysen av den insamlade datan utfördes med hjälp av tematisk analys, vilket möjliggjorde identifieringen av centrala teman och mönster i respondenternas svar.  Resultaten visar att pulsmätare har flera positiva effekter på elevers upplevelse av idrottsundervisning. Elever upplever ökad motivation att anstänga sig och uppnå målen, tack vare möjligheten att följa sin puls i realtid och se sin utveckling över tid. Pulsmätare bidrog även till en förbättrad förståelse för kroppens reaktioner och hälsoaspekter, vilket vidgar deras lärande i ämnet idrott och hälsa. Samtidigt framkom utmaningar såsom tekniska problem, begränsningar vid utomhusbruk och att de är dyra vid inköp. Sammanfattningsvis indikerar studien på att pulsmätare som ett digitalt verktyg kan ha en betydande positiv inverkan på elevers motivation och lärande. Verktyget hjälper eleverna att arbeta utifrån egen nivå, följa sina framsteg och förstå kroppens reaktioner, vilket är en bidragande faktor till en bättre hälsa och djupare förståelse för ämnet.

Misconceptions on the battlefield caused by semantic discrepancy must be avoided. In the pursuit of the effective yet simple order using the proper military task verbs, military officers seem to have difficulty understanding the semantics. Interpretation of a task verb can become something completely different for the lower levels if there is a discrepancy between the different command levels. A thematic analyze of ten semi-structured interviews with the purpose of mapping the task verb semantic discrepancy among officers gives two main themes. Discrepancy in hierarchy levels and discrepancy in attitude and task ambition. A conclusion is that discrepancy can be avoided by focusing the military education to embrace the proper semantics and by that reducing the risk of misconception. Mapping this phenomena brings knowledge to a relatively unexplored area, which is the main contribution of the thesis to the field of semantic research.

Denna studie belyser kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer genom tematisk analys och kvalitativa intervjuer med elever från högstadiet. Studiens syfte är att undersöka hur elever på högstadiet har upplevt sin undervisning i sexualitet, samtycke och relationer inom samhällskunskapen efter att den nya läroplanen trädde kraft 2022. Studien genomfördes med nio semistrukturerade intervjuer på en skola i Stockholm. Den insamlade datan har transkriberats för att sedan tolkas utifrån studiens metodansats, tematisk analys. Det empiriska materialet har sedan analyserats och kategoriserats i fyra huvudteman: undervisningsstruktur, undervisningsinnehåll och riktlinjer, andra informationskällor och förbättringar i undervisningen. Resultatet visade att flera elever uppfattar undervisning av sexualitet, samtycke och relationer som helt utebliven eller bristfällig i samhällskunskap och beskriver att en förbättring vore önskvärt. Utsagorna från resultatet är av samhällskunskapsdidaktisk relevans eftersom att de bidrar till ny kunskap över hur eleverna uppfattar kunskapsområdet. Från studiens resultat och tidigare forskning kan man se att det är viktigt att läraren är kompetent i ämnet och att undervisningen tillämpas och konstrueras på ett bra sätt, för att eleverna ska tycka att undervisningen är relevant och utöka sitt intresse kring området. Resultaten från denna studie kan hjälpa framtida samhällskunskapslärare att veta vilka brister som finns i undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer från elevernas perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka framträdande arbetsrelaterade värderingar hos generation Y. Urvalet bestod av tio yrkesverksamma respondenter födda mellan 1984 – 1994 utvalda via bekvämlighetsurval. En kvalitativ design tillämpades med semistrukturerade intervjuer. Insamlade data analyserades genom tematisk analys och författarna fann tre huvudteman som kan förklara värderingar hos generation Y: arbetets centralitet, sociala värderingar och kommunikation samt motivation. Framträdande arbetsvärderingar för respondenterna var balans i livet, utvecklingsmöjligheter och möjligheten att skräddarsy sitt arbete. / The purpose of this study was to investigate prominent work values of generation Y. Ten working respondents born between 1984 – 1994 participated by convenience sampling. A qualitative research design was used together with semi structured interviews. Collected data were analysed with thematic analysis and the authors found three main themes that could explain values within generation Y: work centrality, social values and communication and motivation. Prominent work values for respondents consisted of: work life balance, development opportunities, and the ability to customize their work.

The aim of the present master thesis was to explore which experiences members at a Swedish clubhouse for psychosocial rehabilitation describe as important in their recovery process and for their (re)entrance in the labor market, and more specifically if and how they consider the clubhouse helpful in this process. With an inductive approach, six qualitative interviews with clubhouse members who had moved on from the clubhouse to employment in the labor market were carried out and analyzed through thematic analysis. The interviewees described helpful aspects of the clubhouse within five themes: A place to go to, Something sensible to do, Community and friendship, To recapture one's identity, and Moves on (but stays a member). These five themes illustrate different aspects of the overarching theme Individuality through community. The way the clubhouse was described as helpful in the interviews was further discussed in relation to common factors within all helpful interventions, Frank and Frank’s concept of demoralization, and the reconstruction of the sense of self according to Davidson and Strauss. In the present study, the clubhouse is described as a place where recovery from psychiatric problems can be supported.

Det finns idag en problematik med arbetsbelastningen i svensk hemtjänst. Studier visar att personalen upplever mycket stress på arbetet. Samtidigt beräknas antalet personer i 80-års åldern öka från en halv miljon till en miljon mellan år 2018 och 2052, och personalbehovet inom äldreomsorgen antas tredubblas. Med hjälp av videokommunikation är det möjligt att arbetet kan effektiviseras och arbetsbördan underlättas. En grundläggande förutsättning för det är däremot att tekniken inte upplevs som svåranvänd, varken för personal eller för vårdtagare.  Studier visar att äldre personer ofta har en längre inlärningprocess, samt mindre erfarenhet av teknik. Sju intervjuer genomfördes med deltagare med en medelålder på 68 år. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys där sex olika teman hittades. Temana innefattar Ersättning av korta visiter inom hemtjänst, Tillämpning inom vårdcentralen, Svårigheter, Inkludera anhöriga, Rädslor och Förhållning till teknik. Resultaten från intervjuerna bearbetades sedan till personor, scenarier och användarberättelser. Baserat på detta skapades ett designförslag för hur en minsta gångbar produkt (MVP) för videosamtal mellan vårdgivare och vårdtagare kan se ut. Designförslaget fokuserar på kommunikation mellan hemtjänst och äldre vuxna vårdtagare.

Syftet med denna studie är att synliggöra fritidslärarares arbete med att inkludera nyanlända elever i fritidshemmet. I vår studie har vi utgått ifrån kvalitativa studier i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna skedde på två olika skolor i samma kommun med åtta fritidslärare. Utifrån erfarenheter och upplevelser från fritidslärarna har vi fått fram ett resultat och analys i samband med två olika teorier. Analysen skrevs utifrån en tematisk analys och diskussionen i stöd av tidigare forskning. Resultaten av denna studie har visat hur fritidslärarna beskriver sitt arbete med inkludering. Detta med hjälp av tillgängliga redskap såsom bilder, lekar, sånger och IKT. Hinder som har lyfts fram av fritidslärarna är att det är brist på personal och att de behöver mer tillgång till fler redskap. Slutsatsen av vår studie visar att fritidslärarna är eniga om att fritidshemmet är en viktig plats för de nyanlända eleverna för att de ska kunna inkluderas, skapa sociala relationer samt utvecklas språkligt och i sitt lärande.

Användandet av sociala medier har ökat och en aktiv användargrupp är förstagångsmammor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att få en ökad förståelse för hur förstagångsmammor upplever att sociala medier inverkar på dem själva och sitt föräldraskap. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk analys, vilket resulterade i fem teman: Berikande gemenskap, Underlättande i vardagen, En bild svår att leva upp till, Med barnet som utgångspunkt och Bristande kontroll. Resultatet visade att mammorna upplevde sociala medier som en naturlig del av vardagen och att medierna inverkade på dem själva och föräldraskapet, de uttryckte dock ambivalens gällande hur. Sociala medier beskrevs bidra med socialt stöd och information samtidigt som det kunde bidra med känslor av stress och otillräcklighet. Jämförelse gällande exempelvis den egna kroppen, uppfostringsstil eller barnets utveckling var återkommande i studiens resultat, vilket diskuteras utifrån rådande ideologier om moderskap som finns på sociala medier. / The use of social media is increasing and an active user group is first time mothers. The aim of this qualitative study was to increase the knowledge about first time mothers’ experience of social medias impact on themselves and their parenthood. Nine semistructured interviews were conducted and analysed with thematic analysis, which resulted in five themes: Enriching community, To ease everyday life, An image difficult to live up to, Childcentric and Lack of control. The result showed that the mothers experienced social media as a natural aspect of everyday life and that social media had an impact on themselves and their parenthood, however they had ambivalent thoughts regarding how. Social media was described to contribute with social support and information at the same time as it could contribute with feelings of stress and inadequacy. Comparison  regarding for example body image, upbringing or the child’s development was reoccuring in the study’s result, which was discussed in relation to existing mother ideologies on social media.

Denna uppsats syftar till att lyfta fram förfadern i Tove Janssons böcker Trollvinter (1957) och Sent i november (1970) via en i första hand tematisk och i andra hand komparativ analys. Via närläsning av texterna undersöks de utmärkande dragen för Mumintrollets respektive Onkelskruttets sökande efter och möte med förfadern samt den betydelse som förfadern har för dessa två romanfigurer. Texterna tolkas med hjälp av Sigmund Freuds teorier om fantiserande och lekande respektive det kusliga. Resultatet i studien visar bland annat att båda romanfigurerna styrs av önsketänkande och gör sig illusioner om vem förfadern är och vad han vill. De är båda nyfikna på förfadern, men deras drivkrafter till att söka efter honom skiljer sig åt. Deras respektive möte med honom har flera gemensamma nämnare såsom beundran och avståndstagande. Förfaderns betydelse för såväl Mumintrollet i Trollvinter som Onkelskruttet i Sent i november hänger samman med identifikation och behovet av att känna samhörighet.