Syftet med denna studie är att försöka finna och beskriva lärares syn på problemformuleringar inom matematik och specifikt hur lärarna anser att det inverkar på elevers förmåga att redovisa sitt kunnande vid skriftliga matematikprov. Studien görs på gymnasienivån. I studien har intervjuer med lärare genomförts för att erhålla data och därefter har en tematisk analys gjorts för att kunna beskriva synen på problemformuleringar som framkommit i lärares utsagor. Det empiriska underlaget bygger på totalt fem intervjuer med gymnasielärare. Trots det ringa antalet framkommer ändå en klar bild av lärares uppfattningar och beskrivningar av problemformuleringar som så och vilken betydelse de har för elevers förmåga att utföra beräkningar. Lärarna upplever att formuleringarna har stor betydelse för i hur stor omfattning elever klarar av att lösa eller tolka uppgifter, dvs har en tydlig resultatpåverkan. Lärare beskriver att formuleringarna påverkar eleverna. Som lärare försöker man variera formuleringar medvetet och beskriver hur det är en del av ämnets kultur att också variera problemformuleringar. Ingen av de intervjuade lärarna försöker medvetet förklara för elever speciellt hur formuleringar kan tydas, alltså det medtas inte i undervisningen. Lärarna kan inte påminna sig att det ingick i deras lärarutbildning att dels formulera problem, dels reflektera kring formuleringars betydelse. Det framkom även att lärarna upplever en ambivalens i förhållande till att variera problemformuleringar, t.ex. upplever man att variationer av formuleringar påverkar svagare elever mer negativt än högpresterande elever, samt att lärarna verkar anse att man bör variera men undervisar inte specifikt om formuleringar som så. / The purpose of this study is to find and describe teachers’ perceptions of the wording of problems in mathematics tests and specifically how it affects pupil’s ability to present their knowledge at high school level.Interviews were conducted to obtain data for a thematic analysis in order to describe the perceptions of the teachers in these interviews. The empirical data consists of five interviews with high school teachers. Despite the small data set a clear picture is revealed of views and descriptions as such and their implications on students’ ability to show knowledge. The teachers perceive that that the wording has an important impact on the students’ ability to interpret or solve problems, i.e. has clear influence on results. They describe that it influences students. They will vary wordings in tests on purpose and perceive that it is a part of the subject’s culture to do so. None of the interviewees try conscientiously to specifically explain for the students how wording should be understood, thus not teached. None of the teachers can recall wording of problems being a part of their educations to become teacher (not included in education of teachers). It emerged as well a perception of ambivalence, e.g. it impacts more weaker students, one is supposed to vary but does not teach how to interpret.

Bakgrund: Unga hbtqi-personers sexualitet påverkar deras mående. Att få tala med en professionell person med hbtqi-kompetens om sin sexualitet bidrar till ett bättre välbefinnande för hbtqi-ungdomar. Alla personer ska bemötas på ett likvärdigt sätt oavsett sexualitet, men trots det upplever hbtqi-personer ett varierat bemötande. Barnmorskor som arbetar på ungdomsmottagning (UM) träffar unga hbtqi-personer på uppdrag inom sexuell och reproduktiv hälsa (SRH).Motiv: Unga hbtqi-personers välbefinnande är väl kartlagt inom forskning. Det finns en kunskapslucka kring barnmorskors arbete på ungdomsmottagning avseende hur de bemöter unga hbtqi-personer, när det handlar om SRH. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av att bemöta unga hbtqi-personer på ungdomsmottagning. Metod: Kvalitativ forskningsmetod har använts. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med sex barnmorskor på ungdomsmottagningar i två regioner i norra Sverige. Intervjuerna skrevs ut ordagrant. Tematisk analys användes som analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudteman och fyra subteman. Queerteori användes som teoretisk referensram. Resultat: De tre slutgiltiga namngivna temana var (1) Respektfullt bemötande 2.0, (2) Ungdomsmottagningen – en hbtqi-inkluderande plats och (3) Det kostar på för unga att vara normbrytare. Barnmorskor använde sig av individanpassad rådgivning med fokus på unga hbtqi-personers behov. Barnmorskor redovisade konkreta metoder för ett inkluderande bemötande. En trygg miljö på UM och hbtqi-kompetens bland barnmorskorna beskrevs. Informanterna redogjorde för sina uppfattningar om unga hbtqi-personer samt för deras utåtriktade arbete med fokus på normer kring sex och relationer. Konklusion: Barnmorskor eftersträvar att inte göra skillnad på unga personer i möten på UM. Unga personer som kommer till UM ska behandlas på lika villkor, och ett hbtqi-perspektiv eftersträvas i rådgivningen. Kliniska implikationer utgörs av att applicera det individanpassade inkluderande bemötandet, och att inte utgå från ett heteronormativt synsätt genom konkreta metoder. Uppdaterad regelbunden hbtqi-fördjupning bland barnmorskor och övriga professioner på UM samt utökad hbtqi-kompetens bland barnmorskor inom andra verksamheter bör eftersträvas som klinisk praxis.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring hur barn ser på kamratrelationer i skolan, vem de skapar dessa relationer med och hur skolan påverkar barns kamratrelationer. Studien har en kvalitativ ansats och grunden för studien är intervjuer med barn. De forskningsfrågor som ställs handlar om vad barn anser är viktigt i en kamratrelation, vem de skapar dessa relationer med samt hur skolan påverkar barns kamratrelationer. Tematisk analys har använts för att analysera intervjuerna. Studiens teoretiska utgångspunkt är barndomssociologin, som är med och förklarar hur barns perspektiv är viktigt att ha som utgångspunkt när man forskar med och om barn, och begreppen border work och tolkande repertoar är centrala. Resultatet visar att barn anser att de ska ha gemensamma intressen med sin kompis samtidigt som det ska vara någon som bryr sig, är omtänksam, någon man kan prata med och lita på. Det framkommer att barn tenderar att skapa kamratrelationer med barn de känt under längre tid, som ofta bor i närheten av dem själva och som tidigare nämnts, har gemensamma intressen med. Resultatet bidrar också med en insikt om hur barnen upplever att skolan och lärare kan påverka deras kamratrelationer. Barnen beskriver hur viktigt det är att anser deras lärare är rationellt orienterad och hur deras placering i klassrummet och lärares närvaro på raster spelar roll för deras relationsskapande.

Forskning om småstater är ett etablerat forskningsfält. Forskning om småstaters användande av luftmakt är mindre väletablerat men finns. I detta forskningsfält har fyra luftmaktsteorier identifierats och dessa teorier utgör materialet i denna studie. Teorierna uppvisar olika uppfattningar om vad en småstat är och teorierna har olika definitioner av småstatsbegreppet. Syftet med studien är att åskådliggöra småstatsbegreppet och sättet som småstatsbegreppet används i luftmaktsteorier.   Studien har genomförts med hjälp av en tematisk analys, som är en metod för att hitta olika teman i ett material. Resultatet har tolkats med hjälp av teorin Three-level Concepts för begreppsutredning. Resultatet visar att vissa teman på småstaten, som exempelvis numerärt svag, är genomgående i luftmaktsteorierna. Vissa teman, som exempelvis relativ litenhet, förekommer i en del av luftmaktsteorierna. Vissa teman, som exempelvis geografiskt begränsad, förekommer enbart i en av luftmaktsteorierna, men är ändå en intressant del i småstatsbegreppet inom forskningen om luftmakt. Bidraget denna studie lämnar är att den belyser hur småstatsbegreppet används inom forskningen om luftmakt.

Agens, vilket definieras som klientens upplevelse av att intentionellt kunna handla utifrån önskade och förväntade utfall, men också upplevelsen av att kunna påverka utgången av sitt liv, har i tidigare forskning lyfts fram som en potentiell common factor och psykologisk förändringsmekanism vid psykoterapeutisk behandling. Föreliggande studie syftade till att undersöka terapeuters upplevelse av arbetet med klientens agens i psykoterapi. Sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma leg. psykoterapeuter och/eller leg. psykologer genomfördes och analyserades utifrån en induktiv tematisk analys, vilket mynnade ut i tre teman: Det konfliktfyllda agentskapet, Värdet av agens i psykoterapi och Att främja agens - ett gemensamt arbete. Studiens resultat visar att klientens agentskap upplevdes konfliktfyllt och svårt att hantera för klienten, vilket påverkade det terapeutiska arbetet och krävde bedömning och medvetandegörande från terapeuten. Att arbeta agensfrämjande upplevdes ha ett stort värde och som en grundförutsättning för att åstadkomma varaktig förändring. Klientens agens upplevdes främjas av ett gemensamt arbete, vilket terapeuten behöver skapa förutsättningar för. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning om agens som en möjlig psykologisk förändringsmekanism och common factor, vilket lyfter frågan huruvida framtida psykoterapeutisk behandling och klinisk träning av terapeuter bör ha en större betoning på kärnprocesserna i en effektiv terapi, där klientens agens kan vara en sådan. / Agency, which can be defined as the experience of being able to intentionally act upon wished and anticipated outcomes, but also the experience of being able to influence the outcome of one’s life, has in previous research been proposed as a potential common factor and mechanism of change in psychotherapy. The purpose of the present study was to explore therapists’ experiences of working with client’s agency in psychotherapy. This was explored by using a qualitative approach and was based on seven semi-structured interviews with licensed psychologists and/or licensed psychotherapists. The data was analysed through an inductive thematic analysis, which resulted in three themes: The conflicts of agency, The value of agency in psychotherapy and Fostering agency - A joint work. The results showed that the therapists’ experiences client´s agency as something conflicted and difficult for the clients to manage, which affects the therapeutic work and thereby requires assessment and raising awareness. Furthermore, working with a client´s agency was highly valued and experienced as a prerequisite for achieving long lasting change in therapy. A joint work between therapist and client, which the therapist needs to create conditions for, was experienced as something that fostered the client’s agency. The results of the study are consistent with previous research regarding agency as a potential common factor and mechanism of change in psychotherapy. This raises the question of whether psychotherapy and clinical training of psychotherapists should put a greater emphasis on core processes in an effective psychotherapy, perhaps such as client’s agency.

Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser av att ha PMS i arbetslivet. Målet med studien var att beskriva vilka faktorer som är centrala i detta samt eventuella behov kopplade till upplevelsen. Metod. Studien använde kvalitativ ansats och semistrukturerad intervju och tematisk analys som metod. 6 yrkesaktiva kvinnor mellan 26–42 år med regelbunden PMS rekryterades i ett ändamålsenligt tillgänglighetsurval för att bäst fånga in studiens syfte och frågeställning. Resultat. Analysen resulterade i följande huvudteman; 1) Kunskap är nyckeln till förståelse, 2) Sociala faktorer försvårar och underlättar, 3) Belastningar ökar och 4) Anpassningar hjälper. Kunskap om ämnet rapporterades som en viktig grundförutsättning för att hantera PMS. Belastningar i arbetet upplevdes öka under PMS samtidigt som sociala faktorer både försvårade och underlättade upplevelsen. Anpassningar av arbetsupplägget och i arbetsmiljön efterfrågades samt upplevdes vara hjälpsamma vid PMS. Slutsats. Att arbeta med PMS upplevs vara belastande och kunna leda till stress och utmattningsproblematik. Hjälpsamma anpassningar vid PMS erfordras och behöver föregås av dialog på arbetsplatsen, vilket i sin tur kräver kunskapsutveckling om PMS inom organisationen / Purpose. The aim of the study was to examine women's experiences of having PMS in the worklife. The goal was to describe which factors are central and which needs are related to them. Method. The study was qualitative and specific methods were semi structured interviews and thematic analysis. 6 participants were recruited through expedient and availability selection. The participants were working females, aged 26–42, with regular PMS. Results. Main themes in the analysis were; 1) Knowledge is the key to understanding, 2)Social factors complicate and facilitate, 3) Strains increase, and 4) Adjustments helps. Knowledge about PMS is necessary in order to cope. Strains within the work context were experienced as higher during PMS. Social factors at work were reported to both obstruct and ease symptoms whilst adaptations in the workplace were requested and helpful. Conclusion. To work during PMS is experienced as burdensome and can possibly cause stress and burnout. Helpful adjustments during PMS is required but needs to be preceded by conversation at the workplace, which in its turn is required to be preceded by increased knowledge within the organization.

Syftet med studien är att identifiera och undersöka hur instagramkontot @ungdomsmottagningenvastmanland använder normkritiskt språk i både text och bild med utgångspunkt i queerteorin. Även hur språket kan användas för att engagera mottagarna genom olika språkhandlingar. Studien lyfter också fram problematiken och möjligheterna med normkritiskt språk. Metoderna för denna studie är en tematisk analys som är kvalitativ och en multimodal analys. Resultatet visar en hög utsträckning av normkritiskt språk och språkhandlingar i text. Resultatet visar också på en brist gällande utsträckningen av normkritiskt språk i bild. Denna brist och risken för exkludering med normkritiskt språk diskuteras i diskussionen.

This study is a qualitative analysis that focuses on library staffs work with writing activities in Västerbotten and Västernorrland before, during and after the Covid-19 pandemic. It also focuses on the future of writing activities at the library and whether or not the pandemic will affect them long term. The data in this study is based on five interviews with different library staff that took place in December 2021, these interviews were then coded and analysed using thematic analysis. The conclusion is that not much has changed from the time before the pandemic to now, December 2021. The only difference is that some of the libraries closed down for a short time in December 2020 and when they opened up again the writing activities were either moved online or postponed until they could be held in person again. Most of the libraries had at least one writing activity during or after the pandemic, during the pandemic it was mostly digital activities and after the pandemic it was a mix of both digital and physical activities.When it comes to the future of writing activities at the libraries it is still uncertain. Some of the participants in the study are going to focus on other activities besides writing activities, others are planning to start new activities in the future, and some are going to continue with the ones they started after society opened up again in 2021.

Att behöva hantera andra människors emotioner samtidigt som arbetaren förväntades kunna reglera sina egna emotioner i arbetet kunde i många arbetssituationer upplevas som påfrestande. Syftet med studien var att undersöka hur det är för anställda att arbeta med människor som befinner sig i utsatta situationer. Forskningsstudien tittade även närmare på emotionell påverkan och interaktion i den professionella arbetsrollen. Studien var kvalitativ där 10 personer intervjuades semistrukturerat. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Studiens resultat visade att en känslomässig konflikt uppstod i arbetssituationer där den anställda upplevde känslor som ofta inte kunde uppvisas utåt på grund av att en bestämd interaktion och uppträdandeform ingick i arbetsrollen. Effekten blev att arbetaren endast visade upp sina känslor på en ytlig nivå (surface acting) utan att ta del av känslan på djupet. Ytterligare resultat var att arbetaren förväntades se på arbetssituationer utifrån ett större perspektiv. Detta skedde på sättet att arbetaren ska kunna sätta sig in i andra människors känslor. Exempelvis genom att lyssna, ta emot och bekräfta. Detta kunde upplevas som emotionellt ansträngande i längden. En majoritet kunde känna en utmattning när de kom hem från sitt arbete, men ingen utbrändhet har visats i den här studien. / Having to deal with other people's emotions at the same time as the worker was expected to be able to regulate their own emotions at work could in many work situations be perceived as stressful. The purpose of the study was to investigate what it is like for employees to work with people who are in vulnerable situations. The research study also looked more closely at emotional impact and interaction in the professional work role. The study was qualitative where 10 people were interviewed in a semi-structured way. The empirical material was analyzed using a thematic analysis method. The results of the study showed that a feeling of conflict arose in work situations where the employee experienced emotions that often could not be expressed outwards due to a determined interaction and form of behavior being included in the work role. The effect became that the worker only showed their feelings on a superficial level (surface acting) without taking part in the feeling in depth. An additional result was that the worker was expected to look at work situations from a larger perspective. This was done in the way that the worker should be able to understand other people's feelings. For example, by listening, receiving and confirming. This could be experienced as emotionally exhausting in the long run. A majority could feel exhausted when they came home from work, but no burnout has been shown in this study.

Denna studie handlar om Andrew Tates uttalanden på TikTok och vilka ideer han sprider om män och kvinnor. Syftet var att undersöka Tates idealbild av både män och kvinnor. De teoretiska ramverk som studien är uppbyggd av är femininitets- och maskulinitetsteorier, samt en socialkonstruktionistisk idetradition. För att få en djupare bild av Tates uttalanden har både en tematisk- och DHA analys utförts. Genom den tematiska analysen kunde orden och meningarna brytas ner i teman som visade på tydliga mönster i Tates uttalanden om män och kvinnor och vad han ansåg vara maskulint respektive feminint. DHA analysen möjliggjorde en djupare analys av vilka värden Tate tillsätter män och kvinnor samt hur diskursen byggs upp. Resultatet av den tematiska analysen utmynnade i fyra huvudteman. Dessa var misogyni, mansideal, kvinnoideal, könsroller och Tate försöker visa medkänsla för kvinnor. Resultaten av DHA analysen påvisar att Tate tycker det är viktigt att skilja på könen och gör detta genom att belysa skillnaderna på män och kvinnor.