I denna studie har tre fokusgruppintervjuer hållits med totalt 10 yrkesverksamma pedagoger i förskolan, i en svensk medelstor kommun. Syftet med studien är att undersöka hur förskolepedagogerna resonerar kring ämnet sexuella övergrepp mot barn, samt undersöka pedagogernas resonemang kring orosanmälan till socialtjänsten. Utifrån fokusgruppintervjuerna framkom fyra huvudteman: organisation, att upptäcka, kollegialt stöd samt anmäla eller inte anmäla, vilka delades in i 10 underteman. De mest framträdande resultaten visar att förskolepedagogerna saknar rutiner för att upptäcka barn som utsätts för sexuella övergrepp. Det visade sig också att stödet från organisationen och rektorn är av stor betydelse för att en orosanmälan skall göras samt för att öka pedagogernas kunskap gällande sexuella övergrepp mot barn. För att hantera känslomässigt jobbiga situationer som kan uppstå i samband med misstanke om sexuella övergrepp, visade resultatet att kollegorna finner en viktig roll för varandra, där en kollegial dialog används flitigt. Resultatet visade också att en fungerande samverkan med socialtjänsten kan bidra till att en orosanmälan görs och att samverkan är viktig för pedagogernas trygghet. Resultaten analyseras med hjälp av tidigare forskning och institutionell teori där begreppet handlingsutrymme är i fokus.

Människor formar kärleksrelationer på många olika sätt. I dagens samhälle är seriellmonogami normen och det ansedda idealet. Idealiseringen av monogama relationermedför en nedvärdering av icke-monogama relationer och de personer som praktiserar dessa,däribland polyamorösa. Trots detta finns många fördelar med polyamorösa relationerdokumenterade. Våra huvudsakliga syften med den här studien var att få en förståelse förpolyamorösas upplevelser av mononormen samt undersöka vilka relationsfrämjande aspektersom finns i polyamorösa relationer. Vi genomförde tio semistrukturerade telefonintervjuer medpersoner som identifierade sig som polyamorösa. Utifrån denna datainsamling genomförde vitematisk analys. Analysen resulterade i tre större huvudteman: ”minoritetsupplevelser”,”relationsfrämjande aspekter” och ”polypositiva upplevelser”, samt några mindre teman. Vidrog slutsatsen att polyamorösa kan mötas av fördomar och praktiska begränsningar och attmononormen kan bidra till minoritetsstress som hanteras med eller tar sig uttryck iinternaliserade fördomar, skyddsbeteenden och pro-aktiva polynormaliserande handlingar. Vikunde också konstatera att polyrelationer präglas av öppen kommunikation, aktiva uttryck avkärlek och omsorg, villighet till anpassning, polypositiva attityder och en syn på obehagligakänslor som hanterbara. Polyamorösa upplever sina relationer som allmänt positiva medhänsyn till personlig utveckling, livsbejakande och positiva upplevelser avparamourer. Samhället, och speciellt de som arbetar inom människovårdande yrken, bör ta tillsig denna kunskap för att kunna säkerställa ett inkluderande bemötande av polyamorösa. / People form romantic relationships in various ways. In today’s society, serialmonogamy is the norm and the considered ideal relational form. The idealization ofmonogamous relationships implies a disparagement of non-monogamous relationships andthose who practice these, for example polyamorous people. In spite of this, many benefits ofpolyamorous relationships have been documented. Our main aims of this study was to gaininsight of how polyamorous people experience the mononorm, and to examine relationshippromoting aspects of polyamorous relationships. We conducted ten semi-structured telephoneinterviews with people who identified as polyamorous. Based on this collection of data weconducted a thematic analysis. The analysis resulted in three main themes: “minorityexperiences”, “relationship promoting aspects” and “poly-positive experiences”, and someminor themes. We concluded that polyamorous people can face prejudices and practicallimitations and that the mononorm can contribute to minority stress which is coped with orexpressed in internalized prejudices, safeguarding behaviors and poly normalizing actions. Wecould also state that polyamorous relationships are characterized by open communication,active expressions of love and care, willingness to make adjustments, poly-positive attitudesand a view of uncomfortable emotions as manageable. Polyamorous people experience theirrelationships as positive in general, taking into account personal development, life affirmationand positive experiences of paramours. Society, and especially human care professionals,should take this knowledge into consideration to be able to ensure an inclusive treatment ofpolyamorous people.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för vilka områden, i form av teman och kategorier, som är viktiga för ett aktivt och engagerat lärande utifrån några svenska och amerikanska universitetsstudenters upplevelser.  Studien har fördjupats genom analyser av studenternas utsagor utifrån olika dimensioner av engagemang och utifrån motivationsteorin ”Self Determination Theory” (SDT).  För att få reda på studenternas upplevelser användes semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes i fokusgrupper. Både de svenska studenterna (n=16), studie I, och de amerikanska studenterna (n=12), studie II, läste ämnen eller program inom naturvetenskap eller hälsa. Intervjuerna spelades in på en diktafon och transkriberades. Transkriptionerna analyserades sedan med hjälp av en textnära tematisk analys där olika teman och kategorier framträdde. Teman som framkom i båda studierna var: sociala interaktioner och organisering. Utsagorna under kategorierna: lärarens engagemang och kurskamraternas roll, visade på hur viktigt det var att läraren själv var engagerad, intresserad och kunnig och att kurskamraternas engagemang var viktigt, vilket upplevdes speciellt av de svenska studenterna. Utsagorna under kategorierna: kursens planering och studenternas planering, visade att studenternas engagemang hängde på hur kursen var upplagd. Många diskussionstillfällen, gärna i mindre grupper, liksom att kunna ställa frågor, var engagerande. De amerikanska studenternas engagemang ökade om diskussionsövningarna gav dem ”credits”. När det gällde studenternas planering så upplevde de amerikanska studenterna vikten av att vara påläst inför lektionerna för att vara engagerade medan de svenska studenterna uttryckte en önskan om tydlighet gällande studietakten, för att öka sitt engagemang. Studenternas tankar verkade överlag stämma bra överens med det forskningen tidigare redovisat. De fördjupade analyserna visade på en övervikt av känslomässigt engagemang och en integrerad reglering av yttre motivationsfaktorer, vilka båda anses vara bra för ett kvalitativt lärande. Den integrerade regleringen av yttre motivationsfaktorer ligger nämligen nära en inre motivation. De övriga dimensionerna av engagemang, de kognitiva och agentiska engagemangen, anses vara viktiga för ett djupare tänkande, t.ex. ett kritiskt tänkande, något som inte förekom så frekvent i denna studie. Kanske är detta något att fundera över och något att ta hänsyn till när det gäller studier på universitetsnivå. Enligt denna studie verkar det finnas flera läraraktiviteter som motiverar och engagerar studenterna på ett bra sätt, men för att få ett kvalitativt lärande och ett fördjupat tänkande bör vi skaffa oss bättre kunskap om vad som kan stimulerar s studenters olika dimensioner av engagemang och typ av motivation. Det vi gör idag för att nå ett kvalitativt engagemang och motivation inom hälso-och naturvetenskapligt område, oavsett om det är i Sverige eller i USA, är bra men kanske inte tillräckligt, även om resultatet från denna studie inte är fullt ut generaliserbar.

Denna rapport är en metaanalys av forskning inom fältet film och religion som handlar Ingmar Bergman och religion. Syftet är att redogöra för framträdande religiös tematik i forskning om Ingmar Bergmans filmer. Metoden som har använts kan kallas för ”en tematisk analys av en litteraturöversikt”. Källmaterialet som ligger till grund för analysen utgörs av två vetenskapliga artiklar, ett kapitel ur en monografi samt ett antologibidrag. De teman som lokaliserats i litteraturen utgörs av tre huvudteman: ”religiöst berättarmönster”, ”Gud” och ”människans helighet”. ”Religiöst berättarmönster” har två sub-teman: ”bikt” och ”konst och religion” och ”Gud” utgörs av två sub-teman: ”en frånvarande och tyst Gud” och ”en tvetydig inställning”.

Militärstrategisk kommunikation är en funktion och ett koncept inom Försvarsmakten som samordnar ord och handling. Funktionen används i militära aktiviteter för att optimera de effekter som ska uppnås. Det har dock konstaterats svårigheter kring nyttjandet av funktionen. Denna studie har haft syftet att få en djupare förståelse för vilka utmaningar som upplevs finnas inom militärstrategisk kommunikation. Forskningsfrågan har därför varit: Hur kan man förstå utmaningar i militärstrategisk kommunikation?  Tretton stycken intervjuer genomfördes bland planeringsofficerare och kommunikationspersonal på militärstrategisk och operativ nivå inom Försvarsmakten. Resultaten från dessa analyserades genom tematisk analys. Analysen visar att militärstrategisk kommunikation präglas av ett antal hinder. Dessa kan förstås genom två teman: statiska och dynamiska hinder, som i sin tur byggs upp av vardera tre kategorier. De statiska hindren består av oklart syfte, strukturella hinder och avsaknad av relevant kompetens. De dynamiska hindren består av organisatorisk filtrering, misstro och oklart utfall.  Resultatet diskuteras därefter teoretiskt och metodologiskt, med stöd av organisationsteorier som särskilt förklarar varför hinder uppstår. Praktiska implikationer nämns som kan bidra till en mer utvecklad militärstrategisk kommunikation vid Försvarsmakten. Förslag ges på fortsatt forskning.

Teknikutvecklingen med tillhörande fördyringar innebär att färre enheter av respektive materielsystem anskaffas till Försvarsmakten. Detta ställer högre krav på tillgänglighet för att uppnå kravställd operativ effekt. Vid anskaffning skulle tillgänglighetsperspektivet kunna tydliggöras genom att ett antal faktorer/fenomen beaktas för att gynna just framtida tillgänglighet av systemet. Syftet med studien är att nå djupare förståelse för de faktorer som påverkar tillgänglighetsperspektivet vid anskaffning av tekniska system i Försvarsmakten utifrån FMV:s materielanskaffningsperspektiv under rådande samhällsprocesser. Tematisk analys har använts för analys och medfört en grundlig induktiv bearbetning av empirin med deduktiva inslag.  Resultatet konkluderas av författaren som att det krävs en holistisk syn på användandet av resurserna och att synen på förmågor istället för enskilda materielsystem kan bredda användandet av olika system vilket kan bidra till tillgängligheten av förmågan och gynna den operativa effektiviteten. Synen på förmågan istället för enskilda plattformar överrider således behovet av ett visst system. Hur försörjningssäkerheten sedan vidmakthålls under operativ tjänst är av stor betydelse för tillgängligheten. Detta perspektiv bör beaktas vid anskaffning för att säkerställa tillgång på reservdelar och utbytesenheter under hela livscykeln och över hela konfliktskalan. Fenomenen är intressanta att studera då tillgänglighet av dessa exklusiva resurser värderas högt för Försvarsmakten.

Bakgrund: Primär förlossningsrädsla innebär en rädsla som uppstått innan kvinnan fött sitt första barn. I Sverige remitteras förlossningsrädda kvinnor till Auroramottagningar för behandling. För att minska kvinnornas rädsla ses stöd från barnmorskan vara en viktig faktor. I barnmorskans arbete med reproduktiv hälsa lyfts kvinnocentrerad vård som något att eftersträva. Motiv: Förlossningsrädsla är ett globalt växande problem och kan påverka kvinnan negativt såväl psykiskt som fysiskt under lång tid. Eftersom barnmorskor är de som möter förlossningsrädda kvinnor bör de få mer kunskap kring hur de kan främja en mer positiv upplevelse under graviditeten. Syfte: Syftet var att undersöka primärt förlossningsrädda kvinnors upplevelse av bemötande under graviditeten. Metod: En kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Kvinnor som gått i Aurorasamtal och fött barn för minst ett år sedan intervjuades via videosamtal. Datan analyserades tematiskt i sex steg. Resultat: Under analysprocessen framkom fyra teman. Att få trygghet beskriver kvinnornas upplevelser av hur trygghet kan skapas. Att uppleva sig maktlös handlar om kvinnornas upplevelse av att inte kunna påverka sin situation inom vården. Att inte bli tagen på allvar beskriver kvinnornas upplevelse av bemötandet från vårdpersonalen samt samhällets oförståelse som handlar om att kvinnorna upplevde att förståelse och kunskap saknas i samhället. Konklusion: Trots 40 års forskning och uppmärksamhet av förlossningsrädsla är vården fortfarande inte jämlik för kvinnornas behandling vilket inte är förenligt med kvinnocentrerad vård. Kvinnorna blir fortfarande dåligt bemötta och okunskap råder generellt i samhället. Ökad kunskap och förståelse för förlossningsrädsla bör eftersträvas för att förbättra situationen för kvinnorna. Ytterligare forskning som syftar till att undersöka samhällets upplevelser av förlossningsrädsla är därför av intresse.

Denna studie undersöker hur trans representeras i tv-serien Chilling Adventures of Sabrina, med syftet att undersöka vad för mening serien skapar om trans i stort. Detta undersöks genom att titta närmare på en karaktär i serien, transpersonen Theo Putnam, och hur han och andra förhåller sig till hans kropp och kön. Studiens metoder är en tematisk analys samt en transläsning och fyra teman av transrepresentation har identifierats i materialet: mobbning i relation till kropp och kön, kroppen som hinder, kroppen som accepterad samt sexualitet och kärlek i relation till trans. Dessa teman visar att trans i serien representeras som något som tidvis gör att en blir utsatt och mobbad, men som till största del inte är så problematiskt. Kroppen och könet är i serien frånkopplade, och serien visar att en inte måste korrigera sin kropp som transperson. Studien kommer fram till att trans i serien framställs som något bra, och att kön, kropp, relationer samt sexualitet ses som flytande och föränderliga.

Bakgrund: Långvarig muskuloskeletal smärta är ett stort folkhälsoproblem. Förutom att smärtan ofta leder till en funktionsnedsättning kan den även ha en negativ inverkan på en persons liv på flera olika sätt. Frågan om hur kvinnor med långvarig muskeloskeletal smärta upplever att den påverkar deras identitet, är i fokus i denna undersökning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor med långvarig muskuloskeletal smärta upplever att den påverkar deras identitet. Metod: Detta är en intervjustudie med kvalitativ induktiv ansats. Tio kvinnliga deltagare intervjuades med en semistrukturell intervjuguide. En tematisk semantisk analys gjordes för att komma fram till resultaten. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman och 11 subteman: Huvudtema 1 "Hämmad från att vara den person man vill vara", och huvudtema 2 "Hanteringsstrategier för att bibehålla sin identitet och leva med sin smärta". Slutsats: Resultatet visade att kvinnorna i denna studie upplevde att smärtan hade en negativ inverkan på deras identitet, genom att hämma dem från att vara den person de ville vara. Det visade sig att kvinnornas identitet verkade vara starkt kopplad till deras fysiska funktion och möjlighet att delta i meningsfulla aktiviteter. / Background: Long-term musculoskeletal pain is a big public health issue. Aside from that pain often leads to a disability, it can also affect a person's life in different ways. In this study the focus was to investigate women's experience of how the pain might have affected their identity. Aim: To investigate how women with long-term musculoskeletal pain experince it affecting their identity. Method: This is a qualitative study where ten female participants were interviewed using a semi-structural interview guide. A thematic semantic analysis were used to extract the results. Results: The analysis resulted in two main themes including 11 subthemes: Main theme 1 "Inhibited from being the person one would like to be", and main theme 2 "Coping strategies for keeping their identity and live their life despite the pain". Conclusion: The results showed that the women in this study experienced that the pain had a negative impact on their identity, by limiting them from being the kind of person they wanted to be. It turned out that the women's identity seemed to be strongly linked to their physical function and the possibility to participate in meaningful activities.

Skall Försvarsmakten stärkas i enlighet med försvarsberedningens rapport Värnkraft behövs en väl fungerande materielförsörjning. Samhället förändras snabbt och den nuvarande materielförsörjningsstrategin är från 2007, och rapporter visar att den inte heller följs. Som en del i en materielförsörjningsstrategi har vissa länder en försvarsindustristrategi, vilket Sverige saknar. Kanske ställer tillväxten särskilda krav som en sådan strategi kan omhänderta. Syftet med studien är att öka förståelsen för vad en försvarsindustristrategi skall ha för innehåll och det görs genom att besvara: Vad bör ingå i en svensk försvarsindustristrategi? Undersökningen har genomförts genom en induktiv tematisk analys över Danmarks och Finlands försvarsindustristrategier och därefter fortsatt med analys av svenska dokument från Regeringskansliet, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) och Försvarsmakten. Undersökningen har resulterat i en hypotetisk modell över vad en svensk försvarsindustristrategi skall innehålla i form av teman. Dessa är Sveriges förutsättningar, Sveriges mål med försvarsindustristrategi och Sveriges medel och metoder. Resultatet kan användas som en grund i formulerandet av en försvarsindustristrategi. Genom den ökade kunskapen om vad en försvarsindustristrategi skall innehålla, kommer arbetet med att formulera en sådan att underlättas och med strategin skulle förutsättningarna för Försvarsmaktens tillväxt avseende anskaffning av materiel tydliggöras och förhoppningsvis bli effektivare.