Det ”alternativa livet” kan ses som en motrörelse till urbanisering, ökad konsumtion och ett allt snabbare tempo i samhället. Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka det alternativa livet. Sex informanter intervjuades om deras upplevelser och uppfattningar av det alternativa livet. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en induktiv tematisk metod. Gemensamt för alla informanter är att de vill leva enkelt utifrån grundläggande behov, leva nära naturen, reducera saker livet som de upplever mindre viktiga, anta utmaningar och få mer tid över för sådant de upplever meningsfullt. Genom reduktion upplever infomanterna en större livskvalité och närvaro i nuet. Kombinationen av individuella faktorer och en vilja att leva mer miljömässigt hållbart kan ses som de stora orsakerna till varför de intervjuade väljer att leva alternativt. Resultaten har tolkats utifrån behovsmässig teori, existentiell psykologi och Antonovskys Känsla av Sammanhang. / The “alternative life” can be described as a counter movement to the urban society, increased consummation and a stressful lifestyle. The aim of this qualitative study is to examine the alternative life on the countryside. Six informants were interviewed about their experiences and views about the alternative life. The data is transcribed and analyzed with an inductive, thematic approach. The informants want to live with more simplicity, intimate with their basic needs, live close to nature, reducing less important things in life, challenging themselves and having more time for things they find meaningful. The informants experience more quality in life and presence in the moment through reduction. The main reasons for the informants to live an “alternative life” are the combination of individual factors and a desire to live more environmentally friendly. The results have been analyzed from behavioral theory, existential psychology and Antovskys “Sense of Coherence”.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjälp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhället i boken i jämförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhället sett ut i barnlitteratur, där drar jag även paralleller till Burtons bok. Därefter gör jag en analys av relationen mellan föräldrarna och barnen i boken i jämförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa på hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag går sedan över till att diskutera relationen till andra karaktärer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berättelser.

Sexuella trakasserier är ett utbrett problem bland skolelever. Mot bakgrund av omfattning, normalisering och negativa följder är noggrann och fortlöpande kartläggning av vikt. Syftet med föreliggande studie var att kvalitativt undersöka hur svenska grundskoleelever på mellan- och högstadiet beskriver sina upplevelser av sexuella trakasserier. I samarbete med Friends erhölls fritextsvar som samlats in som en del av en större enkätundersökning. Genom tematisk analys framkom sex huvudteman: arenor, förövare, reaktioner, fysiska former, icke-verbala former och verbala former. Resultatet belyser att sexuella trakasserier förekommer i olika former och sammanhang och leder till känslo- och beteendemässiga reaktioner på liknande sätt oberoende ålder. Det uppmärksammas att förövare emellanåt använder strategier för att maskera gränsöverskridande beteende. Föreliggande studie bidrar till ökad kunskap gällande sexuella trakasserier bland mellanoch högstadieelever i Sverige vilket med fördel kan användas i ett preventivt arbete.

No description available.

Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka vilka verktyg som medierar relationen mellan interaktionsdesigner och systemutvecklare under implementationsfasen av en produkt. Fyra interaktionsdesigners och fyra systemutvecklare har intervjuats, varav intervjuformen har varit semi-strukturerade. Svaren från intervjuerna analyserades sedan genom en tematisk analys, där fyra huvudteman och nio underteman togs fram. Analysen visade på att både muntliga och digitala verktyg används av deltagarna. Analysen visade även att de flesta deltagare var nöjda med verktygen men att det fanns vissa problem med några av de digitala verktygen. En annan del som analysen lyfte var hur verktyg ofta används som stöd för det mänskliga minnet. Dessa teman diskuterades sedan utifrån aktivitetsteorin, tidigare forskning och begrepp. Tidigare forskning stödde många av deltagarnas åsikter kring verktygen.

Aktuell studie syftar till att undersöka motivationsgrunder för ideellt arbete inom den sociala sektorn. Som ett exempel på ideella organisationer inom den sociala sektorn har tjej- och transjourer valts ut. Åtta kvalitativa, semi-strukturerade individuella intervjuer har genomförts med fyra aktiva volontärer och fyra tidigare aktiva volontärer. Intervjupersonerna kommer från tre olika jourer. En tematisk analys har gjorts på materialet och fem teman framträder – feministiskt grundade värderingar, relationen till de andra volontärerna, individuella förutsättningar, feedback direkt från stödsökande och genom gruppen samt feedback och stöd från organisationen. Dessa teman kan förstås som både främjande och hämmande för motivationen och presenteras i en tidslinje då motivationsgrunderna varierar över tid. De teoretiska utgångspunkter som används för att förstå resultatet är sex motivationsgrunder enligt Volunteer Functions Inventory (VFI) samt en teoretisk ram utvecklad av Marta, Guglielmetti och Pozzi kring specifika mönster för ungas motivation. Viktiga slutsatser som dras är att intervjupersonerna drivs av mer än en motivationsgrund, att sammansättningen av motivationsgrunder förändras över tid men att de genomgående starkaste drivkrafterna är feministiskt grundade värderingar och relationen till de andra volontärerna.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa problematiken och behovet av svensk forskning gällande lagstiftning, berörda myndigheter samt åklagare och polisers diskurser kring förhör med barn som har bevittnat våld i nära relationer, respektive psykologiska aspekter på barns upplevelser av förhör, samt hur barn kan påverkas av förhör. Att bevittna närståendes grova misshandel eller död, har traumatiserande verkan oavsett anknytningsmönster. Barns bevittnande av våld i nära relationer definieras som ett område för traumaforskning samt som psykisk och känslomässig misshandel vilket kan ge samma följder, eller värre, som när barn utsätts primärt för fysiskt våld – med verkningar i ett livslångt perspektiv. Tematisk analys av semistrukturerade intervjuer med åklagare och poliser har genomförts rörande deras erfarenhet av fall där barn bevittnat våld. Frågor för arbetet har varit hur åklagare och poliser ser på förhör med barn, hur man uppfattar barn i förhör, hur man beslutar och resonerar om förhör med barn, hur man förhåller sig till barnets bästa. Det händer fortfarande att man missar att uppmärksamma och dokumentera att barn bevittnat våld i de viktiga handlingar som behövs för att barnet ska kunna få rätt till brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten.