Polisen är en statlig myndighet, vilket innebär att de har vissa skyldigheter gentemot samhällets medborgare. Uppdrag, vars karaktär och form skiftar i takt med samhälleliga och tekniska förändringar. Syftet med föreliggande uppsats är att utröna huruvida Polisens Facebookinlägg ger upphov till ett mönster i inläggens perspektivbruk, i vilken utsträckning det eventuella mönstret kan härledas till inläggens kontext, samt vilken relation det ger upphov till mellan Polisen och medborgarna som de representerar. Detta görs genom sammanställningar av bruket av lexikogrammatiska element på fyra olika perspektivnivåer i 11 Facebookinlägg skrivna av polisen Scott Goodwin och publicerade på Polisen Växjö/Alvestas Facebooksida. Resultatet visar att inläggen demonstrerar inte bara ett, utan flera olika perspektivmönster, som i flera fall hamnar i konflikt med varandra. Majoriteten av mönstren har gemensamt att de i stor utsträckning bidrar till att framhäva såväl människan bakom uniformen som den vanliga samhällsmedborgaren, men det förekommer också tecken på att det traditionella myndighetsperspektivet inte är helt övergivet. Slutsatsen är att inläggen kan vara tidiga tecken på hur den maktutövande myndighetstexten genomgår omvandlingar. Omvandlingar som redan har gett och kommer att fortsätta ge upphov till nya typer av relationer mellan Polisen och de myndighetsutövare som utgör samhällets medborgare.

I denna uppsats presenteras min analys av pressmeddelanden på statliga verk. Med hjälp av dels en kvantitativ, dels en kvalitativ analysmetod studeras ett utvalt antal pressmeddelanden från de statliga verkens respektive arkiv. Med i undersökningen finns: Trafikverket, Sjöfartsverket samt Tullverket. I den kvalitativa analysen undersöks kontexten, den textuella strukturen, den ideationella strukturen samt den interpersonella strukturen. Efter denna analys av texterna har jag kunnat se både likheter och skillnader texterna emellan samt de olika verken sinsemellan. Kontexten präglar texterna, och gör dem formella och informationseffektiva, och därmed också svårlästa. Texterna är alla övervägande högertunga och liknar varandra genom att följa ett slags mall för pressmeddelanden, men skiljer sig åt genom att ha sin egen nisch inom denna genre. Det går alltså att se på texterna i materialet att de kommer från ett specifikt verk, i och med att de har olika stilar.

Jag har genomfört en undersökning av två ungdomsromaner, Det händer nu och Regn och åska, där huvudtemat är icke-heterosexuell kärlek. Min metod kommer från den systematiska funktionella grammatiken, och jag har valt att undersöka processer och presuppositioner. I processanalysen tittade jag på de kapitel där personerna interagerar sexuellt och/eller för relationen framåt, och då på de processer där någon av dem alternativt båda är förstadeltagare. När någon av dem, båda eller fragment av dem är andradeltagare har jag även tagit med andradeltagarna i resultatet för att se om de utsätter varandra för olika handlingar. I analysen av presuppositionerna har jag tittat på de presuppositioner som säger något om inställningen till huvudpersonen och dess partners kärleksrelation. I presuppositionsanalysen använde jag mig av samma material som för processanalysen, men inkluderade därtill korta textstycken där utomstående personer uttalade sig om relationen. Processanalysen visade att huvudpersonen i Regn och åska, Oscar, främst agerar i den mentala världen, medan huvudpersonen från Det händer nu, Stella, främst agerar i den materiella. Deras respektive partner agerade främst i den materiella. I Det händer nu får huvudpersonen en markant större plats i handlingarna än sin partner, medan det i Regn och åska är relativt jämnt. I de delar där de har sex får främst kropparna vara förstadeltagare. Presuppositionerna skilde sig mycket mellan romanerna. Regn och åska skildrar personer som reagerar mycket positivt på relationen, personerna blev inte heller förvånade över val av partner. Det händer nu skildrade däremot personer som reagerade mycket negativt på relationen. De uttalar sig heteronormativt och blir förvånade över val av partner.

I denna uppsats undersöks språket i 18 domar från Uppsala tingsrätt. Syftet är att ta reda på hur väl domarnas språk motsvarar de klarspråkskrav som ställs på myndighetstexter idag. Hälften av domarna är skrivna år 2004 och den andra hälften år 2014, vilket möjliggör en diakron jämförelse domarna emellan. De delar av språket som undersöks är dels syntax och lexikon och dels de aspekter som rör klarspråk över flera språkliga nivåer. Två textanalyser används: Den ena är en kvantitativ analys av meningslängd, långa ord, lix och fundamentlängd i samtliga 18 domar. Den andra utgår från de frågor rörande klarspråk som finns i Klarspråkstestet för domar och inriktas på en av domarna från varje årtal. Resultatet av den kvantitativa analysen visar att domarna ligger längre ifrån klarspråksidealet 2014 än 2004 när det gäller syntax och lexikon. Däremot visar resultatet av den kvalitativa analysen att mycket har blivit bättre ur klarspråkssynpunkt. Bl.a. har domskälen blivit fylligare och klarare, rubriksättningen förbättrats och många krångliga juristspråkliga ord försvunnit.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte. Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning. Resultaten relateras till värden i tidigare undersökningar av elevtext. Undersökningens resultat visar att det finns förändringar över tid bland de drag som kan förknippas med textkvalitet. Elevtexterna från år 2013 utmärker sig rent övergripande från tidigare år. Talspråksanvändning är konstant och styckemarkering förbättras över tid. Övriga undersökta variabler visar lägre värden 2013 mot tidigare år. Vad dessa förändringar beror på, kan vara relaterat till att eleverna år 2013 har två års mindre skrivutveckling, studievana och skolmognad eftersom de skriver sitt prov i årskurs ett och eleverna år 1996 och 2003 skriver sitt prov i årskurs tre på gymnasiet. Vad en elevtext ska innehålla för textuella drag för att erhålla högsta betyg kan dock konstateras variera.

Syftet med den här uppsatsen är att jämföra läsbarhet, språk, innehåll och läsarsamspel i två versioner av myndighetsbroschyren Starta företag: originalversionen, som är klarspråksbearbetad, och en version som är på lättläst svenska. Som metod används kritisk textanalys efter Hellspong och Ledin (1997). Denna metod kompletteras med redskap för bildanalys och kvantitativ analys. Följande språkdrag studeras: ord- och meningslängd, fackord, bilder, bildtexter, informationstäthet, textbindning, komposition, textens och bildernas innehåll samt attityder, ramar och språkhandlingar. Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan broschyrerna. I båda används till största delen du-tilltal. Huvudstrukturen är tydlig och textbindningen är överlag god, vilket är bra för läsbarheten. Till det som är mindre bra ur läsbarhetssynpunkt hör en stor andel sammansatta substantiv, bilder som inte är informativa, att bildtexter och annan koppling mellan text och bild saknas och att det inte finns några sammanfattningar. Skillnader mellan broschyrerna finns bland annat i innehåll, behandling av fackord och hur avsändarens syn och förväntningar på läsaren märks i texten. Slutligen visar undersökningen att båda broschyrerna är heterogena i flera avseenden. Det gäller till exempel informationstäthet, användningen av tilltal och omtal och mängden grafiska element.

Denna studie kartlägger systemvetenskaplig kurslitteratur som används på svenska universitet.Utifrån denna kartläggning har en ordsökning med syfte att ge en indikation på genuspartiskhet itext sedan utförts. Detta har gjorts med hjälp av programvaran Hamlet II, ordlistor medgenuspartiska och genusneutrala ord samt ord för att beteckna generiska personer inom IT. Medhjälp av teorier om design science och metodologi har resultatet slutligen visat att denarbetsprocess som genomsyrat studien kan ses som en återanvändbar metod för att undersökagenuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur.

No description available.

I denna uppsats undersöks klarspråk i praktiken vid en myndighet i Sverige. Uppsatsen grundar sig på Språklagens krav på att offentliga verksamheters kommunikation ska vara vårdad, enkel och begriplig. Utifrån några lokala klarspråksråd på Örebro kommun analyseras två texter för att avgöra om de aktuella klarspråksråden är synliga. Textmaterialet består av en broschyr och en rapport. Undersökningen kompletteras också med intervjuer med två medarbetare på Örebro kommun. Intervjuerna ger information om kommunens klarspråksverksamhet. Undersökningen visar att flera av de utvalda lokala klarspråksråden är synliga i texterna och att broschyren innehåller fler synliga råd än rapporten. De råd som texterna inte lyckas följa till hundra procent är använd aktiva verb, undvik ålderdomliga ord och till viss del använd du-tilltal. Intervjuerna visar att Örebro kommuns klarspråksverksamhet inte är problemfri. Ledningens bristande intresse och skribenternas okunskap om kommunens normerande dokument för klarspråk diskuteras som två av de bidragande orsakerna till verksamhetens problem.

Syftet med studien är att genom textanalys undersöka om svenska kommersiella företag använder riktlinjer för klarspråk i sina hållbarhetsrapporter. Vidare undersöks om riktlinjerna, som är utvecklade för myndighetsspråk, även är lämpliga att tillämpa på hållbarhetsrapporter. Analysmodellen för textanalysen består av Språkrådets klarspråkstest. Hållbarhetsrapporter är ett sätt för företag att visa att och hur de arbetar med Corporate social responsibility/ansvarsfullt företagande, och de slumpmässigt utvalda företagen blev Atrium Ljungberg, Getinge och NCC. Genom textanalysen drogs slutsatserna att svenska, stora företag i hög grad arbetar med klarspråk och att det vore lämpligt med ett speciellt klarspråkstest för hållbarhetsrapporter.