Abstract Syftet med denna studie är att undersöka hur pojkar/män och flickor/kvinnor framställs i bilderböcker under 1900-talet och 2000-talet, samt hur de utvalda bilderböckerna inom förskolan kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Agneta Edwards (2008) och Lena Kåreland (2001) hävdar att bilderböcker återspeglar samhällets syn på vad som betraktas som pojkigt och flickigt. Under slutet av 1900-talet och början på 2000-talet debatterades ett ganska kontroversiellt ämne, dvs hur flickor framställdes i bilderböcker, vilket senare resulterade i att man föreslog att flickor (i bilderböcker) skulle framställs som utåtriktade. En av slutsatserna som Skolinspektionen belyser (i sin rapport), är att det finns brister hos personalen när det kommer till systematiska arbetet utifrån ett genusperspektiv. Tidigare forskning har visat att pojkar och flickor framställs och skildras på olika sätt genom att framhäva skillnader i deras egenskaper och handlingar. I min studie består det teoretiska ramverket av Yvonne Hirdmans (2001) genusteoretiska begrepp, samt könsstereotyp utifrån Nikolajevas egenskapsschema och begreppet heteronormativitet. Materialets urval består av sex bilderböcker som är publicerade av två svenska författare (dvs Elsa Beskow och Pija Lindenbaum) som ska analyseras med hjälp av en kvalitativ textanalytisk metod och ikonotext. Det huvudsakliga resultatet visade å ena sidan att 1900-talets bilderböcker av Elsa Beskow framställer pojkar och flickor utifrån stereotypiska könsroller, medan 2000-talets bilderböcker av Pija Lindenbaum å andra sidan inte framställer och kategoriserar pojkar och flickor utifrån de stereotypiska könsrollerna. Resultaten har även visat att den så kallade heteronormativa kärnfamiljen dominerar i de flesta bilderböcker som jag i denna studie har (och kan) använda som ett pedagogiskt verktyg (i framtiden). Ett annat resultat av studien är att en mängd olika bilderböcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg inom förskolans värld för att belysa och framhäva könens olikheter som barnen kan ta del av för att i slutändan forma och skapa sin egen identitet (dvs de är våra olikheter som gör oss så unika).       Nyckelord: Bilderböcker, genus, heteronormativitet, kvalitativ textanalys, könsstereotyper

No description available.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad insikt i hur genusperspektivet kan skildras i skolans läroböcker. Detta genom att analysera hur genus framställs i två olika läromedel som används i svenskundervisningen i dagens skola. De två böckerna är Pojken och Tigern- en Sverige saga (1986, reviderad 2002) och Nyckeln till skatten (2012). Genom att analysera genusperspektivet i dessa böcker kan vi få en förståelse för hur genus framställs, hur det har utvecklats över tid och möjligen hur barn tolkar genus i litteraturen. Metoden som används är i huvudsak en komparativ studie utifrån ett hermeneutistiskt synsätt då detta handlar om en förståelseprocess av texten. Resultatet av studien visar på att Pojken och Tigern- en Sverige saga (1986, reviderad 2002) skildrar en stereotypisk bild av det manliga respektive kvinnliga medan Nyckeln till skatten (2012) visar på att det skett en utveckling över tid av genusframställningarna, där pojkar och män respektive flickor och kvinnor inte kan placeras inom ramarna för manligt respektive kvinnligt lika lätt längre utan framställs som mer genusöverskridande i dagens kontext.

Uppsatsen är en tematisk studie där vi analyserar karaktärerna i två verk av Astrid Lindgren, Pippi Långstrump (1945) och Emil i Lönneberga (1989). Syftet med uppsatsen är att undersöka normbrytning ur ett genusperspektiv samt hur dessa verk kan användas i ett didaktikärende. Vår metod grundar sig i en textanalys. Som framgår av vår analys har de utvalda barnböckerna många intressanta framställningar som kan diskuteras för att belysa ämnen som genus och normer. Eleverna ges möjlighet att förstå kvinnliga och manliga aspekter från olika synvinklar och utifrån det skapa sig en egen uppfattning. Detta kan även förstås som att eleverna lär sig att kritiskt granska litteratur men även andra områden i deras närhet.

Studiens syfte har varit att undersöka ansvarsfrågan utifrån informationspåverkan i Sverige. Uppsatsen har utgått från den forskning som har gjorts kring ansvar och maktfördelningen mellan staten samt individen. Genom en kvantitativ och en kvalitativ textanalys har ansvarsfrågan undersökts i kommittédirektiv, statliga offentliga utredningar och propositioner mellan åren 2002 och 2018. Målet med den första kvantitativa analysen har varit att utreda hur frekvent diskussionen har varit kring ansvar när det kommer till att hantera informationspåverkan. Resultatet av studien visar på att ansvarsfrågan kom upp mer frekvent under början och slutet av den undersökta perioden, med en ganska tydlig svacka kring 2010. Den kvalitativa analysen har syftat till att utreda vilken aktör som man har ansett har ansvar för att bemöta informationspåverkan. Resultatet pekar tydligt på att man i det undersökta materialet har betraktat myndigheterna och staten som de viktigaste aktörerna i kampen mot informationspåverkan. Detta öppnar upp för vidare forskning kring bland annat varför ansvarsfrågan vid informationspåverkan har blivit allt viktigare mot slutet av tiotalet.

Syfte: I studien undersöks tre olika läromedel för kursen Svenska 3 samt olika tolkningar av inskriften på Rökstenen. Studien leder till kunskap om hur det går att sammanfläta tolkningarna av Rökstenens inskrift med de centrala innehållen för kursen Svenska 3. Utöver det bidrar arbetet med kunskap om hur runsvenska framställs i de tre olika läromedlens språkhistoriska kapitel. Metod: För att besvara arbetets första fråga jämförs de centrala innehållen för kursen Svenska 3 med två tolkningar av Rökstenens inskrift vilket resulterar i förslag på hur inskriften kan gå att applicera på undervisningen. Därefter utförs en multimodal analys av de tre valda läromedlen. Denna analys ger en tydlig bild av läromedlens struktur och innehåll. Därefter jämförs de tre läromedlen genom en komparativ undersökning. Teori: Den teoretiska utgångspunkt som grundar undersökningen är läroplansteori. Teorin fokuserar på urvalet av kunskaper i läroplanen. I arbetet presenteras två olika tolkningar av inskriften på Rökstenen för att sedan sammanfläta runsvenskan med de centrala innehållen för kursen Svenska 3. Användningen av läroplansteorin problematiserar och diskuterar urvalet av kunskap för att endast frambringa relevant kunskap för undervisningen. Denna teori är därmed relevant för undersökningen då kunskaperna som appliceras på de centrala innehållen måste vara relevanta för utbildningen och givande för elevernas utvecklingsprocess. Resultat: Undersökningen visade att Rökstenens inskrift är applicerbar på de centrala innehållen för kursen Svenska 3. De förslag som presenteras under rubriken Delresultat 1 sammanflätar olika delar av Elias Wesséns tolkning av inskriften och delar ur tolkningen av Per Holmberg, Bo Gräslund, Olof Sundqvist och Henrik Williams med de centrala innehållen. Det framgår att de centrala innehållen framför ett syfte för de olika momenten, hur undervisningen sker nämns dock inte. Det ansvaret räknas till undervisarens uppdrag. Därmed råder möjligheten att integrera språkhistoria med resterande moment med fokus på Rökstenens inskrift. Det andra delresultat i studien visade på likheter i läromedlens avsnitt som behandlar runsvenska. Dessa delar finns i böckernas sista avsnitt. De avsnittet har även liknande upplägg där runsvenskan först introduceras med en bakgrundsinformation om vad det språket är samt var det användes. Utöver detta presenteras futharken i alla de analyserade läroböckerna, runraden med 16 tecken. Olikheterna gäller främst de visuella elementen så som färger och illustrationer. Inom denna olikhet finner man likheter på så vis att alla tre böckerna innehåller visuella element i form av färgade textrutor, bilder och illustrationer men dessa presenteras på varierande vis.

Uppsatsen bygger problemformuleringar som ämnar undersöka hur den kvinnliga representationen i läromedel i samhällskunskap för gymnasiet ser ut. Samt om det över tid hade blivit någon förändring. Fyra textböcker har analyserats med Hirdmans teori om genussystemet och maskulin hegemoni som teoretisk grund. Samt hur väl de stämmer överens med rådande styrdokument. Två böcker har varit aktuella för den nuvarande läroplanen Gy11 och två gällde för den förra, Lpf94. Främst har en kvalitativ litteraturanalys gjorts men som komplement även en kvantifiering av män och kvinnor som nämns i text och syns på bild har gjorts. Resultatet av tidigare forskningen återupprepas i denna studie och det går att konstatera att den kvinnliga representationen i läromedel är undermålig. Skolan har i uppdrag att elever ska få en utbildning och utveckla sina intressens som inte bygger på fördomar om manligt och kvinnligt, men med läromedlen som ingår i den här studien visar sig vara bristfälliga.

Den 16 juni 2009 röstades regeringens proposition igenom som innebar att Sverige gick från ett värnpliktsförsvar till ett frivilligt försvar. Redan 2017 beslutade sedan regeringen att återaktivera plikten igen. Sveriges val att på relativt kort tid byta metod och system för att bygga och skapa sitt militära maktmedel kan ytterst ses som en förändring i dess militärstrategi som berör både resurs- och insatsstrategier baserat på politiska styrningar, det vill säga hur militära resurser ska skapas, utvecklas och hur de ska användas.  Denna fallstudies syfte är att pröva hur ett konstruktivistiskt perspektiv kan öka förståelsen för bakomliggande motiven och drivkrafter till dessa förändringar i den svenska försvarsstrategin. Genom att bättre förstå de bakomliggande resonemangen och avvägningar som gjorts från den politiska nivån ökar den militära professionens förmåga att verkställa den politiska viljan samt förståelsen för vilken typ av beslutsunderlag som den politiska nivån behöver. Debatt i media och offentliga politiska dokument analyseras med stöd av textanalys samt konstruktivistisk teoribildning. Resultatet visar att det konstruktivistiska perspektivet, i form av uppsatsens teoretiska lins, fungerar för att ur en stor mängd empiri kunna belysa faktorer, argument och idéer som skapar en mer komplett bild av beslutsfattandet vid och omkring fallets två analysenheter och genom detta bättre förstå besluten. Förståelsen innebär att perspektiven vidgats och fokuserats samt identifierat andra aspekter än de som vanligtvis lyfts fram i de rationella och konsekvenslogiska förklaringsmodellerna.

The purpose of this study is to investigate how the Swedish evening papers portrayed and framed the conflict between the police, football clubs and their fans. The conflict in question arose already in 2019 with drastic regulations from the police against clubs and fans to prevent violence, pyrotechnics and other illegal activities.  The method that was used in this study was a qualitative textual analysis. The study uses two different theories: agenda setting and agenda framing. Agenda setting focuses on what is salient in the news reporting while agenda framing focuses on how different topics are portrayed by the media. The analysis is based on 22 different articles from the Swedish newspapers websites of Aftonbladet and Expressen. These two are considered to be the biggest tabloids in Sweden, both well known for producing media in a sensationalist manner. We decided to define our selection of articles from a two week time-period surrounding the football derby in Stockholm between AIK and Djurgården on October 3, 2021. The reason for this selection was the aftermath of the game regarding the police brutality against the supporter group of Djurgården.  The result from the study was that both Aftonbladet and Expressen portrayed the conflict in a way that led to a public opinion sympathizing with the football supporters. A possible factor leading to this result was a lack of communication from the police authority towards the newspapers.

By examining the annual records produced for, and published in, Svenska Missionsförbundet’s annual meeting protocol, this essay aims to analyze how Swedish missionaries located in the Congo Free State created the image of themselves and various people around them from missionary stations in the area surrounding the Congo river.  In its essence, the results of the study show that the missionaries use the missionary stations as fostering institutions, where Congolese boys and young men are taught civilized manners. No matter their effort and achievement though, the notion of racial differences embedded in the missionaries, locks the Congolese men in a subordinate state from which they may not leave.