Syftet med denna studie är genom textanalys undersöka hur interkulturella skillnader påverkar den ideationella strukturen och den interpersonell strukturen i texter på olika språk. De texterna är valda utifrån IKEA:s svenska och kinesiska katalogen 2020. Jag använder både en kvantitativ och kvalitativ metod för att jämföra och analysera vilket perspektiv och vilka språkhandlingar som förekommer i de olika textversionerna. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader mellan den ideationella strukturen och den interpersonella strukturen i båda versionerna. De slutsatser som går att dra utifrån undersökningen är att båda versionerna har en närvarande författare och de texterna innehåller mest påståenden. Skillnaden är att de svenska texterna har ett inifrånperspektiv medan de kinesiska texterna har ett utifrånperspektiv och de svenska texterna är mer dialogiska än de kinesiska texterna. Förutom påstående används frågor och utrop i båda texterna. De svenska texterna har en förtrolighetsstrategi medan de kinesiska texterna har en försiktighetsstrategi. Det förekommer dessutom en stor skillnad mellan den svenska och den kinesiska versionen av användningen av frågor och utrop. Alla svenska frågor saknar parallella översättningar till kinesiska frågor. Tre av de svenska utropen översattes med frågorna i den kinesiska versionen. En del svenska utrop översattes till kinesiska påståenden, medan kinesiska utrop motsvarar svenska påståenden.

This work is a postcolonial study of educational books for the subject of history for upper secondary school. The purpose is to analyze to which extent the educational books fulfill the demands from the Swedish school curriculum to offer education which supports multiculturalism and international views. The work thereby studies in which way non-European countries are depicted in the educational books, to ascertain whether the books are eurocentric or not. To do so, postcolonial theory has been used to function as a means of analyzing the texts. The method used is text analysis to be able to ascertain attitudes or stances that the authors show with which words they choose to describe non-European countries and cultures. The findings show that both books are eurocentric in the way they portray non-Europeans, however to different extents. Alla tiders historia problematize their use of perspective less than Epos. Alla tiders historia makes use of many choices of language which strongly suggests that pupils reading it might get a view on history that strongly favors European exceptionalism, that is, the view that Europe was exceptional and therefore able to dominate other countries. This view does not allow for a deeper understanding of the multifaceted mechanisms which made possible European conquest. Instead this view allows for a simplistic reduction of history, which does not encourage students critical thinking of why the world is at it is today, and which processes shaped the world. This goes against what the curriculum states should be one of the aims of the subject of history, and the aim for the whole school, which is that students should be prepared to function in and be able to navigate a multicultural society. Lastly, an alternative route is proposed, grounded in Alan Singers proposition for a Global History with a social studies approach.

Denna studie undersöker meningsinnehållet i två uppmärksammade reklamfilmer från flygbolagen SAS och KLM. Syftet med studien är att urskilja vilka kulturella värderingar och föreställningar som kommuniceras i reklamfilmerna och hur dessa kommer till uttryck. Samt om det är möjligt att urskilja en underliggande myt i respektive film. Studien anknyter till semiotisk teori, utöver semiotiken ligger Roland Barthes mytteori som ett mer djupgående segment i det teoretiska ramverket. Mytteorin handlar om att belysa masskulturers mytiska karaktär och ideologiska funktion. För att göra undersökningen har en kvalitativ, semiotisk textanalys genomförts av det empiriska materialet. Analysarbetet utgår från ett antal empiriska frågor relaterade till den centrala semiotiska begreppsapparaten. Studiens huvudsakliga resultat identifierar en myt i båda reklamfilmerna. Ur analysen av SAS reklamfilm identifierades myten att kulturer formas i möten med varandra och att den skandinaviska identiteten är uppbyggd av och genom kulturella utbyten. I KLM:s reklamfilm påvisas myten att kunna vara en del av den klimatmedvetna gemenskapen och samtidigt fortsätta flyga. Båda filmerna underbyggs och motiveras av värderingar och föreställningar om att resande och kontakten och möten med människor är något nödvändigt. Filmerna tar sig olika former men möts i en universell tanke om att ‘flyget’ är essentiellt för mänsklig identitet idag. Således återfinns ett gemensamt underliggande budskap som förmedlas i båda texterna, men som tar sig olika uttryck och anspelar på olika myter.

Bakgrund: Skolans värdegrund bygger på tanken om alla människors lika värde och skolan ska arbeta för att motverka maktstrukturer som exempelvis könsmönster och rasism. Under sin grundskoleutbildning får elever ta del av en stor mängd skönlitteratur, vilket delvis sker genom läroböcker. I skönlitterära texter förekommer det olika karaktärsbeskrivningar, miljöer och värden som kan bidra till att olika maktstrukturer skapas och förmedlas genom språket både implicit och explicit. Dessa maktstrukturer skapas inte enbart genom att olika identiteiskategorier som kön, klass, och etnicitet verkar enskilt, utan även genom att de samverkar med varandra. Då den statliga granskningen av läromedel upphörde på tidigt 1990-tal i samband med att skolan blev kommunal medförde detta att det inte längre finns någon garanti för att de läromedel som används är i enighet med skolans värdegrund. Detta gör att det blir av betydelse att granska läromedel. Tidigare forskning inom ämnet visar övergripande att skönlitterära texter i läromedel förmedlar normreproducerande konstruktioner av det manliga och kvinnliga könet samt att det manliga västerländska konstrueras som normen. Forskningen visar även övergripande att konstruktioner av klass, kön, och etnicitet samverkar och bidrar till att skapa maktstrukturer där det icke-västerländska positioneras i underläge mot det västerländska samt det kvinnliga positioneras i underläge mot det manliga. Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att problematisera hur olika konstruktioner av kön, klass och etnicitet skapas och samverkar genom karaktärsbeskrivningar i läromedlet Zick Zack Läsrummet åk 4–6. Uppsatsens kompletterande syfte är att problematisera om och isåfall hur olika maktstrukturer konstrueras genom karaktärsbeskrivningarna. Metod: För att uppfylla syftet med studien och besvara frågeställningarna har en kvalitativ textanalys som är inspirerad av ett fåtal diskursanalytiska utgångspunkter tillämpats på skönlitterära texter från läromedlet Zick Zack Läsrummet åk 4–6. Resultat: Resultatet av vår undersökning visar att karaktärerna i läroböckerna till största del är normreproducerande. Undersökningen visar att kön, klass och etnicitet skapas och samverkar genom i huvudsak normreproducerande konstruktioner och därmed befäster maktstrukturer. Vår övergripande analys visar att maktstrukturerna "manligt överordnat kvinnligt", och "västerländskt överordnat icke-västerländskt" skapas genom karaktärsbeskrivningarna i de skönlitterära texterna.

Denna studie utforskar hur svenska läromedel i samhällskunskap för gymnasiet skildrar miljöproblem utifrån ett demokratiskt perspektiv. Mot bakgrund av Läroplan för gymnasiet 2011:s skrivelser och tidigare forskning om demokrati och miljömedvetenhet i läromedel genomförs en kvalitativ textanalys av fem läroböcker. Det som framing-analysen kommer fram till är att miljöproblemen framställs både som ett hot mot mänskligheten och som orsakade av mänskligheten. Dock behandlas miljöproblemen inte i första hand som frågor vilka behöver hanteras genom demokratiska processer. I stället framställs medborgare huvudsakligen vara kapabla att agera som konsumenter, inte som demokratiska subjekt.

Knivdådet i Vetlanda inträffade den 3 mars 2021 och strax efteråt, när det framkom att den misstänkte var utländsk medborgare, drabbades invånarna i Vetlanda av en “rasismvåg”. Därför var det vetenskapligt intressant att undersöka hur Vetlanda-Posten gestaltade knivdådet och gärningsmannen bakom attacken samt hur det inledande terrormotivet påverkade rapporteringen. Utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv var det också relevant att undersöka Vetlanda-Postens dagordning, eftersom den påverkade vilka frågor mottagarna hade åsikter om, men även hur olika sakfrågor, personer eller situationer uppfattades. Syftet med denna studie är således att se hur knivdådet och gärningspersonen gestaltas utifrån det initiala terrormotivet. För att besvara frågeställningarna om hur knivdådet och gärningsmannen bakom attacken gestaltades samt hur det inledande terrormotivet påverkade rapporteringen bestod studien av en kvalitativ textanalys av 40 nyhetsartiklar från stadens lokaltidning Vetlanda- Posten. Utifrån resultatet av den kvalitativa textanalysen var beskrivningen av händelseförloppet saklig och gärningsmannen gestaltades på ett sådant sätt att skildringarna kan bidra till strukturell diskriminering och generell fördomsfullhet. I huvudsak associerades gärningsmannen med psykisk ohälsa och radikalisering, men i andra artiklar framställdes han även som talangfull och optimistisk om ett liv i Sverige. Resultatet, som sträckte sig från 4-10 mars 2021, visade även att det initiala terrormotivet påverkade bevakningen och att rapporteringen trappades ner över tid när det skälet dementerades.

Läroboken är viktigaste läromedlet och utgångspunkt för elevernas lärande. Bra läroböcker som ger bakgrunder, analyser och översikter, samt överför ett innehåll ska svara mot styrdokumentens krav och behoven hos elever och lärare. I de nya kurs- och ämnesplanerna för kinesiska står det att eleverna ska lära sig om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där kinesiska språket används, samt kunna utveckla allsidig kommunikativ förmåga för att kunna anpassa språket till olika situationer, syften och mottagare och även kunna reflektera över likheter och skillnader mellan språkområden. Syftet med detta arbete är att undersöka två kinesiska läroböcker för nybörjare i Sverige ur ett kulturellt perspektiv. Två övergripande frågeställningar har utformats för att utreda detta, ytterligare åtta mer detaljerade analysfrågor har utformats för att hjälpa undersökningen, varav fyra besvaras i den kvantitativa analysen och fyra i den kvalitativa analysen.Resultatet av den kvantitativa analysen visar att båda läroböckerna har ett liknande mönster när det gäller betoningen på dels huvudkategorin vardagsliv, och dels underkategorierna historiska sevärdheter och kända landmärken, samt kinesiska städer, provinser och regioner inom huvudkategorin samhällsorientering. Däremot skiljer sig de båda böckerna åt främst inom huvudkategorin kulturmöten. Zhōngwén Hǎoxué (Liber AB) dominerar orden på högtid och folkseder, medan Láiba (Gleerups Utbildning AB) har sin tyngdpunkt på djur- och siffersymboler. I övrigt profilerar sig Zhōngwén Hǎoxué på underkategorierna etnisk grupp och religion samt kinesisk historia, medan Láiba trycker på underkategorierna mat och dryck samt valuta. Resultatet av den kvalitativa analysen visar att Zhōngwén Hǎoxué har mer än dubbelt så många bilder som Láiba, men storleken är mindre, varierade bildtyper kontrar en enformig bildtyp i Láiba. Bildmotiven i båda böckerna är i stor utsträckning relevanta för respektive tema och kapitel där kinesisk kultur presenteras. Bilderna bidrar också på olika sätt till att öka läsarnas förståelse för den kinesiska kulturen och inom olika ämnesområden och bilderna har potential för att väcka uppmärksamhet och bidrar till det på olika sätt genom att skapa intresse för läsarna att lära sig mer om den kinesiska kulturen, dock utan att ge läsarna ett kritiskt och analytiskt tänkande. Bilderna i Zhōngwén Hǎoxué passar till yngre målgrupper än de själva anger. Båda böcker har vissa kulturområden där bilder saknas.Enligt analysen behövs det mer ord och fraser i böckerna som handlar om kinesisk högtid och folkseder, filosofi, klädsel, etnisk grupp och religion samt kinesisk historia. Ingen av böckerna erbjuder elever ett kritiskt och kreativt tänkande utan nöjer sig med att ha bilder endast för att förklara texterna eller bara får syns skull, och dessutom visar inte bilderna i Láiba en helhetsbild om Kina. Láiba kan vara en bra bok för vuxenläsare, men det behövs mer ord och fraser med kulturinslag som kan omfatta fler områden där kinesiska används och det behövs mer illustrerade bilder och bildtexter av olika slag som kan bidra till elevernas förståelse kring områdena. Zhōngwén Hǎoxué behöver betydligt mer ord och fraser med kulturinslag för att den ska kunna komma till samma nivå som Láiba. Därmed passar Zhōngwén Hǎoxué bättre till högstadieelever och inte till gymnasieelever samt vuxenutbildningen. För eleverna får det konsekvenser vilken bok man får sig tilldelad att läsa. De som blir tilldelade Láiba får kunskapsmässigt bättre förutsättning att klara eventuellt nationella prov än elever som blir tilldelade Zhōngwén Hǎoxué. Mitt förslag är att framtida läroböcker i kinesiska ska vara inriktade mot högstadieelever för sig och gymnasieelever samt vuxenutbildning för sig. Den boken som skrivs för yngre läsare kan öka kulturinslaget genom att lägga till klassiska sånger och visor samt välkända sagor med illustrerade bilder av olika slag. Teman och kapitlens innehåll ska enligt min mening vara anpassade för 6:e till 9:e klass.

Syftet med studien är att undersöka i vilken mån ett urval arbetsuppgifter till skönlitterära texter i läroböcker skapar möjlighet för elever att nå de mål gällande skönlitteratur, som fastställts i läroplanen. Det empiriska underlaget består av de frågor som hör till totalt nio texter ur tre olika antologier för grundskolans senare del. Materialet har bearbetats med en innehållsanalys och analyserats dels utifrån ett receptionsteoretiskt perspektiv och dels utifrån begreppet literacy, litteracitet. Resultatet visar att läroböckernas uppgifter ger eleverna möjlighet att träna flera olika kompetenser, eftersom olika typer av frågor erbjuds till de allra flesta texterna. Brister finns dock då det är en övervikt av frågor som tränar ytlig läsförståelse. Frågor som väckts rör främst lärarens roll, samt i vilken mån det skapas möjligheter även för de svagare eleverna att träna alla aspekter av läsförståelsen.

Our modern swedish society is charactarized by peoples and cultures from all over the world. In this perspective I believe that young pupils of today need culture studies in school in order to understand themselves and further to recieve knowledge about different cultures, traditions and lifestyles. The present study is an attempt to investigate the potential of the ethnological culture analysis as a pedagogical method. The paper is divided into two sections; one in which I (a student teacher in swedish language training) have applied the culture analysis in a literary context. By using the culture analysis on Emily Brontë´s classic book Wuthering Heights I have tried to let typical elements from the Victorian era appear. This is only an example of how the method can be used in teaching. The second part is an investigation of the culture analysis from a didactic point of view. This section is an empirical study where four teachers and five ethnologists think of the ethnological culture analysis as a potential method in the upper department comprehensive school and the upper secondary school. My conclusion is that the teachers and ethnologists in my study believe in the ethnological culture analysis as a pedagogical method.The ethnologic method seems to have a few diffuculties though which probably is a deterrent. The teachers want to see more cultural approaches in school, despite this, they don´t seem to have developed any concrete strategies of how to integrate culture perspectives into their schoolteaching.

I examensarbetet har läroboksserier inom fysik för gymnasienivån studerats med avseende på Nature of Science. Begreppet Nature of Science, NOS, handlar om naturvetenskapens epistemologi och de sammanhang som påverkar skapandet av ny kunskap inom naturvetenskap. Aspekter från andra vetenskapsområden som, historia, filosofi, ekonomi, och sociologi lyfts fram som viktiga i kunskapsutvecklingen av naturvetenskap. Som grund för studien har ett avgränsat avsnitt, som i examensarbetet benämnts vad är ljus, undersökts. Inom detta område har det studerats om och hur NOS används i läroböckerna. Ett analysinstrument skapades för att kunna jämföra och analysera böckerna likvärdigt. Studien visar att de fem undersökta läroboksserierna innehåller NOS-faktorer, såsom historiska aspekter, och att experiment är beskrivna. Resultatet från analysverktyget indikerar att NOS faktorerna oftast inte används som det drivande för utveckling av förståelsen. Utvärderingen av analysverktyget gav att verktyget behöver utvecklas för att ge en mer likvärdig bedömning av texterna.