Studien syftade till att undersöka värderingar i två läromedel för NO i årskurserna 1–3 genom att besvara de tre frågeställningar som formulerats inför studiens genomförande. En textanalys gjordes av Boken om NO 1–3 och NO-boken, som båda riktar sig mot årskurserna 1–3. Metoden som användes för att undersöka värderingar var i enlighet med Appraisalsystemet och dess beskrivningar av attityder och graderingar. Attityderna delas upp i kategorierna Affekt, Bedömning och Uppskattning medan graderingarna delas upp i styrka och fokusering. Resultatet visar på hur många värderingar som förekommer i böckerna samt vilka olika typer av värderingar som förekommer. Resultatet sammanställdes i tabeller för en tydlig översikt. Vid analysen av resultatet jämfördes böckernas resultat och exempel på hur tolkningar gjordes utifrån metoden skrevs fram. Upplägget av arbetsfördelningen inom studien bidrog till en samstämmighet som fortlöpte genom hela arbetet. Under arbetets gång uppmärksammades också olika förslag på hur studien kan breddas och fördjupas.

Syftet med denna studie är att granska tre olika läroböcker inom historieämnet för åk 4–6 där alla anser sig följa styrdokumentet Lgr11. Som en del av min analys kommer det att visas huruvida läroböckerna uppfyller de kunskapskrav som finns för historia åk 4–6 i rådande styrdokument och som de själva anger. I denna studie fokuserar jag på att granska ett och samma område inom alla böcker, medeltiden. Detta för att kunna göra en djupgranskning av: vilka begrepp som används, hur texterna är skrivna, hur framställs området, vilka och hur mycket bilder som används. Metoden som används är inspirerad av hermeneutisk teori, brukstextanalys och interaktionen mellan bild och text. I resultatdelen ställs de olika läromedlen mot varandra och mot de specifika kunskapskraven i ämnesområdet inom historia som det är framställt idag i Lgr 11. Slutsatsen är att….. Således kan denna studie vara både intressant och behjälplig vid val av läroböcker i mellanstadieskolor. / <p>SO</p>

Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka elevers kunskaper och relation till frågor om ekologisk hållbarhet, med utgångspunkt i arbete med en skönlitterär text. Vår studie utgick från forskning kopplat till barnlitteratur och dess värden, undervisning inom hållbar utveckling samt ekokritisk läsning. Vi har analyserat bilderboken Rädda Rosala. Analysen bestod av en text- och bildanalys samt en ekokritisk läsning. Vi har även genomfört ett undervisningstillfälle där en elevgrupp fick lyssna på en uppläsning av boken Rädda Rosala för att därefter reflektera över bokens budskap och tema. Efterföljande samtal genomfördes i par och gemensamma diskussioner. Vi var intresserade av vilka ekologiska aspekter eleverna uppmärksammade. Studien visade att det är givande att arbeta med litteratur i undervisningen om hållbar utveckling, eftersom vi såg att eleverna blev engagerade och tillsammans började utveckla ett intresse för frågor om miljö. Ett annat resultat som framkommit är vikten av för- och efterarbete i arbetet med komplexa frågor, såsom hållbar utveckling. Att analysera material som ska användas i undervisning ser vi som väsentligt då vår text- och bildanalys samt vår ekokritiska läsning gjorde att vi kunde göra ett kritiskt motiverat val. Vi har även reflekterat över skolans uppdrag och den outtalade ambitionen att utveckla barnen till vår tids miljöhjältar.

The aim of this master thesis (one year) is to examine the model reader and linguistic rooms in sex education texts. This, with the purpose of examining how the analysed texts use their language-related guidelines correlated to inclusion. The thesis uses text and discourse analysis with queer theory as a method. The material consists of six texts from three different Swedish websites that provide information about sexual health: 1177.se, UMO.se and RFSU.se.                      The analysis shows that the six texts with a focus on reproduction constructs the model reader as a person with the capabilities of becoming pregnant and their potential partner is put in a linguistic room further away. The texts about sex create a model reader with some kind of sexual problem and quite inexperienced in the matters of sex. The texts put the person with problems close to the sender and any potential partners who might want the information to help their partner is separated and put in a further room. The studied texts appear to be in line with the relevant guidelines but they also deviate, especially in terms of gender inclusion, which subsequently stand out as an area for further improvement.

Bostadsfrågan har blivit allt större då bristen av bostäder har spridit sig från större städer till mindre orter i landet. Lösningen på problemet är olika för de olika riksdagspartierna eftersom deras övertygelser ligger till grund för deras respektive policy. Genom att analysera dessa övertygelser kan möjliga koalitioner identifieras över en längre tid. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram de olika policyer som partierna har genom att analysera deras valmanifest. Som teoretiskt ramverk används Advocacy Coalition Framework med fokus på Policy Core Belief. Som metod används en kvalitativ textanalys för att identifiera partiernas policy från deras valmanifest, motioner och propositioner. Resultatet visar att olika koalitioner har kunnat uppstå över en längre tid då partiernas Policy Core Belief har skiftat. Detta resultat belyser hur möjliga koalitioner kan uppstå och även att avsaknaden av förändring grundar sig i bristande samsyn på policyfrågor. Detta kan eventuellt förklaras med partiernas Deep Core Belief samt brist på en policyförändring, något som skulle kunna leda till fortsatt problematik längre fram i tiden.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor marknadsför sig själva genomspråkbruket på deras hemsidor. Detta tillämpas genom en text- och diskursanalytisk studie avtre gymnasieskolor som tillgodoser Samhällsvetenskapsprogrammet i Täby kommun. Urvalethar begränsats till respektive skolas hemsida och programsida. Resultatet visar på att det finnsskillnader i hur skolorna använder språket för att marknadsföra skolan och detsamhällsvetenskapliga programmet. Åva gymnasium använder sig av direkta frågor tillläsaren, Täby Enskilda har ett direkt tilltal till läsaren i formen du och Tibble gymnasiumlyfter fram lärarnas kunnighet. / This essay aims to study how secondary schools’ market themselves through the use oflanguage on their websites. This is applied through a text and discourse analytical study ofthree secondary schools, all of which meet the Social Sciences program, located in Täby. Theselection has been limited to each school's website and program page. The results show thatthere are differences in how the schools use the language to market the school and the socialscience program. Åva gymnasium uses direct questions to the reader, Täby Enskilda have adirect address to the reader in the form you and Tibble gymnasium highlight the teachers'knowledge.

Med hjälp av en retorisk textanalys syftar uppsatsen till att undersöka hur Systembolaget och Svenska Spels reklamfilmer kan förstås utifrån lagkravet om måttfullhet samt hur filmerna förhåller sig till Carrolls CSR-pyramid. Undersökningen grundar sig i att det idag har blivit allt vanligare för företag att kommunicera hur de tar ansvar gällande dess påverkan i samhället. Detta ansvarstagande kallas för hållbart företagande, vilket är en svensk översättning på det internationella begreppet CSR (Corporate Social Responsibility). S-bolagen Systembolaget och Svenska Spel är två svenska företag som kommunicerar sitt hållbara företagande genom reklamfilmer. Företagen drivs på uppdrag av staten för att skapa en hållbar konsumtion där ingen ska ta skada av de produkter som säljs, vilket bland annat innefattar att begränsa alkoholkonsumtionen och minimera risken för människor som spelar. Ett sätt att mäta Systembolagets och Svenska Spels hållbarhetskommunikation är genom alkohol-och spellagen där ett centralt begrepp i lagarna är måttfullhet. Med hjälp av CSR-pyramidens legala och etiska områden kunde undersökningen synliggöra vilka hållbarhetsområden som kommuniceras i filmerna. Resultatet från den retoriska textanalysen synliggjorde därefter att båda företagen delvis förhåller sig till de lagar som finns angående marknadsföring av alkohol och spel, men att det råder en tvetydighet gällande hur kravet om måttfullhet faktiskt efterföljs. Reklamfilmerna visade sig också medföra ett dubbelt budskap då företagens retoriska CSR-kommunikation påvisade en risk för varumärkesstärkande effekt, vilket i sin tur kan leda till en ökad konsumtion som därmed går emot företagens uppdrag av staten. Slutsatsen landar därmed i att vad som definierar måttfull marknadsföring är tolkningsbart samt att hållbarhetskommunikation i syfte att begränsa konsumtion av alkohol och spel kan ge motsatt effekt.

Denna uppsats undersöker romanen Ful som skildrar en dystopisk värld. Romanenuppmärksammar utseende och skönhet i olika omfattningar. Därför valdes en kvalitativ textanalys som kombinerades med en litterär tolkning av romanen utifrån ett sociopoetiskt perspektiv. Ytterligare genomfördes en tematisk analys där det framkom två tydliga teman i romanen, skönhetsideal och identitetsskapande. Fortsättningsvis undersöker uppsatsen hur det går att arbeta med genren science fiction i didaktiska kontexter. Baserat på den utvalda romanen kommer ett urval av citat att presenteras och analyseras för att visa bredden på relevanta teman som romanen lyfter fram. Resultatet i denna uppsats påvisar flera didaktiska möjligheter med Ful, eftersom den belyser flera relevanta samhällsaspekter som går attj ämföra med samtiden utifrån speglingsteorin.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kännedom och medvetenhet kring synen och förekomsten av genus i äldre och samtida SO-läroböcker för lågstadiet utifrån en jämförande studie. För att besvara syftet analyseras läroböckernas representation och gestaltning av manliga, kvinnliga samt könsneutrala individer. Sedan ställs de äldre och de samtida läroböckerna mot varandra för att undersöka hur representationen och gestaltningen har förändrats över tid. Studien kombinerar en kvalitativ och kvantitativ metod för att analysera fyra SO-läroböcker för lågstadiet, två från 1980-talet och två från 2010-talet. Eftersom böckerna innehåller såväl text som bild tillämpas en så kallad visuell textanalys för den kvalitativa delen. För den kvantitativa delen används tre olika kodscheman i syfte att beräkna representationen av manliga, kvinnliga och könsneutrala pronomen, roller i familjen kopplat till substantiv samt namn.   Studiens analys utgår ifrån en teori om att genus konstrueras i läroböcker samt Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Resultatet av analysen visar att representationen av kvinnor och könsneutrala individer i läroböckerna har ökat över tid samt att representationen av män har minskat. Studiens resultat visar även att gestaltningen av kvinnor, män och könsneutrala individer har förändrats över tid. Gällande förändringen över tid är ett av de mest intressanta resultaten att gestaltningen av könsneutrala individer utgör en betydligt större del av de samtida läroböckernas innehåll i jämförelse med de äldre läroböckerna. Detta resultat är inte överraskande eftersom innehållet i Lgr 11 respektive Lgr 80 skiljer sig markant åt vad gäller värden om jämställdhet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Skolverket konstruerar bilden av ämnet svenska som andraspråk i förhållande till ämnet svenska i kursplanerna i Lgr 11 (reviderad 2016 och 2017) samt utifrån kommentarsmaterialet till kursplanerna i svenska som andraspråk respektive svenska. Uppsatsen har en språkvetenskaplig grund. Analysverktyg och val av metod bygger på en kombination av textanalytisk metod och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA). Materialet består av respektive ämnes kursplan samt en del av det kommentarsmaterial som Skolverket publicerat som vägledning för undervisande lärare. I min analys har jag valt att fokusera på den övergripande syftesbeskrivningen, det centrala innehållet för årskurs 7-9 samt kunskapskraven för årskurs 9. Resultatet visar att det finns starka element i den diskursiva praktiken som utmanar diskursordningen. Myndighetsutövningen är den rådande diskursordningen, som interveneras av en migratismdiskurs samt en utbildningsfilosofisk diskurs. Min analys visar även att det i texterna finns formuleringar som visar på en hierarkisk struktur där SVA ses som ett underordnat ämne och SVE ses som normalföreställningen, utifrån en privilegierad position. Elevernas passivisering och lärarnas osynliggörande kan i längden påverka synen på kursplanerna och styrdokumenten i allmänhet. En långtgående konsekvens som jag diskuterar skulle kunna leda till en bristande tilltro till den beslutande makten och i förlängningen till hela det demokratiska systemet. Slutligen kopplas diskussionen ihop med begreppet språkinriktad undervisning och mina resultat diskuteras utifrån ett större forskningssammanhang. / <p>Godkänt datum 2018-01-29</p>