I den här uppsatsen genomförs en multimodal textanalys av sju stycken valkampanjsfilmer till riksdagsvalet 2018 från sju stycken svenska politiska partier. Syftet är att undersöka hur dessa partier väljer att representera Sverige i sina valkampanjsfilmer. Med utgångspunkt i socialkonstruktivismen, Benedict Andersons teori om den föreställda gemenskapen samt   socialsemiotiken analyseras valkampanjsfilmerna. Resultatet visar att det finns stora skillnader på hur partierna väljer att representeras Sverige. Det finns exempel på när samma semiotiska resurs används för att representera Sverige men som får olika betydelser beroende på kontexten resursen befinner sig i. Att man går olika långt i sin kritik till hur Sverige har skött och vart Sverige befinner sig i beror på att partierna antingen sitter i regeringsställning eller är opposition.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lässituationen framställs i en handbok i brukstextanalys. Mitt material är "Vägar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen används diskurs-, makt- och subjektbegrepp hämtade från Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framställer lässituationen som en diskursiv process, men även som en traditionellt hierarkisk maktrelation där läsaren begränsas. Resultaten diskuterar jag i termer av meningsproduktion.

The aim of this study was to identify discourses about oracy and the spoken language, how these discourses were constructed as well as investigating how these discourses compared to those about writing and written language. Through the use of a social-constructivist approach, we have analysed central documents in the Swedish school system and deconstructed these to uncover implicit meanings bound to them. The materials analysed include a standardised test taken by pupils in the 6th grade along with an excerpt from the Swedish curriculum, containing the aim of Swedish as a school subject, as well as a complimentary material provided for clarifying purposes. We’ve fragmented these documents to identify discourse-indicating variables and their possible function in constructing discourse. In this study we have identified small-scale discourses which we believe to be contributing to the present view on oracy as well as an implicit undermining of its legitimacy, something which we haven’t found any signs of in texts associated with written-language education.This undermining presents itself as language which is hard to decipher, which may be perceived as leading to the expressed uncertainty amongst Swedish teachers and a vertigo linked to these forms of educating. Conclusions drawn from this study point toward a favouring of written activities in the texts, reasons for which we believe could be historical and/or social in nature.

Denna studie analyserar hur tre svenska kommuner använder mikrobloggen Twitter i sin dagliga kommunikationsverksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkt tas ur Gavers och Kress teorier kring affordances, Hallidays teorier om sociosemiotik samt Kress teori om den semiotiska resursen. Metoderna för analysen består av kvalitativa intervjuer kombinerat med en interpersonell textanalys, med fokus på språkhandlingar, språkstil och tilltal. Studien visar att kommunernas syn på, och användning av Twitters handlingsmöjligheter skiljer sig påtagligt i vissa aspekter. Två av kommunerna använder sig av mikrobloggen nästan uteslutande som en kanal för spridning av information om andra kanaler för att interagera med kommunen. Studien visar även att alla tre kommuner generellt sätt använder sig av ett vardagligt språk i sina inlägg med ett direkt tilltal och att förtrolighetsstrategier är vanligt förekommande. Till sist visar dessutom studien att kommunernas twitternärvaro kommit att påverka arbetsrutinerna hos andra avdelningar inom kommunkontoret, främst med hänseende till en ny utsatthet för beslutsfattare samt en kortare hanteringstid för ärenden.

I denna uppsats kommer språket och innehållet i fyra kosttillskottsannonser undersökas och analyseras med hjälp av den visuella textanalysen och argumentationsanalysen. De fyra annonsernas utformning är annorlunda jämfört med det man anser vara traditionell reklam då de utformats att likna journalistiska artiklar. Sådana annonser kallas advertorialer, en föråldrad form av content marketing. Dess effektivitet på annonsmarknaden har ifrågasatts. Denna uppsats innehåller fyra moderna exempel på denna annonsform. Annonserna innehåller rubrik, ingress, copytext samt bilder och andra element för att kunna smälta in i det redaktionella innehållet i en tidning. Då annonserna plockats ut från fyra tryckta tidningar kommer de att jämföras med traditionella artiklars beståndsdelar samt annonser för att sedan utförligt analyseras med de valda analysmetoderna. Denna uppsats kommer främst undersöka bildelement, retoriska samt textuella element som advertorialerna använder sig av för att sälja kosttillskott. Uppsatsen undersöker även advertorialernas ordval och språkmönster med hjälp av läsbarhetsindex. Med hjälp av denna metod får läsaren en överblick av annonsernas svårighetsgrad och förekommande ord. Det uppsatsen funnit är att dessa annonser främst riktar sig till medelålders och äldre kvinnor och använder sig av retorik och visuella medel för att verka tillförlitliga.

I denna uppsats undersöks hur fyra statliga universitet presenterar grundläggande information om sig själva via sina webbplatser. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka vilka språkliga medel – och i förekommande fall visuella medel – som de utvalda lärosätena väljer att använda för att uttrycka sin identitet i texterna. Analysmaterialet består av fyra texter skrivna av Uppsala universitet, Lunds universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet. Dels analyseras texterna var för sig, dels görs en komparativ analys av texterna skrivna av kategorierna äldre och yngre universitet. Frågeställningarna analyseras med kritisk diskursanalys som ramverk kompletterat med en praktisk metod för brukstextanalys. Dessutom undersöks vissa av texternas multimodala aspekter. Resultatet visar att även om materialet består av myndighetstexter befinner sig texterna i gränslandet mellan reklam och myndighetsinformation. Texterna lånar ord och uttryck från den kommersiella sfären. Dessutom syftar texterna, vissa mer än andra, till att skapa en identitetsbaserad relation med mottagaren som påminner om den mellan producent och konsument. Särskilt de äldre universiteten har tagit ett större steg in i den marknadsanpassade diskursen, framförallt genom att personifiera och intimisera relationen mellan lärosätet och textens möjliga mottagare. De yngre universiteten positionerar sig än så länge på ett större avstånd från mottagaren och håller fast vid en mer traditionell stil där saklighet och viss distans är viktiga parametrar.

The aim of this study is to analyse how men and women are represented in Swedish textbooks in the theme First World War. Six textbooks for Swedish secondary school, three older from the former curriculum and three from the newer curriculum from 2011, are analysed. The result in this study shows that two of the newer textbooks do not correspond to the new curriculum when it comes to gender and equality. One of the newer textbooks has been rewritten and more information and more pictures of women from the first world war has been added but females are still underrepresented. The cause of this may not be up to the authors own failing to meet the curriculum but because the history is unequal and women did not have that much political influence during this period.

The purpose with this thesis is to analyze how written text and images interact in a traditional and digital learning component in chemistry. • How does text and images interact in a traditional and digital teaching material for grades 4-6 in the field of water characteristics and circuits? • What are the multimodal similarities and differences between the two teaching tools? To answer the questions, a quality multimodal text analysis has been used together with a model that focuses on the text's overall structure and the interaction between the text's parts. The result showed that there was interaction between text and images in all the teaching materials. The properties and circuits of the water are reinforced through pictures and accompanying text in both study units. The difference was in the traditional teaching medium, where there were more pictures and shorter text, while in the digital learning medium there were long information-proof texts.

Syftet med följande uppsats är att genomföra en intersektionell analys av några av Bruce Springsteens låttexter skrivna under perioden 1978-1984. Avsikten är att undersöka hur maktstrukturer uppkommer beroende av kön, sexualitet, klass och etnicitet. Vidare är målet att diskutera hur man kan arbeta med Springsteens texter i gymnasieskolans svenskämne. Materialet som används är de låttexter under nämnda period som bäst belyser hur maktstrukturer uppkommer. I texterna finns makt och inflytande i samhället till största del hos männen. Eftersom Springsteen av media betecknas som en företrädare för den vanliga människan är deltagandet i arbetslivet trots det inte till för alla. Maktstrukturer beror också på att människor berövas möjligheten att tala samt familjestrukturer.

Forskning har visat att godkända elevtexter ofta underkänns av objektiva bedömare. En allmän uppfattning är även att lärare ofta tenderar ge otydliga kommentarer i elevtexter, vilka inte preciserar elevens utvecklingsområden. Vårt syfte var mot denna bakgrund att undersöka om en grammatikanalys kunde fungera som bedömningsunderlag och att analysen kunde precisera textens styrkor och svagheter. Genom ett samarbete med två skolor samlade vi, under höstterminen 2011, in och analyserade totalt tio betygsatta elevtexter från elever i årskurs nio. I vår grammatikanalys analyserade vi elevtexternas nominalkvot, nominalfraser, fundament, bisatser och satsförkortningar. Vi intervjuade de två klassernas svensklärare om bedömning, respons och skrivutveckling. Studien bygger därmed på både en kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet av studien visar att en grammatisk textanalys enskilt inte fungerar som bedömningsunderlag, och analyserna visar inte något tydligt samband med lärarnas betyg. Studien lyfter istället fram att bedömningen bör grunda sig på både en kvalitativ och kvantitativ analys. Den visar textens kvaliteter vilket kan ge underlag för mer konstruktiv respons och dokumentation av elevens skrivutveckling. Vi framhäver därför värdet av att eleverna får tillägna sig ett metaspråk tillsammans med lärarna och anser att de grammatiska begreppen bör implementeras i svenskundervisningen.