Uppsatsens syfte är att undersöka Rupi Kaurs diktsamling milk and honey utifrån samspelet mellan bild och text. Rupi Kaur utnyttjar bildmediet i kombination med text, vilket leder till en särpräglad och utmärkande stil. 20 dikter med illustrationer valdes ut som material för studien. Materialet analyserades med hjälp av både lyrikanalys efter boken Lyrikens liv av Janss et al. samt Skåreus metod bildsemiotik som diskursanalys. Resultaten visade att bilderna och texterna är beroende av varandra, då många av de bildsatta texterna inte innehöll bildspråk eller metaforer i någon större utsträckning. Bilderna lyfter Kaurs texter och styr i viss mån tolkningen av texten. Rebecca Watts har kritiserat Kaur eftersom hon tycker att Kaurs poesi är "artless" och saknar finess. Watts missar dock Kaurs bilder i sin analys vilket gör att hon utelämnar halva dikten, eftersom Kaurs bilder måste ses som en enhet med både text och bild.

Studiens syfte är att undersöka det språk som används i två tidningar som riktar sig till barn och unga i åldrarna 8­­­­­­­­–14. Detta främst genom att analysera tilltalet samt användandet av referensord, men även genom att se till diverse språkhandlingar samt förekomsten av olika teman. Dessutom undersöks vilka ämneskategorier som förekommer i tidningarna samt hur stort utrymme de får i varje nummer. Resultaten visar att båda tidningarnas ton är välkomnande och medryckande. Julias avsändare är till stor del ett ”vi” som vänder sig till läsaren som individ, medan Kamratpostens avsändare främst är ett ”jag” som vänder sig till läsarna som grupp. Gällande ämneskategorierna finns ett stort kändisfokus i båda tidningarna, men läsarnas egna röster får också träda fram i många inslag och på många sidor. Dessutom finns ett produktfokus både i Julia och i Kamratposten.

Svensk politik påstås ha haft en utgångspunkt i vetenskap. Kunskapen om en politisk fråga ska i enlighet med påståendet ha lagt grunden för påföljande utförd politik. Det finns en oenighet till denna förutsättning hos uppfattningar om att svensk narkotikapolitik istället har förts på ideologiska grunder. Med exempel ur utredningsväsendet, en del av Sveriges politiska system, görs en analys av statliga policydokument som berör narkotikapolitik med avsikten att observera hur dessa två motsättande ställningar kommer fram i texterna. För att möjliggöra analysen utformas två idealtyper som studieobjekten observeras utifrån. Dessa bygger på hur vetenskap och ideologi ska förstås som koncept. Resultatet visar att resonemang från båda fälten förekommer i varierande grad bland dokumenten, där diskussionen som förs om narkotikan styrs av vilken idealtyp som blir mest framträdande. Dokumenten är inte heller alltid entydiga i vilken idealtyp de kan sägas tillhöra, vilket avspeglas främst i utredningen från 2008.

Mitt arbete har handlat om att ta fram en mall för att skriva en egen vistext. För att börja mitt arbete ville jag ta reda på hur jag definierar en visa, om jag kan skilja texten och musiken åt i en visa och hur jag kan definiera vad jag tycker är ”bra”. Jag upptäckte att det inte fanns så mycket material att hitta kring hur jag skulle kunna gå tillväga för att skriva en egen vistext. Därför blev syftet med mitt arbete att svara på dessa frågeställningar: ”Vilka gemensamma nämnare finns det i de vistexter jag själv anser är ”bra”?” och ”Hur skulle en mall kunna se ut för att skriva en vistext, baserat på de gemensamma nämnarna?” Som metod valde jag att analysera texterna i fyra visor som jag själv tycker om. Dessa analyserade jag med hjälp av de så kallade metafunktionerna. De fyra visor jag valde var Trubbel, Flickan och kråkan, I den stora sorgens famn och Är du fortfarande arg. Mitt resultat blev att det fanns en del gemensamma nämnare i texterna hos de fyra visor jag analyserat. Det fanns likheter i användning av rim, melodirepetition, användning av jag/du perspektivet och att ha med någonting som berör i texten. De gemensamma nämnare använde jag mig sedan av som en mall för att skriva en egen vistext. Min egen visa blev en sång som jag själv tycker väldigt mycket om. Visan som jag skrev utifrån min analys visade på att det går att skapa en mall för att skriva en vistext. Att arbeta med att skapa mallen gav mig också en bättre överblick över min egen skaparprocess och varför jag skapar. Däremot räcker inte min mall till för hela processen i skapandet eftersom den inte täcker in hur själva idén till en låt kommer till. Mallen skulle kunna användas i ett pedagogiskt syfte framöver och det vore en intressant komplettering att undersöka närmare hur själva startidéen för en låt kommer till.

This thesis is about the reasons for an involvement in the European Union. The thesis addresses this topic using the case of Region Jönköping County (RJL) and their involvement in the European Union. The method is content analysis to explore if the activity by RJL can be explained by the theories Europeanization and Multi-level governance using documentation from the region. Based on this, one should be able to answer the purpose of this study. The documentation under review is the 2013 Regional Development Strategy, which is valid until 2025, the Regional budget and the Operational plan for 2018, as well as the Multiannual plans for 2019-2010. Based on these theories, several specific issues were addressed that all addressed the Europeanization Upload-, Download- and Crossload-dimension, as well as the Resource Push and Pull factors were represented. These issues were later used in the examination of the documentation to answer the issues and the purpose of the study. A conclusion or conclusions of the study are concluded that there are some connections between the regional documentation and the theories used in this study. Which makes it possible to start drawing conclusions about the more general issues. The conclusions drawn in this thesis will be that the connections seen between the regional documentation and the theories. This means that the theories can explain what lies behind the involvement to the European Union. These theories and what they represent can also put words and underlying understanding into what lies behind and why we see some action from Region Jönköping County. This can also explain how theories can help us understand similar cases like this region.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur Isabella Löwengrips personliga varumärke framställs på hennes blogg. De forskningsfrågor som forskningen utgick ifrån var ”hur framställs Isabella Löwengrips personliga varumärke på hennes blogg?” samt ”Går det att utläsa några skillnader i hur Löwengrip porträtterat sitt personliga varumärke från starten fram tills idag? I sådant fall: vilka är dessa skillnader?”. Studien genomfördes utifrån ett teoretiskt ramverk som omfattades av teorier om identitet, self presentation samt personligt varumärke. Arbetet genomfördes med ett kvalitativt angreppssätt, vilket mer specifikt utgjordes av en retorisk textanalys följt av en komparativ analys för att kunna besvara den andra frågeställningen. De resultat som framkom genom studien var bland annat att Löwengrip framställer sitt personliga varumärke i relation till sina andra varumärken, samt att hon har gett allt större utrymme till att skriva om sin karriär, något som hon inte gjorde vid bloggens start. Löwengrip framställer och underhåller främst sitt personliga varumärke med hjälp av ethosgrundade argument som bygger upp hennes trovärdighet, vilket verkar vara en av de viktigaste byggstenarna för ett lyckat personligt varumärke i bloggvärlden.

No description available.

Politikerveckan i Almedalen brukar ses som den viktigaste tiden i svensk politik varje år. Den här uppsatsens syfte är att ta reda på hur riksdagspartiernas tal har förändrats mellan två strategiskt valda nedslagsperioder – år 2013 och år 2017. Dessa år valdes eftersom de är åren innan de två senaste valen. Undersökningen begagnade sig av en tematisk textanalys och utgick ifrån Anthony Downs aktörsorienterade modell och Gunnar Sjöbloms teori om hur partier agerar i ett flerpartisystem. De viktigaste fynden i uppsatsen är att stöd hittades för att partierna i stor utsträckning pratar om snarlika frågor; att mindre partier är mer benägna att profilera sig; och att partierna trots att man försöker locka rörliga mittenväljare ändå i hög grad håller fast vid teman som kan kopplas till partiets ideologiska grund. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet sticker emellertid ut i sammanhanget då dessa två partier, trots att de inte ingår i någon officiell allians med andra partier, ändå valde att profilera sig särskilt mycket i vissa ämnen trots att det teoretiska ramverket förskriver att sådana partier bör fokusera på att locka en bred väljargrupp – inte smala sådana. Ansvar var det tema som tillskrevs störst betydelse överlag båda åren. Invandring och främlingsfientlighet var de teman som sett tillalla partier ökade mest i betydelse 2017 jämfört med 2013. Kristdemokraterna var det parti som allra tydligt gjorde en omsvängning mellan åren gällande hur man vinkade temainvandring och främlingsfientlighet. / <p>2018-06-07.</p>

The problem of today’s public librarians is that no one really knows their identity, they try to be everything for everyone, which makes their identity fuzzy and confusing for both librarians but also for the librarian visitors. The purpose of this paper named “A profession in change? A qualitative text analysis of the identity of the public librarians on today’s public libraries”, was to investigate the current identity of the public librarian at the public libraries today in order to have a better understanding of what their identity is.  In order to achieve this, a qualitative text analysis – based on Ørom’s and Schreiber’s seven librarian identities – was conducted on online job advertisements. The result showed that the public librarian have nine different identities. In addition to the seven roles, two other roles were found in the job advertisements. It also showed that all seven roles were present in the advertisements and that the so called “culture intermediary” was the most frequent one. When it comes to the qualifications, academic degree was the most important one and was found in all job advertisements, followed by “teamwork”. The result also showed that the public librarian can have many different kinds of titles and that the title “librarian” was the most used one. This result can be due to the fact that the public librarian has many different kinds of identities and that the public libraries are supposed to be for everyone in the society. This is exactly the problem with public libraries. They try to please everyone and by doing so risking to lose their identity as a democratic place for culture and literature.

No description available.