In this thesis I examine the view on and relationship between nature and children that is communicated in picture books on climate change and the environment. Departing from the position that education in the Anthropocene must take a new direction in how humans view their own place in nature, I look more closely at the ideas that enter preschools in Sweden through six picture books recommended by the university library of Malmö for reading about climate and the environment with children in Early Years Education. My purpose is to analyze and understand the values that such books convey on nature and on the relationship between the human and more-than-human world. To serve this purpose I pose three research questions: In what way is nature portrayed in the books? Which role play children in relation to nature in the books? & How is the relation between humans and nature characterized in the books?I follow an ecocritical perspective and dip into ideas of the common worlds of children and nature. My methodological approach is a qualitative one, involving visual text analysis and the Nature in Culture matrix. By applying these theoretical and methodological tools I identify common ecocritical metaphors coined by Greg Garrard such as the apocalypse, pastoral, wilderness, dwelling, animals and earth, that together create an image of earth as fragile and nature as separated from humans in the examined picture books. Children are romanticized as the independent protectors of nature and saviors of the earth. While small details of entangled relations between nature and children suggest ideas of more common world perspectives, the overall values of the picture books reinforce an anthropocentric attitude towards nature. I conclude that the view of children reinstating harmony in nature places a problematic and romanticized responsibility on children in climate and environmental fiction of the Anthropocene.

The demographics of the French speaking world is rapidly changing, with a majority of the worlds French speakers now residing in African countries with a colonial history with France and Belgium. While the Swedish curriculum for modern languages only specifies that the education should treat areas where the language is spoken, many of the textbooks remain firmly rooted in a Franco-French perspective. Parallel to this development, the Swedish school system is increasingly diverse, while interest in studying French is declining, raising questions on the perceived personal and professional gain in studying French courses where non-Western French-speaking countries remain peripheral. This essay aims to investigate how, and to what extent, French-speaking nations and areas outside the West are represented and construed in the series of Swedish textbooks in French Escalade 1-4.The theoretical basis for this study is in critical text analysis based on a model by Hellspong & Ledin (1997), which uses the framework of systemic functional linguistics to analyse texts through the interplay between the textual, ideational and interpersonal structure with the social context and dynamics that form them, to which they also contribute. Furthermore, postcolonial theory is used to understand the historical context and discourses that have formed during and after France’s colonial empires.The study finds that the textbooks overwhelmingly centre around France and other Western French-speaking countries, while the rest of the French-speaking world remains peripheral, with Sub-Saharan Africa being particularly neglected in relation to its French-speaking population. The representation of the French-speaking world that is construed places metropolitan France at its centre, mirroring the image of the former colonial empire. Furthermore, no clear definition of which countries and areas outside the West should be considered French-speaking emerges, with various textual and semiotic representations conveying different interpretations of where French is spoken in the world. The scarce representations of French-speaking countries and areas outside the West that exist generally have a country of geographical region as their main theme, while the often point out their continued relationship with France. France’s non-European territories on the other hand, are mainly portrayed as exotic paradises, ideal for tourism. The representations of people and characters from these countries and areas construed are also heavily reliant on their connections with France. People from the Maghreb-region are often construed as French immigrants, with the incompatibility of Islam and French identity being a reoccurring theme.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad som framställs vara av betydelse i värdegrundsarbetet utifrån bokserien Tio små kompisböcker. Våra teoretiska resurser valdes utifrån vårt syfte för att synliggöra om och vilka värden som rangordnas högre än andra. Vi undersökte vilka etiska kompetenser som kunde tolkas vara av betydelse och ifall det i sin tur kunde indikera på vilken barnsyn som var framträdande. Ett omsorgsetiskt perspektiv, hierarkiska värdekategorier samt begreppen etik och moral utgjorde våra teoretiska resurser. I insamlandet av empirin genomfördes en narrativ analys av hela bokserien. Utifrån den narrativa analysen kunde vi sedan kategorisera värdena som antingen sociala eller privata. Resultatet av studien visade några återkommande mönster som var genomgående i bokserien. Till exempel framträder en vägledande etik med syfte att karaktärerna i böckerna skall beakta sin individuella utveckling samt utveckla sin sociala förmåga för att fungera i samhället. Ur ett omsorgsetiskt perspektiv enligt vår tolkning kunde vi upprepade gånger se en avsaknad av ömsesidig omsorgsrelation. Detta kopplar vi till den brist av kommunikation mellan de olika parterna som vi kunde uttolka. Utifrån de resultat som blev synliga under processen kunde vi dra slutsatsen att värdena disciplin, ansvarstagande och självkontroll var av störst betydelse. Den vuxne framställs som det etiska idealet och barnet får klä rollen som den vuxnes motpol.

Detta arbete är en läromedelsstudie med inriktning mot gymnasiet och syftar till att undersöka hur Sveriges nationella minoriteter framställs i läromedel i historia. De läromedel som undersökts är utgivna under både Lpf94 och GY11 och har analyserats utifrån dikotomiska par och semiotisk bildanalys. De delar av läromedlen som har analyserats är de som behandlar Sveriges historia eftersom målet är att se hur de nationella minoriteterna framställs i förhållande till Sverige. Resultatet visar att de nationella minoriteterna sällan eller aldrig lyfts i de läromedel som undersökts och att hur mycket som står om dem skiftar beroende på vilken minoritet vi talar om. Slutsatsen är att minoriteterna i stor utsträckning osynliggörs eller på andra sätt utelämnas ur historien. En orsak till detta kan vara att läroplanen inte lyfter de nationella minoriteterna i ämnesplanen för historia, detta kan då påverka urvalet av historia som läromedelsförfattare gör när de skriver läromedel. De gånger minoriteterna nämns i läromedlen är det i förhållande till majoritetssamhällets historia och inte i egenskap av en egen historia.

I vår undersökningsstudie har vi utgått från frågeställningar som handlar om hur utomeuropeisk historia inkluderas i framställningen av första världskriget i svenska historieläroböcker utgivna mellan tidsperioderna 1990-talet och 2000-talet. Vi har undersökt sex olika läroböcker från olika tidsperioder där vi har studerat vilka utomeuropeiska länder som inkluderas samt på vilket sätt de framställs. Vi valde flera böcker från olika år och förlag för att bilda oss en mer tydlig och säkrare helhetsbild om utomeuropeisk historias inkludering i svenska läroböcker. Vårt problemområde handlar om den europeiska dominansen i framställningen av historiska händelser. I med det växande mångkulturella samhället måste vi i skolans värld öppna upp ögonen för flera perspektiv i historien och vi har därför undersökt hur utomeuropeiskt perspektiv inkluderas i läroböcker. Läroplanen för grundskolan och tidigare forskning ger direktiv att historieundervisningen ska ge en nyanserad bild av historien där både europeiska och utomeuropeiska länder inkluderas i historiska händelser. Tidigare forskning visar att elever tappar intresse för historien och undervisningen om läraren inte ger utrymme för elevernas bakgrund och historia. Resultatet visar att senare läroböcker ger en mer mångfacetterad bild av första världskriget eftersom utomeuropeiskt perspektiv inkluderas i större utsträckning i framställningen av första världskriget. I de äldre läroböckerna inkluderas inte utomeuropeiskt perspektiv i lika stor utsträckning som i de nyare läroböckerna. Vi har valt att utgå från ett funktionellt analytiskt och strukturellt analytiskt perspektiv som teoretisk bas när det kommer till analysen av läroböcker. Men vi har även kopplat ihop perspektiven med teori kring historiedidaktik. När vi studerade vilka länder som presenteras i läroböckerna tittade vi på hur länderna framställs, hur framställningen förändras mellan olika tidsperioder och varför den kan ha förändrats.

Syftet med studien är att genom att granska tre av de ”mest utlånade barnböckerna” år 2017, som unga barn i 6-9 års ålder läser, genomföra en kritisk ideologianalys samt bildanalys om hur genusordningen och relationer ser ut mellan manliga och kvinnliga karaktärer i böcker samt om hur karaktärernas genus framställs i dem och hur läsaren teoretiskt kan påverkas av det. Böckerna som text- och bildanalysen baseras på är "LasseMajas detektivbyrå” som är skriven av Martin Widmark och illustrerad av Helena Willis. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hirdmans (2001) grundprinciper om hierarki och dikotomi, Hardings (1986) genusordning samt queerteorin om performativt genus. Resultatet visar att i böckerna skildras en del karaktärer med performativt genus och att en del bryter mot den stereotypiska mallen. Det skildras även traditionella framställningar av genus samt visar karaktärer kunna ha maskulina och feminina genusdrag som anses tillskrivas det motsatta könet. Kvinnliga karaktärer beskrivs oftare med maskulint genus än manliga karaktärer med ett kvinnligt genus. Det råder dikotomier mellan könen, där karaktärer kan skildras som varandras motpoler samt hierarkier där kvinnliga karaktärer går mot manliga yrken medan manliga karaktärer däremot inte går mot kvinnliga yrkesområden. I alla böcker kan läsaren i mötet med texten få ta del av ett par högt uppsatta yrkespositioner med makt, där könsfördelningen inte är jämlik.

Detta examensarbete är en kritisk textanalys av ett urval texter som hämtats från två läromedel avsedda för gymnasiekursen Svenska 1. Analysen baseras på den textanalysmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997), och de resultat den genererar tolkas med utgångspunkt i normkritisk teori. Examensarbetets syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden och normer som inte är uppenbara vid en första anblick, genom en granskning av vilka språkliga val som gjorts under utarbetande av texterna samt vilka konsekvenser dessa val får ur ett normkritiskt perspektiv.Resultatet ger att språkliga val gällande lexikon, grammatik och lingvistiska former har medfört att vissa deltagare tilldelas makt på bekostnad av andra, och att en del av dessa val syftar till att dämpa effekterna av rådande maktobalanser genom att ge sken av mer jämlika förhållanden än de faktiskt rådande. Detta ger i sin tur möjlighet att föra fram argument utan att det tydligt framgår att det är just argumentation det handlar om. Analysen ger också exempel på framställningar som innehåller implicit uttryckta normer i fråga om studieförutsättningar, ideologiska värderingar, kroppsfunktioner och manlighet. Sammanfattningsvis gav resultaten indikationer på att det föreligger behov att låta läromedel genomgå en kritisk textanalys med normkritiskt perspektiv, med fördel innan läromedlen i fråga köps in av skolor och delas ut till elever.

I denna studie har begreppet lärande i förskolans läroplaner (Skolverket, 2018; Utbildningsdepartementet, 1998) analyserats ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. En begreppshistorisk textanalys har använts i syfte att förstå en förändring av framskrivningen av begreppet lärande inom formuleringsarenan. Begreppet har traditionellt sett haft en central del i styrande dokument för förskolan och resultatet av den kontextuellt beskrivande, synkrona analysen visarattbegreppetscentralaplatskvarstår.Resultatetavdenkomparativa,diakronaanalysenvisaratt begreppet lärande fått en förändrad innebörd i form av en ökad kvalitetsaspekt i läroplan för förskolan 2018. I studien diskuteras läroplanens förändrade framskrivning av begreppet lärande i relation till det omkringliggande samhället och hur nationella intressen inverkan på läroplanens utformning. En slutsats är att lärande är ett begrepp i oupphörlig förändring och behöver därför ständigt analyseras för att förstås i sin aktuella kontext. / <p>2020-06-08.</p>

Med utgångspunkt i läroplansteori och dess formuleringsarena utgörs studien av en           begreppshistorisk textanalys av begreppet omsorg i läroplanen förförskolan.Analysengenomfördes med en jämförande, diakron, studie mellan läroplanen för förskolan, Lpfö 18 och den tidigare gällande läroplanen för förskolan 1998,reviderad2016,Lpfö98/16.Atterbjudatryggomsorgvar,och är, ett av förskolans huvudsakliga syften och förskolans uppdrag regleras i läroplanen som beslutas av regeringen. Studien visar att omsorgsbegreppet är fortsatt mångtydigt och odefinierat men även             att utrymmet för omsorg har utvidgats i Lpfö 18. Den förändrade framskrivningen av             omsorgsbegreppet tyder på en tendens till att omsorg i förskolans läroplan utvecklas mot personlig service som barn och vårdnadshavare har rätt att kräva snarare än somomsorgsarbetesompersonal utför. / <p>2019-12-20</p>

I den här studien undersöks om mer eller mindre formella drag kan urskiljas på 20 år genom att analysera två reportage från samma tidning med samma skribent. Reportagetexterna är från den lokala tidningen för Västanfors-Västervåla församling, som heter Mitt i livet. Analysmetoderna som har använts är utifrån Hellspongs (2001) metoder för brukstextanalys läsbarhetsanalys, genreanalys och slutligen en komparativ analys av de två reportagetexterna. I läsbarhetsanalysen tar Hellspong upp olika frågor där svaren kan avgöra om en text är lätt eller svår att läsa vilket kan hänga ihop med formalitet. Genreanalysen gav inte några avvikande resultat, den påvisar att texterna är så pass lika varandra att undersökningen kommer att ge ett rättvist resultat. Avslutningsvis har en komparativ analys gjorts för att ge stöd åt resultatet från läsbarhetsanalysen. I många aspekter liknar de två texterna varandra men skillnaderna som uppkommer i undersökningen är så pass tydliga att resultatet påvisar att språket har fått mer formella drag. Den nyare texten från 2019 har till exempel långa meningar, engelska ord, facktermer inom företagande medan den äldre texten inte har det.