Utifrån dagens mediesamhälle är intryck och föreställningar hur vi bör vara konstanta, inte minst med könsnormer och andra inflytelserika normer. Huruvida just kön representeras i media skapar stora referensramar till hur normer kring dessa blir till. I följande undersökning är jag således intresserad av att se hur politiska partier i sin marknadsföring och politisk kommunikation förhåller sig till rådande könsnormer; syftet med studien är därmed att undersöka hur politiska partier konstruerar föreställningar om kön i deras kampanjmaterial till riksdagsvalet 2022. Studien har följaktligen avgränsats genom att undersöka valaffischer från de två dominerande partierna Socialdemokraterna och Moderaterna, som inför valet även innehav de statsministerkandidater som var aktuella att leda Sverige. Undersökningen genomfördes med en visuell textanalys där affischernas interaktion, distans och komposition undersöktes utifrån en symboliskt makt- och könsaspekt. Studien lutade således mot en feministisk teoretisk grund, där resultatet visar att partierna i sina valkampanjer anspelar på ett manligt genusuttryck för att lyfta fram sina starka ledare.

Studiens syfte är att undersöka om boksamtal av skönlitterära böcker bidrar till en bättre textförståelse samt språk- och läsutveckling i modersmålsämnet. Fokuset har varit på hur arbetet med lustfyllda metoder kan ge elever möjligheten till att utveckla sitt modersmål, men även vilket intresse de visar för skönlitteratur och filmvisning av den lästa boken. Den valda metoden är kvalitativt arbete, där vi använt oss av ett interaktivt arbetssätt med skönlitteratur i form av boksamtal med användning av Chambers metod, filmvisning samt textanalys. Undersökningen genomfördes med tre elever som går i årskurs 7. Resultaten visar att arbetet med boksamtal generellt har en viktig betydelse och är en förutsättning för bättre läsförståelse hos eleverna. Filmvisningen däremot väcker elevernas fantasi och de blir säkrare med hur deras funderingar och tankar stämmer överens med verkligheten. Den utvecklar även deras förståelse och ger en bredare insikt om sagan. Vi insåg att arbetet med det interaktiva arbetssättet kan ge eleverna en ökad textförståelse samt bättre språk- och läsutveckling. Den kunde stödja och stärka inte bara elevernas språk, utan har utvidgat deras språkfärdigheter på så sätt att de kunde skaffa sig ett större ordförråd.

Påverkningskampanjer, falska nyheter, coronapandemin och kriget iUkraina, mycket har hänt för att sätta alltmer eld i en diskurs kring en biblioteksroll iTotalförsvaret som pågått sedan 2018 då det nationella biblioteksstrategiutkastet lanserades(Fichtelius, Persson & Enarson, 2018, 7–13). Detta arbete syftar sig att sammanställa denrådande diskursen kring det svenska biblioteksväsendet och dess roll i Totalförsvaret, för attsedan utföra en kvalitativ textanalys för att utforska hur bibliotekarieprofessionensvärdegrunder har påverkat diskursen. Som hjälp kommer Talcott Parsonsstrukturfunktionalistiska AGIL-schema användas som ett analytiskt ramverk i detta arbete.Arbetet är av en mer utforskande natur, dock görs ett antal slutsatser, till exempel hurdiskursens tidigare skeden satte spår på den senare diskursen trots en djup ändradbakgrundskontext, hur en roll i Totalförsvaret har djupa kopplingar tillbibliotekarieprofessionens värdegrunder bl.a. upplysningsidealet, samt hur neutralitetsidealetofta har hamnat i krock med den föreställda rollen i Totalförsvaret vilket har satt spår pådiskursen på olika sätt.

Sweden has long been known for an extensive and generous migration policy in relation to the rest of the European countries. Since the 2015 migration crisis Sweden took a turn by implementing several measures in order to restrain the comprehensive immigration. The topic of migration has since been highly debated, not in the least within parliamentary debates. Thus the purpose of this study is to examine whether three of the Swedish parliamentary parties the Moderates, Social Democrats and the Sweden Democrats use a securitizing discourse on the topic of migration in parliamentary debates during the years 2019, 2020 and 2021. The essay used a qualitative text analysis to conduct the study. The results showed that a securitizing language was used by the Moderates and the Sweden Democrats while the Social Democrats showed little to no indications. The analysis of the two securitizing parties could also confirm their use of two specific securitizing strategies. The study also concluded that the general migration discourse of each of the securitizing parties showed an increase of strengthened positions towards refugees through the analyzed years.

Uppsatsen All makt åt Estrid, vår befriare - En kvalitativ textanalys av Estrids varumärkesidentitet undersöker företaget Estrids marknadsföring. Analysen har genomförts med hjälp av en kvalitativ textanalys, med fokus på semiotik och retorik. De marknadsföringskanaler vi valt att titta närmare på är Estrids officiella hemsida samt Instagram-konto. Studien ämnar att undersöka företagets varumärkesidentitet, detta utifrån marknadsföring av Estrids huvudsakliga produkt samt se hur denna förhåller sig till företagets värderingar och vision samt feminina normer.   Vårt empiriska material består av två texter från företagets Om oss sida samt sex stycken inlägg från deras Instagram-konto, för att analysera materialet använder vi oss bland annat av semiotiska verktyg samt retorik- och argumentationsanalys. För att uppfylla syftet har vi utgått från en huvudsaklig frågeställning; Vad har Estrid för varumärkesidentitet och på vilket sätt presenteras den i företagets marknadsföring? Vårt teoretiska ramverk består bland annat av varumärkesteori, konsumentens användning av varumärken för att uttrycka sin identitet samt genusteori och stereotyper. Att använda sig av politiskt betonade frågor i sin marknadsföring ser vi hos ett flertal företag. Estrid pratar om kvinnor och deras rätt till sin egen kropp. Men hur fungerar det när de problem man säger att man vill lösa också är anledningen till att företaget existerar och går med vinst? Vi kan se hur Estrid säger emot sig själva i en och samma text, samt se hur lätt det är för företag att använda sig av fina ord utan att gå djupare in i vad det innebär i praktiken. När företaget har en chans att lyfta och diskutera en viss problematik menar man istället att det inte längre finns något problem tack vare företagets existens. Vad blir resultatet av detta? Det vi i vår uppsats kommit fram till sammanfattas relativt bra i en kommentar på Estrids facebooksida; “[...] Bara vi är överens om att om alla var tillfreds med sina great pair of hairy legs, bushy toes or fluffy armpits, så hade ni gått i konkurs. Så bäst för er att vissa fortsätter känna pressen [...]” (Facebook, 2020). / The essay All power to Estrid, our liberator - A qualitative text analysis of Estrid´s brand identity examines Estrids marketing. The analysis has been carried out by a qualitative text analysis where we focus on semiotics and rhetoric. The marketing channels that we have chosen to take a closer look at are Estrid´s official website and Instagram account. The study intends to examine the company's brand identity, based on Estrid´s marketing of their main product and observe how this portrays the company's vision and values as well as feminine norms. The empirical material consists of two texts from Estrid´s About us page and six posts from their Instagram account. To analyze the material we have, among other things, used semiotic tools as well as rhetoric and argumentation analysis. In order to fulfill the essay's purpose it is based on the following question; What is Estrid brand identity and in what way is it presented in the company's marketing? Our theoretical framework includes brand theory, the consumers use of brands to express their identity as well as gender theory and stereotypes.  We can see how a number of companies use politically emphasized issues in their marketing. Estrid for an example talks about women and their right to their own body. But how does it work when the problem you want to solve is the reason why the company can exist as well as make a profit out of it. We can see how Estrid talks against itself in one and the same text as well as how easy it is for companies to use pretty words without going deeper into what it means in practice. The company has a chance to raise awareness and discuss a certain issue, but instead they mean that there is no longer a problem thanks to the company's existence. What will this result in? What we have come to in our essay is summarized relatively well by a comment on Estrid’s Facebook page; “[...] Only if we agree that if everyone was happy with their great pair of hairy legs, bushy toes or fluffy armpits, you would have gone bankrupt. So best for you that some continue to feel the pressure[...]” (Facebook, 2020). The quote is translated from Swedish to English.

The following study has focused on textbooks for Swedish equivalent to middle school and high school called högstadiet, in order to put to light the text presentations of democracy in these textbooks published after the latest Swedish school reform called Lgr11. The material consisted solely of these textbooks specifically adapted for the subject of social studies. The purpose of the study has been to see in what manner democracy was presented via applying the theory by Niklas Ammert that concerns a kind of qualitative method to categorization of text. The interest of the subject derives partly from our teacher education and partly from the previous research conducted by Agneta Bronäs (2000) as well as the one conducted by Kurt Wicke (2019). The research of both of these studies by Bronäs as well as the one by Wicke showed clearly that democracy was presented in a normative manner in the textbooks for social studies in Swedish Upper Secondary School, and partly from that reason our interest arose concerning the presentation of democracy in Swedish compulsory school called högstadiet. Performing a systematic and meticulous text and idea analysis in Swedish on the material of five such school books using the theory by Ammert, we found that these textbooks used all of Ammert’s text presentation categories and that some of them were indeed normative. The categories presented by Ammert’s theory are called konstaterande framställning, förklarande framställning, reflekterande/analyserande framställning, and normativ framställning. Since the result of this study showed that all of these were present in our material, including the normative category, our results go along the grains of former research. But since this study is the first of its kind to perform this kind of method on textbooks for social studies for högstadiet, our research has contributed to modern political science.

No description available.

I uppsatsen analyseras hur temat hållbar utveckling gestaltas i två nutida barnböcker; Frallan räddar världen av Sara Ohlsson och Lisen Adbåge (2018) samt Den smutsiga kuppen av Maria Frensborg och Ingrid Flygare (2013). Uppsatsen berör barnlitteratur som en del av svenskundervisningen i skolans årskurs f-3 och hur värdegrundsarbete kan integreras. Syftet med analysen är att undersöka böckerna utifrån tema hållbar utveckling. Även synliggöra hur barnlitteratur kan användas i undervisning för hållbar utveckling. Undersökningen utgår ifrån definitionen av tema och analyserar text och bild. Analysen visar hur temat representerar hållbar utveckling genom den miljömässiga, ekonomiska och sociala dimensionen. Även barnens roll som ansvarstagande och kompetenta synliggörs. Den undersökta litteraturen kan användas för att öka förståelsen för de tre dimensionerna inom hållbar utveckling. Barnlitteratur kan användas i undervisning för att engagera elever och konkritisera verkligheten. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig innehållet i en bok, och skapa ett personligt förhållningssätt berörs även lärarens roll. Det framhålls också att det finns ett behov av att komplettera detta material utifrån normer, värden och värderingar som finns representerade i böckerna.

Syftet med denna uppsats har varit att genom en transitivitetsanalys granska en läsebok för åk. 4–6 ur ett genusperspektiv för att uppmärksamma hur könsnormer konstrueras och reproduceras i texten samt hur den förhåller sig till Lgr11. Läseboken analyseras utifrån hur manliga och kvinnliga karaktärer framställs. Materialet för analysen är Fröken Europa (2004) som är avsedd för åk 4–6 och skrevs när Lpo94 var aktuell och därför är ett potentiellt problem med hur den förhåller sig till Lgr11. Centrala begrepp och teorier som uppsatsen behandlar är: normer, diskurser, kön och genus samt systemisk-funktionell grammatik. Metoden för analysen är transitivitetsanalys från den ideationella metafunktionen och utgår från materiella, mentala, verbala och relationella processer. Dessa fyra processer har använts som ett analysverktyg för att granska hur genus framställs språkligt. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna utifrån ett genusperspektiv eftersom kvinnliga karaktärerna utförde mer processer och således kan ses som mer aktiva. Förutom detta visade processerna att läseboken reproducerade de könsnormer som redan finns i samhället. Dessa könsnormer är att män/pojkar är rebelliska och starka medan kvinnor/flickor är emotionella. För att boken ska kunna användas i undervisningen behöver könsuppfattningarna diskuteras då Lgr11 framhäver att könsnormer ska synliggöras och diskuteras.

I fokus för denna studie står två svenska hiphopband – Labyrint och Kartellen, och hur de gestaltats i tio olika artiklar, i samband med avbokade konserter. Syftet med den här studien är att med hjälp av textanalys försöka förstå hur nyhetstidningars porträttering av musiker kan tolkas olika beroende på ordval och vem som får komma till tals. För att besvara syftet har vi utgått från två frågeställningar: Hur framställs grupperna genom det narrativa berättandet, och hur kan det narrativa berättandet tolkas? I vår tolkning har vi utgått från hermeneutiska och den postmodernistiska synen – att det finns mer än en sanning.För att lyfta analysen till en makronivå använder vi begreppen representation, moralpanik och makt. Detta för att förstå, förklara och bedöma materialet som framkommer i vår studie. I analysen framträder mönster i artiklarna om båda banden. I samtliga artiklar om både grupperna blir de omnämnda, men direktciteras enbart i strax under en tredjedel. Däremot direktciteras andra aktörer i varje artikel. Vi kan även se att skribenten lagt upp artiklarna likt ett drama, där nyhetsvärdet till stor del ligger i den maktkamp som utspelas mellan de olika aktörerna. Journalisten spelar en viktig del av denna maktkamp. Genom narrativet kan journalisten inte bara gynna eller missgynna aktörerna, utan även påverka läsaren i önskad riktning. / The focus of this essay is on two Swedish hiphop bands – Labyrint and Kartellen, and how they are represented in ten different articles in connection to cancelled concerts. The purpose of this study is to, by the use of text analysis; understand how newspapers’ portrayal of musicians can lead to different interpretations depending on the choice of words and who gets to be heard. We have used two main questions in order to find out the results of our study: How are the bands portrayed through the narrative storytelling? and how can the narrative storytelling be interpreted? We have used the hermeneutic paradigm and the postmodern perspective as a frame for our study – that there is more than one truth.We are using three different concepts to lift this analysis to a macro level; representation, moral panics and power. The reasons why we are using them, is to understand, explain and form an opinion of the material that emerges from our study. There are patterns shown in our analysis regarding the two bands. The bands are mentioned in all the articles, but they are only directly quoted in just under a third of the articles. Meanwhile, other participants get directly quoted in every article. We can even see that the writer has constructed the articles like a drama, where the news value in big part is being played between the different participants. The reporter plays a big part of this power struggle. Through the narrative the journalist do not only have the power to benefit or disfavour the participants, but also affect the reader by steering him or her in a wanted direction.