Uppsatsens syfte är att undersöka hur en förändrad köttkonsumtion samt köttproduktion framställs i svensk media genom att analysera debattartiklar. Empiriskt material är insamlat från Mediearkivet Retriever i de största dags- kvällstidningarna i Sverige och Östergötland. Studien är gjord utifrån en kvalitativ textanalys där olika teman har identifierats och analyserats utifrån frågorna; Hur förhåller sig olika aktörer till en förändrad köttkonsumtion och köttproduktion? Hur ramas perspektiven in och hur kopplas de till varandra? Hur kan denna debatt förstås ur ett miljöperspektiv? Utifrån denna studie kunde en konsensus identifieras kring att köttkonsumtionen och köttproduktionen är en viktig fråga och att det behövs en förändring. Det råder dock oenigheter om hur detta problem ska adresseras. / The aim of this study is to investigate how the meat consumption and meat production is presented in Swedish media by analyzing debate articles. The empirical data is collected from Mediearkivet Retriever and limited to the biggest newspapers in Sweden and in Östergötland. The method used is qualitative text analysis and thematic analysis where the following questions were asked: How do different stakeholders view a change in meat consumption and meat production? How are the perspectives framed and how are they connected to each other? How can this debate be understood from an environmental perspective? From this study, a consensus is identified where meat consumption and meat production is an important question and that a change is necessary. There are, however, conflicts regarding how this issue should be addressed.

Denna studie sker med bakgrund av den flyktingsituation som uppstod i världen under 2015 och som kom att kallas den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Många länder i Europa, Sverige inkluderat, upplevde ett ökat antal asylsökande under denna period och detta blev föremål för en intensiv mediabevakning och en rad politiska åtgärder. Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska hur flyktingar och flyktingmigrationen till Sverige under hösten 2015 konstrueras genom den offentliga diskursen som förekommer i svensk nyhetsrapportering. Syftet är även att undersöka hur dessa konstruktioner kan komma att skapa en bild av människor på flykt som ”den andre”. Detta kommer göras genom att undersöka på vilket sätt flyktingmigrationen framställs i Aftonbladet med utgångspunkt i två av de politiska beslut som togs 2015, nämligen införandet av ID-och gränskontroller. Detta har gjorts genom en kvalitativ textanalys med hjälp av en perspektivanalys. Två perspektiv kunde identifieras i de undersökta artiklarna, Hot-perspektivet, där flyktingmigrationen till Sverige framsälldes som ett hot mot Sverige och den svenska välfärden, och Humanitetperspektivet, som fungerade som ett motperspektiv till Hot-perspektivet där Hot-perspektivets problemformulering ifrågasätts och den problematiska situationen anses vara att i och med de politiska besluten om att begränsa antalet asylsökande hotas flyktingars grundläggande mänskliga rättigheter. Studien kom fram till att Hot-perspektivet präglas starkt av en nationalstatlig uppfattning med spår av en rasistisk diskurs som bidrar till att sprida en uppdelning mellan ”vi” och ”dem” som i sin tur kan leda till spridandet av en exkluderande inställning gentemot asylsökande. Genom att beskriva flyktingmigrationen som ett hot mot det svenska samhället bidrar perspektivet till att legitimera en mer restriktiv hållning då dessa beslut framstår som rimliga och möjliga. Humanitetperspektivet präglas av en mer global syn som erbjuder en mer inkluderande uppfattning av flyktingar och asylsökande. Genom att lyfta problemformuleringen och placera den problematiska situationen både i och utanför Sverige bidrar Humanitetperspektivet med men mer global syn på flyktingmigrationen som sammanfogar världen till ett mer sammansatt samhälle istället för att se den som uppdelad i nationer.

Vi har en uppfattning om att internationell adoption och internationellt adopterade ofta associeras med TV4:s tv-program Spårlöst. Det gör att programmet har stort inflytande över vilken bild av adoption och adopterade som sänds ut i media. Vi har därför valt att göra en kvalitativ textanalys som undersöker hur Spårlöst framställer internationell adoption och internationellt adopterade. Syftet med studien är att synliggöra och kritiskt granska framställningarna. Vi hoppas att studien ska bidra till ett mediesamhälle som inkluderar adoption och adopterade mer. Studien bygger på konstruktivism och dess inriktning socialkonstruktionism. Studiens analysmaterial är valt utifrån avsnitten som visades under säsongen hösten 2016 med hjälp av den dramaturgiska kurvan. Genom att använda oss av hermeneutiken kan vi tolka textens innehåll och urskilja framställningarna i programmet. Tolkningarna stöds även av barmhärtighetsprincipen. Studiens slutsatser är att internationell adoption främst framställs som en väg till bättre förutsättningar, men också som en vinstdrivande verksamhet och som osäkert. Ytterligare slutsatser är att adopterade ofta framställs som positiva till sin adoption. Adopterade framställs även som identitetssökande och nyfikna personer, men också som personer som värdesätter familjerelationer. / Our perception is that international adoption and international adoptees often are associated with the tv-program Spårlöst shown on TV4. This could mean that the program may have a great influence over the images of adoption and adoptees shown in media. Therefore, we have chosen to do a qualitative text analysis which examines how Spårlöst portrays international adoption and international adoptees. The purpose of the study is to highlight and critically view the portrayals. We hope our study will contribute to a more including media society concerning adoption and adoptees. The study is based on constructivism and its orientation on social constructionism. The study’s analytical material is chosen from the episodes that were shown in the fall season of 2016 by using the dramaturgical curve. We can interpret the content of the text and distinguish the portrayals in the program by using the hermeneutics. The interpretations are also supported by the principle of charity. The study’s conclusions are that international adoption mainly is portrayed as a way to better conditions, but also as a profit organization and as unsafe. Further conclusions are that adoptees often are portrayed as positive towards their adoption. The adoptees are also portrayed as identity seeking and curious people. The study also shows that adoptees value relationships within the family.

This essay is a qualitative textual analysis of six books used for religious studies in upper secondary schools. The aim was to study if and how a “correct Islam” is presented in the chapters about Islam, how that “correct Islam” matches the Swedish syllabus “Religionskunskap 1”, and how Muslim women are presented in books written after 2011. The applied theoretical frame for the study was “gender steps” and Hughes’ critic of studies of Islam. The results showed that few of the chosen authors reached the second step of the gender steps, the position based on how texts problematize the differences between men and women. The results also showed that elements of Hughes’ critic were found in the books. The authors sometimes expressed a correct Islam by presenting only one or few interpretations of the Quran. This didn’t always meet the aims of the syllabus. The books lack presentations of a variety of gender, socio-economical backgrounds, ethnicities, and sexualities. Muslim women were mainly presented in the text when they differed from religious practices.

Den här studien fokuserar på mediers framställning av fenomenet terrorism i nyhetsinnehållet i pressen. Mer specifikt undersöks nyhetsrapporteringen i Dagens Nyheter och Aftonbladet från de tre följande dagarna efter självmordsbombningen i Stockholm 2010, som rubriceras som terrorbrott, och skolattacken i Trollhättan 2015, som rubriceras som hatbrott. Båda brott är dock enligt definitionen som finns i svensk lag terrorism. Syftet med studien är att se vad som framhävs och vad som hamnar i bakgrunden när det kommer till terrorism för att på så vis skaffa en bredare kunskap och förståelse för hur fenomenet terrorism framställs i media. För att komma åt detta används gestaltning som både teori och metod. Studiens teoretiska ramverk består också av representation då detta förklarar hur mediers presentationer formar medborgarnas bilder av olika företeelser. I analysen har tio av de elva fokuspunkter som J. W. Tankard föreslår undersökts i de valda artiklarna. Utifrån detta framkom ett antal övergripande teman, eller gestaltningar, som sedan jämfördes mellan de båda fallen. Bland annat visade resultaten att det i nyhetsrapporteringen återfinns en stark koppling mellan terrorism och islam, där religionen framställs som ett motiv till våld. Gärningsmännen i båda fallen beskrivs ha hamnat utanför i såväl lokalsamhället som landet Sverige i stort, och framför allt självmordsbombaren i Stockholm kopplas ständigt till nätverk och organisationer vilket gör att han skildras som en religiös terrorist. Samtidigt ses gärningsmannen i Trollhättan som en ensamt agerande individ som gestaltas som psykiskt sjuk. / This study focuses on the media's representation of the phenomenon terrorism in the news coverage in the press. More specifically the news coverage of Dagens Nyheter and Aftonbladet from the three following days after the suicide bombing in Stockholm 2010, which is classified as a terrorist crime, and the school attack in Trollhättan 2015, which is classified as a hate crime, is researched. Both crimes are however based on the definition found in Swedish law terrorism. The aim of the study is to see what is emphasised and what is understated when it comes to terrorism in order to gain a wider knowledge and understanding for how the phenomenon terrorism is represented in the media. Framing is used both as theory and method to access this. The theoretical framework also includes representation since this explains how the media's depictions shape people's views of different issues. Ten of the eleven focus points proposed by J. W. Tankard is used to research the chosen articles. In the analysis a number of overarching themes, or frames, were revealed and these frames were compared between the two cases. Among other things the results showed that there was a strong connection between terrorism and islam in the news coverage, where the religion was depicted as the motive for violence. The perpetrators were in both cases represented as outsiders of both their local communities and the country of Sweden, and especially the suicide bomber in Stockholm was connected with networks and organisations which means that he is portrayed as a religious terrorist. Meanwhile the perpetrator in Trollhättan is seen as an independently acting individual who is framed as mentally ill.

The aim of the essay is to investigate how boys and girls are portrayed in the youth novel In the Ceiling the Stars Are Shining. The descriptive phrases used to depict the young people in the book are analysed to reveal the gender patterns. Selected chapters in the book are analysed through close reading, and the descriptive phrases are divided into the following categories: mental properties, appearance, social relations and actions. The result shows that the majority of the descriptive words are applied to the girls, especially the leading character, and throughout the novel they relate to prevailing gender patterns as they are identified in modern gender theory.

BAKGRUND:Idén till denna undersökning väcktes under ett litteraturseminarium som behandladebedömning av elevers kunskaper i matematik. Vi blev särskilt intresserade av de nationelladiagnosmaterialen i matematik för de lägre åldrarna. Som blivande lärare ville vi ta chansenatt få mer kunskap om dessa.SYFTE:Vår avsikt är att undersöka de nationella diagnosmaterialen i matematik, som inriktar sig motgrundskolans lägre åldrar, i relation till kursplanen i matematik och i relation till aktuellmatematikdidaktisk forskning.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med inspiration av komparativ textanalys.RESULTAT:Vi kom i vår undersökning fram till att inget av diagnosmaterialen diagnostiserar hela detkunskapsinnehåll som enligt kursplanen i matematik skall ingå i grundskolansmatematikundervisning upp till år 5. Inte heller tar de hänsyn till alla de fem uttrycks- ochrepresentationsformer som utgör den matematikdidaktiska forskningen i vår undersökning. Enanvändning av dylika material kräver en medvetenhet hos användaren.

I denna uppsats undersöks EU-kommissionens kommunikation med allmänheten i två översatta informationsbroschyrer. Med avstamp i diskursanalytisk teori analyseras såväl texterna som deras kontext. Syftet med undersökningen är att beskriva vilken bild broschyrerna förmedlar av EU och EU- invånarna samt relationen dem emellan. En utgångpunkt är att texterna bär uttryck för auktoritet, som beror av de text-externa relationerna och som synliggörs genom olika språkliga strategier. Analysen visar att EU konstrueras på två olika sätt i texterna: dels som en stark och pålitlig aktör, dels som ett naturligt existerande geografiskt område. EU-invånaren i sin tur upptecknas som en del av en gemenskap, och som någon med skyldigheter men framförallt med rättigheter. Broschyrerna uttrycker auktoritet genom språkliga strategier som signalerar makt och solidaritet, men EU:s reella makt över invånarna är ofta nedtonad. Texterna reflekterar en värld där EU:s ställning inte är oomstridd, och broschyrerna verkar på flera sätt för att ge unionen existensberättigande. Undersökningen aktualiserar också frågor om hur översättningsaspekten inverkar på diskursen, och mynnar ut i konstaterandet att översättarna har en betydande roll i sammanhanget.

<p>Efter att jag själv har arbetat inom äldreomsorgen och ofta reagerat på vad jag såg som en ojämn fördelning kring vem som får bo kvar hemma och vem som får möjlighet till särskilt boende, väcktes jag av tanken kring hur jämställdhetsarbetet i äldrevården ser ut. Ses de äldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvända sällan sker? Att granska äldreomsorgen och dess biståndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbättra de äldres livssituation men även för att förbereda äldreomsorgen på de förändringar som måste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för biståndsbedömning av äldres rätt till vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegångar som genomsyrar dem, för att få kunskap om den verklighetssyn kring äldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjälp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori. Analysen visar att dessa riktlinjer framhåller en biståndsbedömning som är insatsstyrd, inte behovsstyrd. Det är den äldres behov som är grundläggande för om hon/han har rätt till bistånd, men den bedömning som görs av behoven är styrd av de insatser som kommunen har att erbjuda. De behov som lyfts fram som väsentliga är endast de som går att matcha med insatserna och på så sätt framställs behoven endast som teoretiska bedömningskriterier. Denna insatsstyrning påverkar även den bild av den äldre som förmedlas genom riktlinjerna. De äldre ses enbart för sin ålder och sina behov och sammanförs till en homogen identitet, ett kollektiv. Denna gestaltning bortser från vem den äldre människan är bakom behoven och osynliggör eventuella levnadsvillkor och livssituationer. På detta sätt framställs den äldre som en person som är lätt att bedöma då den förblir lösgjord från kultur, klass och kön.</p>

<p>I denna undersökning studeras 20 MVG-texter från det nationella provet i Svenska B. Syftet är att undersöka spannet MVG: om det finns gemensamma högbetygsdrag samt könsskillnader och olikheter mellan texttyper. Vissa undersökningar genomförs på samtliga 20 texter; på fyra texter utförs mer djupgående analyser. Fyra texter bedöms av oberoende bedömare och erhåller nya betyg. Resultaten visar att spannet MVG är brett även om genomsnittliga värden för materialet som helhet visar på en del traditionella högbetygsdrag, exempelvis textlängd. Det breda spannet beror dels på att kvalitetstexter kan se ut på olika sätt, dels på att materialet innehåller texter som egentligen inte når upp till kriterierna för betyget MVG.</p>