Syftet med detta examensarbete är att skapa fördjupad förståelse kring samtal om det lästa och hur dessa beskrivs i skol- och utbildningsdokument för lärare i förskoleklass till årskurs 3. Tidigare forskning kring bok- och litteratursamtal visar att denna undervisningsmetod kan utveckla elevers språk, kunskap och identitet. Med kvalitativ textanalys har vald empiri analyserats utifrån teorier om samtalets syfte och hur eleverna genom samtal skapar förståelse för texter. Vår studie visar att samtal om det lästa beskrivs på olika sätt i vår empiri, men att det ofta krävs tolkning för att identifiera. När samtal om det lästa beskrivs i empirin har de som främsta syfte att vara språk- och textutvecklande och de ska fokusera på texters innehåll och handling.

Den här studiens syfte är att undersöka representationen av genusstereotyper, även med hänsyn till etnicitet, inom svensk och amerikansk spelreklam. Med hjälp av det teoretiska ramverket kommer viktiga delar av innehållet i reklamfilmerna att analyseras. Delar som har att göra med genus, representationsteorin, och stereotyper med utgångspunkt i textanalys som metod.  Resultatet som kunnat presenteras är att de främsta genusstereotyperna inom svensk spelreklam är ljushyade manliga karaktärer. Myten om att män älskar fotboll och främst uttrycker känslor inom sportsammanhang, och myten om män som beter sig barnsligt. Yrkesmässigt finns det en stereotypisk representation av män inom fotbollsyrket, och sportkommentatoryrket. Medan det i USA gäller stereotypiskt manliga anställda inom doktor- och jockeyyrket. Berättarrösterna i alla fyra reklamfilmer representeras även av män.  Skillnader mellan Sverige och USA är inte stora, men de amerikanska stereotyperna handlar om hur männen ser stereotypiskt manliga ut, när det kommer till kroppsform och ansiktshår. De svenska stereotyperna är mer kopplade till etnicitet, då det är främst ljushyade karaktärer. De svenska reklamfilmerna är även de enda som inkluderar kvinnliga karaktärer, om än på ett stereotypiskt vis. De svenska reklamfilmerna bryter mot stereotyper inom en yrkesroll, men de amerikanska reklamfilmerna bryter mer mot stereotyper när det kommer till berättarröst och myter. Vilket resulterat till en slutsats som visar att svensk spelreklam är mer stereotypisk när det kommer till genus, jämför med amerikansk spelreklam. / The purpose of this study is to investigate the representation of gender stereotypes, also with regard to ethnicity, in swedish and american gambling advertising. With the help of the theoretical framework, important parts of the content of the commercials will be analyzed. Parts that have to do with gender, representation theory, and stereotypes based on text analysis as a method. The result that could be presented is that the main gender stereotypes in swedish commercials for online-gambling are fair-skinned male characters. The myth that men love football and mainly express emotions in sports contexts, and the myth of men behaving childishly. Professionally, there is a stereotypical representation of men in the football profession, and the sports commentator profession. While in the USA it applies to stereotypically male employees in the medical profession and, jockey-professions. The narrator voices in all four commercials are also represented by men, which is stereotypical. Differences between Sweden and the USA are not big, but the american stereotypes are about how men look stereotypically masculine, when it comes to body shape and facial hair. The swedish stereotypes are more linked to ethnicity, as they are mainly fair-skinned characters. The swedish commercials are also the only ones that include female characters, albeit in a stereotypical way. The swedish commercials break stereotypes within one professional role, but the american commercials break more stereotypes when it comes to both the narrator voice, and myths. Which has resulted in a conclusion that shows that swedish commercials for online-gambling are more stereotypical when it comes to gender stereotypes, compared with american commercials for online-gambling.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur två populära ungdomsromaner kan användas i svenska för att främja sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiet. Studien baseras på en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Studien visar att det finns goda möjligheter att använda sig av de två skönlitterära verken för att främja förståelse och kritiskt tänkande hos elever gällande sexualitet och relationer. Litteraturen kan således användas och vara ett stöd för lärare i svenska för att belysa och arbeta med sex och samlevnad i undervisningen.

No description available.

The purpose of this study is to analyze and compare the connection between pictures and text in three textbooks, in english, in the expectation to reach a didactic perspective that can facilitate in working with texts with students, in fourth grade.  How well do pictures and text correspond with each other in three textbooks that have been chosen for the fourth grade, in english?  What are the differences and similarities between the three textbooks seen from a multimodal perspecive? The result showed that there was an interaction between the different types of text types and the images, in all three textbooks. The heading of each chapter is a clue to what the content of the text will be about. The images are well connected to the text and they also reenforce the content of the text. This connection between the pictures used in the chapter and the text can help readers better understand the content of the text.

Syftet med denna kvalitativa forskningsstudie är att analysera hur genus framställs i några utvalda bilderböcker som har djur och icke-mänskliga karaktärer. En bakgrund till genomförandet av studien är läroplanen för förskolans (2018, s. 7) skrivningar om att motverka könsmönster bland barnen i förskolan. I denna studie skildras hur genus synliggörs genom att undersöka hur flickor och pojkars egenskaper framställs, hur traditionella könsroller skildras eller utmanas, och om det finns detaljer i bilderboken som synliggör eller bryter könsstereotyper. Studien grundas på en text- och bildanalys där framförallt Nikolajevas (2017) egenskapsschema är centralt och har vidgats med Josefson (2005), Davies (2003) och Connells (2009) arbeten. Vår teoretiska utgångspunkt i analysen är Hirdmans (2001) teori om genuskontraktet och isärhållande-principen. Studiens resultat visar att traditionella egenskaper för hur flickor och pojkar förväntas vara skildras i majoriteten av de valda bilderböckerna. Vidare visar analysen att stora delar av samtliga bilderböcker synliggör traditionella könsroller. Detaljer som synliggör könsstereotyper är karaktärernas namn och attribut. En slutsats som vi drar av studiens bilderböcker är att de kan bidra till ett förstärkt genusskapande genom att visa traditionella egenskaper, könsroller och könsstereotyper. Ytterligare en slutsats för delar av studiens bilderböcker är att egenskaper, könsroller och könsstereotyper utmanas, men i liten skala. I analysen har vi dock funnit aspekter som den tidigare forskningen inte har belyst.

Syftet med den här studien är att ge en bild av hur tre punkter kan fungera i en multimodal text i form av en bilderbok för barn. Fokus ligger på hur tre punkter skapar olika funktioner dels inom skriften, mellan satser och meningar, dels i samspelet mellan text och läsare. Studien utgår från teorierna sociosemiotik och systemisk-funktionell grammatik. Vidare tillämpas en multimodal textanalys med analysredskap från systemisk-funktionell grammatik. För att kunna svara på studiens frågeställningar undersöks textens textuella och interpersonella struktur. Resultatet visar att tre punkter kan markera gränser och samband inom skriften, att tre punkter kan bidra till prosodiska effekter, att tre punkter visuellt och spatialt kan peka både framåt och bakåt och att tre punkter kan skapa interpersonella relationer med läsaren. Studiens resultat visar också att tre punkter fungerar på flera olika sätt i en och samma position för att skapa flera olika funktioner.

Jämställdhet är ett begrepp som på senare år har utvecklats och fått stor betydelse i samhället. I läroplanerna mellan 1980 och 2022 har begreppet jämställdhet förekommit men tillämpandet av begreppet har förändrats med tiden. Genom tidigare forskning framkommer det att kvinnor har varit underrepresenterade i historieläromedlen.  De har bortsett ifrån hur kvinnor upprätthöll samhället och främst riktat fokus på krigen och vad som hände på slagfälten. Forskningen påtalar också att vid användandet av könsneutrala begrepp i läromedel går det av sammanhanget urskilja att de syftar till män. Tidigare forskning belyser också att läromedlen väljer att placera in kvinnor i specialstycken för att uppmärksamma att de också har varit en del av historien. Föreliggande studie har haft som syfte att synliggöra förändringar och kontinuiteter i framställningen av kvinnor och män i historieläromedel för årskurs 4–6, genom att studera historieläromedel som är publicerade mellan 1980 – 2022. Denna studie har kombinerat en kvantitativ analys med en kvalitativ analys. Den kvantitativa analysen redogör antalet namngivna kvinnor och män i respektive läromedel. Genom en komparativ textanalys och en kritisk diskursanalys har sex läromedel analyserats genom Hirdmans genussystem och de två logikerna; att mannen är normen och att kvinnor och män ska hållas isär. Logikerna har legat till grund för analysen för att urskilja hur kvinnor och män framställs i förhållande till varandra. Genom att jämföra hur kvinnor och män framställs i läromedlen över tid i förhållande till läroplanerna har studien analyserat förändringar och kontinuiteter i framställningarna. Utifrån resultatet av den kvantitativa analysen framkommer det att kvinnor varit underrepresenterade i samtliga läromedel som analyserats. I det senaste läromedlet som analyserats är kvinnors representation däremot nästan jämställd med mäns. Av resultatet från den kvalitativa analysen framkommer det att det går att urskilja diskurser i framställningen av kvinnor och män. Det finns en kontinuitet utifrån de egenskaper, sysselsättningar och sammanhang som tillskrivs respektive kön och genom dessa kategorier går det att urskilja ett isärhållande mellan kvinnor och män. Genom framställningen av kvinnor och män går det också att urskilja en manlig norm i läromedlen. Baserat på läroplanernas syn på begreppet jämställdhet framkommer det också av resultatet en koppling mellan framställningen av begreppet i läroplanen och läromedlen från respektive läroplan. Det går att urskilja en förändring med tiden främst utifrån läromedlen kopplade till Lgr11 och den största förändringen sker i läromedlet från 2020.

This study aims to show how religion is presented in four Swedish gangster rappers’ lyrics: Einár, Yasin, Dree Low and Ant Wan. This is done partly by looking at if the same religious themes, showed from earlier studies about american gangster rap, also appears in the Swedish lyrics, and if new theme can be found, partly by looking at Hjelm’s (2014) theory about “The new visibility of religion” and apply it on the results. The following research questions are formulated to conduct said research: (1) Can some of the themes that appears in Tinajero (2013) and Walsh (2013) studies also be found in the gangster rappers’ lyrics? If so, which ones? (2) Which other themes can be found in the lyrics? and (3) How is religion presented, based on Hjelm’s theory about the new visibility of religion? The method used in this study is a qualitative text analysis, with thematization and categorization. The study shows that four themes can be found in the gangster rappers’lyrics: the paradox between the ‘street life’ and the religious life, resurrection, God as a mainstay and a protector, and forgiveness from (a judging) God. The study also shows that the presentation of religion as a solution or problem tended to focus on an individual level, rather than a societal level, and to be more positive than negative, with religion as an important function in the rappers’ life. / Studiens syfte har varit att ta reda på hur religion framställs i de fyra svenska gangsterrapparna Einar, Yasin, Dree Low och Ant Wans låttexter. Dels genom att se om samma teman återkommer i den svenska gangsterrappen som den amerikanska, och om nya teman kan finnas, dels genom Hjelms teori om religionens nya synlighet (2014). Frågeställningarna för att uppnå detta var ”Går några av de teman som återkommer i Tinajero (2013) och Walsh (2013) studier att återfinna i gangsterrapparnas låtar? I så fall vilka?”, ”Vilka andra religiösa teman går att återfinna i låtarna?” och ”Hur framställs religion, utifrån Hjelms teori om religionens nya synlighet? (2014)”. Metoden som användes för att besvara frågorna var en kvalitativ textanalys baserad på Malteruds (2014) tillvägagångssätt med tematiseringar och kategoriseringar av texter, genom distans och närläsning. Teorin som applicerades i denna studie, och som ligger till grund för analyskapitlet var Hjelms (2014) teori om religionens nya synlighet (the new visibility of religion). De slutsatser som dragits visar bland annat att två teman från den tidigare forskningen också gick att återfinna i de svenska gangsterrapparnas låtar; ”paradoxen mellan ’the street life’ och det religiösa livet” och ”uppståndelse”, samtidigt som även två nya teman kunde utläsas; ”Gud som stöttepelare och beskyddare”, samt ”förlåtelsen av (en dömande) Gud”. En annan slutsats, baserat på teorin, var att religionens framställning visade sig vara så väl positiv som negativ, men att den största delen av religionens framställning/synlighet i låtarna var positiv, där religionen tenderar att fylla en viktig funktion i raparnas liv. Slutligen, så visar analysen av resultatet att i de sammanhang där religionen var synlig så låg fokuset av religionens roll på en individnivå och inte samhällsnivå. Det vill säga; när religionen antingen framställdes som något negativt eller som något positivt så var det i mening av hur det påverkade de enskilda rapparna och deras nära, och inte hur religionen påverkade samhället i stort.

Syftet med den här studien är att ta reda på om, och i så fall hur, dagstidningarnas rubriksättning har förändrats under de senaste åren samt om rubriksättningen har påverkats av tidningarnas inträde på internet. Jag har gått igenom alla rubriker i tre svenska dagstidningar under en specifik dag 1996, det vill säga innan tidningarna fanns på nätet. Dessa rubriker har jag jämfört med samma tidningars rubriker samma datum 25 år senare. Jag har även gått igenom tidningarnas webbrubriker den aktuella dagen 2021. Jag har utgått från teori om funktionell grammatik, kritisk diskursanalys och aktivitetsanalys och analyserat rubrikerna utifrån struktur, grammatik och innehåll. Det tydligaste resultatet från min jämförelse är att rubrikerna har blivit längre. De tre undersökta dagstidningarnas rubriker innehåller mellan 21och 74 procent fler ord i snitt 2021 än 1996. Och rubrikerna på nätet är ännu längre. Såväl antalet nominalfraser som ord per nominalfras har ökat. Dessutom är det fler rubriker som innehåller finita verb. På tidningsspråk skulle man kunna säga att rubrikerna har blivit pratigare. Min analys efter att ha intervjuat redaktörer på de tre tidningarna är att detta beror på att de snabba nyheterna har flyttat till nätet och att papperstidningarna innehåller större andel feature och åsiktsmaterial. Journalisternas förändrade arbetsvillkor är en annan faktor. Färre gör mer, vilket medför att tiden för att sammanfatta en artikel till en kort och lockande rubrik har minskat. Då kan man ta genvägen till att lyfta ut ett intresseväckande citat som rubrik. Att nätet med sina snabba nyheter ändå har de längsta rubrikerna kan även det bero på tidsbrist. På nätet gäller det att vara först, men också att få med så många nyckelord som möjligt i rubriken så att den hamnar högt upp hos sökmotorerna. Jag har undersökt åren 1996 och 2021. Det kan vara intressant att i en uppföljande studie undersöka ett årtal däremellan, eftersom mitt intryck är att rubrikerna kan ha varit mer av klickbeten tidigare, men att man i dag eftersträvar trovärdighet. Redaktörernas roll har stärkts.