Kompetens är ett omstritt begrepp, både inom forskningen och yrkeslivet, och är beroende av situation och kontext. Därav finns det inte alltid en gemensam uppfattning för vad som utgör kompetens. Denna kvalitativa studie syftar till att ge kunskap om kompetens och dess innebörd i platsannonser för Human Resource ("HR")-arbete inom den offentliga och privata sektorn. För att uppfylla detta syfte kommer denna uppsats använda textanalys för att identifiera förekommande kompetenser i undersökta platsannonser. Detta för att sedan tolka och analysera dessa kompetenser med utgångspunkt i Ellströms (1992) definition av kompetens tillsammans med Nilsson och Ellströms (2012) uppdelning av kompetens. Detta teoretiska ramverk används därmed för att tolka innebörden av de förekommande kompetenserna. Resultat av studien visar på att det inte finns några uppenbara skillnader mellan den offentliga och privata sektorn. De kompetenser som förekommer för HR-arbete kan tolkas som personlighetsfaktorer, sociala, kognitiva och affektiva faktorer av kompetens. Dessa kan därtill ses som relativt överförbara mellan olika yrken, utöver HR-arbetet. Studien visar även att studerade platsannonser, med förekommande kompetenser, snarare beskriver en viss typ av person än HR-arbetet, oavsett om den offentliga eller privata sektorn diskuteras. / Competence is a controversial concept, both in research and in professional life, and depends on the situation and context. As a result, there is often no common understanding of what constitutes a competence. This qualitative study aims to provide knowledge about competence and its meaning in job advertisements for Human Resource (“HR”) work in the public and private sector. In order to fulfil the purpose of this essay a textual analysis will be carried out. The reason for this is to identify existing competences in the job advertisements and then to interpret and analyse them based on Ellström's (1992) definition together with Nilsson and Ellström's (2012) division of competence. This theoretical framework is used to interpret and understand the meaning of the existing competences. The results of the study show that there are no obvious differences between the public and private sectors. The competences that exist for HR work can be interpreted as social, personal, cognitive and affective competences, which can be seen as relatively transferable between different professions, other than HR. The study therefore concludes that the competences that appear in the job advertisements studied describe a certain type of person rather than a job description of HR work, regardless of whether it is in the public or private sector.

The notion of climate tipping points (CTP:s) has gained traction in academia. Unravelling the intricate weave of views in the discourses surrounding CTP:s can be helpful to structure the views in the discursive fabric of climate tipping points and in turn get a better understanding of the views surrounding the phenomenon. This study aims to clarify the different views on climate tipping points by creating a set of distinct ideal types based on the scientific literature surrounding CTP:s. Furthermore, we analyse these views and reflect on their relationship and functions through textual analysis. The analysis yielded four reoccurring, interconnected themes: Knowledge, View on (Ir)reversibility, Risk and Action. Using these themes, we created four ideal types to help intellectually structure the weave of differing views. Furthermore, we found that the relationship between the views on these themes and the acceptance of climate tipping points often is convertibly indicative. The analysis of the literature also revealed that CTP:s have much in common with climate change in large and reifies the urgency, risk implications, uncertainties, and suggested actions expressed in broader climate change literature. A key insight is that accepting CTP:s is not pivotal for voicing strong concerns about climate change but rather they may serve as a metaphoric tool for scientists in communicating climate change issues. / Begreppet climate tipping points (CTP:s) har fått ökande utrymme inom akademin. Att nysta upp den invecklade väven av synsätt inom diskurserna kring CTP:s kan vara till hjälp för att strukturera synsätten på fenomenet och i sin tur få en bättre förståelse för dem. Denna studie syftar till att göra detta genom att skapa en uppsättning distinkta idealtyper baserade på karaktärsdrag från ett urval av den vetenskapliga litteraturen kring CTP:s. Dessutom analyserar vi dessa åsikter och reflekterar över deras relation och funktioner genom att tillämpa en tematisk textanalys. Analysen resulterade i fyra återkommande och sammankopplade teman: Kunskap, Synen på (ir)reversibilitet, Risk och Åtgärder. Med hjälp av dessa teman skapade vi fyra idealtyper ämnade att bidra till att intellektuellt strukturera väven av olika synsätt. Vi fann även att förhållandet mellan synen på dessa teman och accepterandet av CTP:s ofta är indikativt omvändbart. Analysen av litteraturen visade också att CTP:s har mycket gemensamt med klimatförändringar i stort och understryker dess brådskande karaktär, risker, osäkerheter och föreslagna åtgärder som uttrycks i litteraturen rörande klimatförändringar. En nyckelinsikt är att acceptansen för CTP:s inte är avgörande för att uttrycka stark angelägenhet för klimatfrågor, utan snarare att de kan fungera som ett metaforiskt verktyg för forskare att kommunicera klimatfrågor med.

The purpose of this study is to see how secondary schools in Skellefteå County market themselves in order to attract students. How the schools portrait themselfs, what is in focus in the information material and how the schools communicate their message to the students who are about to choose schools are the questions asked. The study contains both municipal secondary schools and independent secondary schools. A text analysis has been implemented on texts from the schools websites and interviews were conducted with five respondents from the municipal secondary schools. The independent secondary schools were unable to participate in interviews. The study is based on theories regarding communication, marketing and campaigning. The study shows that the municipal secondary schools are in the progress of presenting a united profile and identity. This is something that this study found is not really anchored with everyone who works with marketing the schools. Furthermore they want to be perceived as the serious and stabile alternative and this also is the main focus in the material from all municipal secondary schools. The independent schools seemingly wants to be perceived as caring and their main focus in the material lies in the employability of the students. They also seem to find it important to uplift the fact that it is possible to get the competence needed to carry on to university through their educational programs. Both municipal secondary schools and independent secondary schools communicate their message mainly with a sensemaking view on communication, in other words they seek a kind of relationship with the students in order to get their message through.

Abstract  This essay is interested in the changes that have taken place in the view of competence among the civil servant. As a state employee, you are indeed employed on behalf of the authority, but by extension you are also appointed on behalf of the citizens. As the work is a socially useful mission, special requirements are placed on the work being done with special regard to democratic values such as legal certainty, the equal value of people and providing citizens with efficient and good service, a so-called special public ethos.  Due to the sweeping social changes that society has undergone in the last twenty years, including increased globalization and digitization, different and increased demands are placed on working life today than before. These changed conditions have meant that the requirements for what an employee is expected to be able to do are more complex in today's working life, and the concept of competence has become an accepted term to describe the special requirements that are set in today's working life. Competence as a concept can be briefly described as that you as a person must be able to act appropriately based on a given situation, which places demands on something more than formal qualifications such as requirements for education and previous experience. By quantitatively analyzing the content of job advertisements for administrators at the Tax Agency, I have investigated changes in which qualifications and competences are in demand at two different times. I have then done a comparative analysis where I have identified similarities and differences based on three different themes, formal competence, informal competence and the civil servant role. The result shows that the requirements for competences linked to above all efficiency have increased, while descriptions of competences based on a common societal mission have decreased. The conclusion is that modern requirements for the competence of government officials have followed the general social development and have crowded out traditional public values based on democratic values such as legal certainty and equality, a so-called public ethos. / Sammanfattning   Den här uppsatsen intresserar sig för vilka förändringar som har skett i synen på kompetens hos den statliga tjänstemannen. Som statsanställd är man visserligen anställd på uppdrag av myndigheten men i en förlängning är man också tillsatt på uppdrag av medborgarna. Eftersom arbetet utgörs av ett samhällsnyttigt uppdrag ställs särskilda krav på att arbetet sker med särskild hänsyn till demokratiska värden såsom, rättssäkerhet, människors lika värde och att ge medborgarna effektiv och god service, ett så kallat offentligt etos.  Med anledning av de genomgripande samhällsförändringar som samhället genomgått de senaste tjugo åren med bland annat ökad globalisering och digitalisering så ställs det andra och nya krav i arbetslivet idag än tidigare. Dessa ändrade förutsättningar har inneburit att kraven på vad anställda förväntas kunna är mer komplexa i dagens arbetsliv och begreppet kompetens har blivit ett vedertaget begrepp för att beskriva dessa särskilda krav. Kompetens som begrepp kan kort beskrivas som att en person ska kunna agera ändamålsenligt utifrån en given situation vilket ställer krav på något mer än formella kvalifikationer såsom utbildning och tidigare erfarenhet.  Genom att kvantitativt analysera innehållet i platsannonser för handläggare på Skatteverket undersöks i denna uppsats förändringar i vilka kvalifikationer och kompetenser som efterfrågas vid två olika tidpunkter. En jämförande analys har genomförts för att identifiera likheter och skillnader utifrån tre olika teman: formell kompetens, informell kompetens och statstjänstemannarollen.   Resultatet visar att kraven på kompetenser kopplat till framför allt effektivitet har ökat samtidigt som beskrivningar på kompetenser utifrån ett gemensamt samhällsuppdrag har minskat. Slutsatsen är att moderna krav på kompetens hos statliga tjänstemän har följt den allmänna samhällsutvecklingen och har trängt undan traditionella offentliga värden såsom demokrati, rättssäkerhet och jämlikhet, ett så kallat offentligt etos.

Denna studie granskar två litteraturkapitel från två läroböcker avsedda för Svenska 1, som riktar sig mot högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program. Genom att granska eventuella likheter och skillnader i läroböckernas litteraturkapitel avser studien utvärdera om elever i de olika programinriktningarna får eventuella likvärdiga förutsättningar att förvärva kunskaper och förmågor. Studiens teorier är Anna Jobérs tolkning av Bourdieus begrepp kulturellt kapital, samt Gert Biestas kritiska syn på samhällets uppfattning om skolan. Metoden bygger på en kvalitativ textanalys. Resultaten från denna studie visar att det återfinns fler skillnader än likheter i läroböckernas ämnesinnehåll och övningsuppgifter i läroböckernas litteraturkapitel. Ämnesinnehållet och övningsuppgifterna i läroboken för högskoleförberedande program ger elever goda möjligheter att förvärva olika kunskaper och förmågor. Ämnesinnehållet och övningsuppgifterna i läroboken för yrkesförberedande program ger däremot yrkeselever grundläggande möjligheter att förvärva olika kunskaper och förmågor. Studien visar således att de undersökta läroböckerna inte ger elever i de olika programinriktningarna eventuella likvärdiga möjligheter att förvärva kunskaper och förmågor.

I denna masteruppsats studeras ett antal rektorers uppleveda effekter av utbildningen vid Rektorsprogrammet efter år1. Fokus ligger på hur det pedagogiska ledarskapet påverkas när rektor går utbildningen. Med rektor avses i denna uppsats den person på skolan/förskolan som är chef för lärarna/förskolelärarna och övrig personal, och som har uppdraget att leda verksamheten så att lärarna kan genomföra sitt uppdrag, d.v.s. att utifrån skolans mål säkerställa att eleverna når målen. Detta kan alltså även vara en biträdande rektor, en förskolechef eller en biträdande förskolechef. Med upplevda effekter avses den upplevelse av förändring vad gäller erfarenheter, kunskaper och lärdomar som rektorerna tar med sig från utbildningen. Studien undersöker inte de faktiska effekter som rektors utbildning leder till ute på skolorna eller om den leder till förbättrade resultat. Denna uppsats baseras på textanalys av reflekterande brev som skrivits av deltagare som påbörjade Rektorsprogrammet vid två lärosäten våren 2014. Detta görs genom ett hermeneutiskt förhållningssätt med en narrativ ansats. Den narrativa ansatsen innebär att, genom rektorernas brev, försöka fånga den betydelse rektorerna tillskriver sina erfarenheter från utbildningen. Dessa brev är förankrade i rektorernas kontext som skapats genom deras interaktion med sin omgivning i vardagen. Den narrativa ansatsen ökar förståelsen för rektorernas subjektiva upplevelse av utbildningen. Med hjälp av två perspektiv: pedagogiskt ledarskap och vuxnas lärande har empirin sedan analyserats med hjälp av ett raster i form av en ledarskapsmodell som bygger på en teoretisk modell där ledarskap förstås som något som tar gestalt relationellt i skärningspunkten där Ledare, Följare och Situation möts. Denna analys av breven visar att det första året av rektorsutbildningen primärt ger rektorerna allmänt ökad kunskap som de tillämpar i sina skolor och använder/sprider i verksamheten och att detta gör att rektorerna känner sig säkrare i rollen som ledare. Under det första året på Rektorsprogrammet handlar detta primärt om juridiska aspekter av ledarskapet. Det är tydligt att rektorerna upplever att de har stärkts i rollen som pedagogiska ledare under år 1 vid Rektorsprogrammet. Resultatet av denna studie visar att det inte primärt handlar om att via utbildningen ge rektorerna ökade ämneskunskaper utan snarare om att utveckla det pedagogiska ledarskapet och därmed skapa säkrare och bättre rektorer. / This thesis investigates what effects a number of Swedish school principals experience during the first year of the National School Leadarship Training Programme, focusing on how the educational leadership is affected by the education. The term principal refers to the person at a school/pre-school designated to lead the organization and enabling the teachers/pre-school teachers and staff to do their work, i.e. to make the students reach the educational goals. The term experienced effects refers to the sense of change in experiences and knowledge that the principals gain from the education. The thesis does not take into account the actual effects of the education at the principal’s organizations or if it leads to improved school results. This thesis is based on the analysis of reflective letters written by participants who started the programme at two different universities during the spring of 2014. This is done by applying a hermeneutic and narrative approach. The narrative approach means that, by analyzing the principals’ letters, try to capture the meaning that they attribute to their experiences from the education. These letters are based in the context of each principal which has been created through their interaction with the surrounding environment in the daily work. The narrative approach increases the understanding for the principals’ subjective experience of the education. By using two different perspectives: educational leadership and adult education, the material has been analyzed by using a raster in the shape of a leadership model based on the assumption that leadership can be understood as something that is taking relational form at the point of intersection between Leader, Follower and Situation. This analysis shows that the first year of the education primarily provides the principals with increased general knowledge which they apply in practice in their respective organizations and that this increased knowledge makes the principals feel stronger in their role as leaders. During the first year of the programme this general knowledge primarily relates to legal aspects of leadership. It is evident that the principals experience that they have developed as educational leaders during the first year of the National School Leadership Training Programme. This thesis indicates that the main effect of the program is not to increase the principals’ knowledge in specific areas, but to develop the educational leadership and thus create more confident and better principals.

<p>Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls.</p><p>I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35.</p><p>För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt.</p><p>Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats.</p><p>Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen. Den komplexa konstruktionen av femininitet i Cosmopolitan framhålls ytterligare av ett instruerande och uppmanande tilltal där kvinnlighet är något som läsaren måste lära sig. I FHM konstrueras istället kvinnan som en symbol för sex, då hon först genom en manlig bekräftelse känner sig feminin. Vidare skapas maskulinitet i FHM i förhållande till den bild som målas upp av den kvinnlighet som presenteras i text och bild samt genom avsaknaden av manliga kroppar. I Cosmopolitan är det istället bilden av mannen som den romantiske drömprinsen som avgudar och älskar sin kvinna som gör sig synlig.</p>

This essay is an analysis of Brian Wood's Viking epic Northlanders, published by Vertigo/DC between the years of 2007-2012. The aim is to identify how Old Norse faith and Christianity are portrayed. This is done by using the theory of representation as developed by Stuart Hall and putting them into the historical context of a postmodern, secular western world of thought. The research shows a wide variety of religiosity in both Norse and Christian characters. Some common trends have been identified though, and these are a general appreciation of physical strength within the Norse religion and a general tendency in Norse religion to explain natural phenomena and to have fatalistic leanings while Christianity rather seeks to offer comfort in times of need. The results also show that one of the greater roles Christianity plays in Northlanders is contributing to, or sometimes forcing a societal change, while the practitioners of the Norse faith tend to lean toward stability. There is also a tendency to present the northerners as outcasts, while the Christian counterparts are part of an establishment.

Carema Care (numera Vardaga) är ett privat ägt vårdföretag med verksamhet inom äldreomsorgen. Under hösten och vintern 2011 utsattes företaget för en intensiv mediebevakning där de anklagades för besparingar och vanvård. I denna uppsats undersöks Carema Cares externa kriskommunikation under mediedrevet. Kriskommunikationen analyseras utifrån situational crisis communication theory. Teorin beskriver vilka försvarsstrategier som ett företag kan och bör använda för att rädda sitt anseende. Teorin gör gällande att den viktigaste faktorn vid val av försvarsstrategi bör vara typ av kris som uppstått. Studien har utgått ifrån en kvalitativ textanalys med systematiserande frågeställningar och klassificering som tillvägagångssätt. Först analyserades nio nyhetsartiklar för att försöka fastställa vilken typ av kris som ägt rum. Därefter studerades Carema Cares pressmeddelanden för att identifiera vilka försvarsstrategier som Carema Care använt sig av och om dessa överensstämmer med vad som föreskrivs inom situational crisis communication theory. Resultatet visar på att Carema Care inte i något pressmeddelande använt sig av de försvarsstrategier som föreskrivs i situational crisis communication theory. / Carema Care (now by the name Vardaga) is a privately owned company within the field of elder care. During the autumn and winter of 2011, the company was the focal point of an intense media reporting. The company was accused of budget cuts and neglected care. This thesis investigates the external crisis communication from Carema Care during the intense media reporting. The crisis communication is analyzed using situational crisis communication theory. The theory describes which crisis response strategies that a company can and shall use when faced with a crisis in order to restore its image. The theory claims that the most important factor when choosing crisis response strategy is what type of crisis that has occurred. The investigation was carried out using qualitative text analysis, more specifically the method systematic questions and classification was used. In the first step, nine news articles were analyzed in order to determine what type of crisis that had occurred. In the second step, the press releases following each news article were analyzed in order to determine what response strategy that had been used and how it compared to what the theory recommended. The study shows that Carema Care did not use the response strategy recommended from situational crisis communication theory in any of its press releases.

This is a comparative study based on text analysis of South Africa's and Sweden's curriculum. The purpose of the study is to get an understanding and awareness of the meaning and content of the curricula concerning child assessment. Its focus is to find out about similarities and differences of the assessment and evaluation processes. My research questions are: • What do South Africa's and Sweden's curricula for learning outcomes the children are assessed on? • How is South Africa's and Sweden's assessment of children described individually and evaluation in the curriculum? • What similarities and differences are there in South Africa's and Sweden's curriculum on the assessment of children individually and evaluation on the preschool?   The methods I use are qualitative text analysis and comparative analysis. I analyze and compare words and contents. My findings are that the assessment is about a way to see the children's development and learning. By having a conscious way of looking at children's interest and not to assess and judge individually which can lead to harming them. Instead, assess and judge as to benefiting the child to get support and can develop her/himself and her/his learning. Pedagogical documentation is used from the Swedish curriculum to see the children's interest and development. In South Africa notebook is used for documentation. The South African curriculum has more content with tips on development opportunities. If we compare the Swedish curriculum, there are learning outcomes where the goals are not as specified as the South African curriculum. This means that the Swedish curriculum has space for interpretation. In this study, we can gain an understanding of assessment in preschool and gain clarity of the dilemma that exists. / Studien handlar om att jämföra och göra en textanalys på Sydafrikas och Sveriges läroplan. Mitt syfte är att ta reda på vad som står i läroplanerna för att få förståelse och medvetenhet av de olika sätten att bedöma barn på. Detta för att ta reda på likheter och skillnader i processerna för bedömning och utvärdering. De frågeställningar jag har är: • Vad har Sydafrikas och Sveriges läroplaner för lärandemål där barnen blir bedömda på? • Hur beskrivs Sydafrikas och Sveriges bedömning av barn individuellt och utvärdering i läroplanen? • Vilka likheter och skillnader finns det i Sydafrikas och Sveriges läroplan om bedömning av barn individuellt och utvärdering på verksamheten?   De metoder jag använder mig av är kvalitativ textanalys och jämförande analys där jag analyserar och jämför ord och innehåll. Mina resultat var att bedömning handlar om ett sätt att se barnens utveckling och lärande. Genom att ha ett medvetet sätt att se på barns intresse och att inte bedöma barnen där det kan genom att bedöma individuellt leda till men för barnet. I stället bedöma där det gynnar barnet för att få stöd att utveckla sig själv och sitt lärande. Pedagogisk dokumentation använder den svenska läroplanen för att se barns intresse och utveckling. Sydafrika använder sig av att notera i anteckningsbok. Den sydafrikanska läroplanen har mer innehåll med tips på utvecklingsmöjligheter. Om vi jämför den svenska läroplanen finns det lärandemål där målen inte är lika specificerade som den sydafrikanska läroplanen. Detta gör att den svenska läroplanen har tolkningsutrymme. Genom denna studie kan vi få förståelse för bedömning i förskola och få klarhet i dilemmat som finns.