I föreliggande studie undersöks svenska statliga myndigheters värdegrundstexter. Uppsatsen skrivs inom projektet ”En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter”, och syftet är att se vilka språkliga medel som uttrycker önskade värderingar. Tre frågeställningar om värdeord, deras samband med texternas rubriceringar, och önskade värderingar hanteras med hjälp av en teoretisk och metodisk utgångspunkt i critical discourse analysis (CDA) kompletterad med en analys av texternas ideationella struktur. Analysmaterialet utgörs av 40 värdegrundstexter från 10 olika departement. Den kritiska diskursanalysen ger svar på vilka värderingar som uttrycks av myndigheterna. Detta kopplas till begreppet ideologi, och vilken ideologi som verkar ligga till grund för värderingarna. I den ideationella analysen undersöks texternas teman, propositioner och perspektiv. I denna analys klargörs också vilka värdeord och rubriceringar som finns i texterna, samt om det finns något samband mellan hur en text är rubricerad och vilka värdeord den innehåller. Resultatet visar att värdeord kopplade till kunskap och etik är mest frekventa i texterna. Det finns ett samband mellan texters rubricering och värdeord så att rubriceringar med ordet värde innehåller ord om kompetens och etik, medan texter med vision i sin rubricering följs av ord om framtidsvisioner.   I diskursanalysen framkommer en modelläsare som är tänkt att vara en anställd vid myndigheten. Detta förmedlar en ideologi som har sin utgångspunkt i den nyliberala marknadsdiskurs som gör att myndigheter ska försöka sälja in sitt ”varumärke”. Detta görs genom att de anställdas beteenden regleras, för att ge medborgarna som tar kontakt med myndigheten en uppfattning av vilket bemötande de kan förvänta sig. De önskade värderingarna hos myndigheten och dess medarbetare är att de ska vara kompetenta, inkluderande, pålitliga och serviceinriktade. / En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter

No description available.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext. Resultaten pekar också ut dialektiska kopplingar mellan text, diskurs och social praktik nivå av Löfvens sommartal. Analyserna visar också att den sociala praktiken som ett politiskt tal ingår i bidrar till att reproducer amaktförhållanden som är ojämlika mellan talare och åhörare. Resultaten visar att det politiska talet innehåller en bred interdiskursivitet mellan både höger- och vänsterideologiskt präglade diskurser, vilket kan vara tecken på förändring och diskursiv kamp om vad den diskursiva praktikens diskursordning ska bestå av. Denna förändring kopplas till förändringar så som individualisering, globalisering och en politisk likriktning i den bredare sociala praktiken. / This study examines the causality between texts and society in a political speech. The study does so byanalyzing both text and aspects of the wider context, which the political speech is part of.The study is based on a mix of theory from both Faircloughs critical discourse analysis (CDA), systemicfunctional grammar (SFG) and conversation analysis (CA). The results show that the main goal of the political speech is to position the speaker as head of Swedishgovernment at both a national and international level by using a wide variety of discourse and by usingpronouns to establish common ground with the speaker and the listeners. The results also points out that the social practice which a political speech is part of is reproducing and maintaining power relations in which the speaker and the listener are not equal. The results also show how changes such as individualization, globalization and political uniformity can be seen as affecting discourse and social practice.

The Swedish debate concerning cannabis legalisation is characterised by a largley politically widespread concensus regarding a zero tolerance policy. In the last five years several countries and states in the US have legalised or moved towards a legalisation of cannabis. This essay aims to map if the international debate along with Swedish activists have made an imprint on the debate in regard to a change in attitude towards cannabis in Swedish newspapers from 2010 to 2015. A quantative text analysis was adopted to complete this task, with four main variables at its basis. The results were inconclusive, but there might be a slight change during the period 2013 to 2015 in regard to how cannabis is referred to in the media. The results were discussed from a paternalistic and liberal point of view. Further studies are needed during a longer period of time for the results to be conclusive.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares förhållningssätt och medvetenhet om kränkande behandling. Det har skett en juridifiering av det svenska skolsystemet och barns rättigheter lyfts tydligare fram i styrdokumenten. Hur väl medvetna är de verksamma inom förskolan om barnens rättigheter och den rådande anmälningsplikten? Vad ser yrkesverksamma som en kränkande handling och hur agerar de i praktiken om en sådan uppstår? Studien undersöker hur de verksamma arbetar för att motverka kränkande behandling och hur deras planer gällande detta är uppbyggda. Studien består av två delstudier, en innehållsanalys över verksamheters planer mot kränkande behandling och en intervjustudie med ett fenomenografiskt perspektiv där förskollärares förhållningssätt och livsvärld studeras. Delstudiernas resultat kommer att jämföras för att se hur väl de överensstämmer. Resultatet tolkas och analyseras utifrån ett normkritiskt perspektiv. Skolverket lyfter fram att normer är grunden för kränkningar och att ett normkritiskt arbetssätt i kombination med ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete är av stor vikt för att förebygga kränkningar inom verksamheten. Ett normkritiskt arbetssätt syftar till att synliggöra, ifrågasätta och vidga normer så att fler får plats. Det huvudsakliga resultatet visar att det finns en medvetenhet bland de yrkesverksamma om vad kränkande behandling innebär och hur de bör arbetas motverkande inom ämnet. Resultatet visar att det finns normkritiska tendenser i de verksammas förhållningssätt. Studiens empiri gör det dock svårt att avgöra om det snarare rör sig om toleranspedagogik istället för normkritik. Resultatet visar även på en ambivalens bland de verksamma gällande anmälningsplikten om kränkande behandling.

Studiens syfte är att synliggöra vilket innehåll gällande könsmönster, könsidentitet och sexualitet som finns i skönlitteratur för årskurs 1–3, för att lågstadielärare potentiellt ska kunna använda böckerna i ett högläsningssyfte i sin sex- och samlevnadsundervisning. Studiens teoretiska utgångspunkter är den didaktiska frågan vad, heteronormen, könsmönster, könsidentitet och sexualitet. Studien baseras därmed på tre forskningsfrågor angående vad i utvalda högläsningsböcker för årskurs 1–3 som är normavvikande och normativt inom könsmönster, könsidentitet och sexualitet. Detta undersöks genom en kvalitativ textanalys med analysfrågor formulerade utifrån studiens frågeställningar. De fyra böckerna som analyseras är följande: Prinsessan som inte tyckte om prinsar av Alice Brière-Haquet, Jösta och Johan av Anette Skåhlberg, Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr av Ingelin Angerborn och Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld. Resultatet visar att majoriteten av karaktärerna beskrivs med både normavvikande och normativa könsmönster och att enstaka karaktärer är traditionellt normativa. Innehåll om könsidentitet påvisar att normativa könsidentiteter (cispersoner) är vanligast förekommande och att endast en karaktär identifierar sig med en normavvikande könsidentitet som transperson. Angående innehållet av sexualitet (sexuella läggningar) synliggörs normativ heterosexualitet i alla böcker och i två av böckerna synliggörs en normavvikande sexualitet, homosexualitet. Sammanfattningsvis visar resultatet att alla böckers innehåll genomsyras av normativa aspekter gällande könsmönster, könsidentitet och sexualitet, trots att de valts ut i ett normkritiskt perspektiv. Detta påvisar att heteronormen upprätthålls i samtliga böcker samtidigt som den utmanas av vissa karaktärer. Studien konstaterar därav att lärare bör vara medvetna i val av högläsningsbok samt vilket innehåll som förmedlas till eleverna, för att skolans sex- och samlevnadsundervisning ska normalisera det avvikande och därmed förmedla allas lika värde och rättigheter i likhet med skolans värdegrund.

No description available.

Studien undersöker hur tonårsserien 13 Reasons Why framställer sina karaktärer genom representationer av kön, sexuell läggning och etnicitet. Urvalet består av seriens fjärde säsong och elva karaktärer analyseras. Målet med studien är att bidra med kunskap om hur en populär tonårsserie stärker eller går emot rådande stereotyper kring kön, sexuell läggning och etnicitet. Det teoretiska ramverket består av feministisk teori, intersektionalitet, genusteori, representation, stereotyper och icke-stereotyper. Metoden är en semiotisk textanalys och för att analysera resultatet har denotation och konnotation använts med stöd från analysverktygen ikon, index och symbol. Genom att titta på variabler som scen, utseende, beteende, språk/tal, ljud och kroppsspråk har slutsatser om serien framställningar kunnat dras. Resultatet av studien visar på att serien 13 Reasons Why representerar kvinnor som starka och självständiga, men att kvinnor fortsatt är underrepresenterade i tv-serier. Männen framställs som både stereotypiskt manliga men även som icke-stereotypiska genom en framställning av mer känsliga män. Serien visar på en bred framställning av olika etniciteter med både stereotypiska och icke-stereotypiska framställningar. Framställningen av sexuell läggning visar på nya perspektiv och även om vissa stereotypiska representationer förekommer har serien öppnat nya vägar för representationen av bisexualitet och homosexualitet. / The study examines how the teen series 13 Reasons Why portrays its characters through representation of gender, sexual orientation and ethnicity. The selection consists of the series’ fourth season and eleven characters are analyzed. The aim of the study is to contribute with knowledge of how a popular teen series reinforces or goes against prevailing stereotypes about gender, sexual orientation and ethnicity. The theoretical framework consists of feminist theory, intersectionality, gender theory, representation, stereotypes and counter-stereotypes. The method is a semiotic text analysis and to analyze the result, denotation and connotation has been used with support from the analytical tools icon, index and symbol. By looking at variables such as scene, appearance, behavior, language/speech, sound and body language, conclusions about the series representations have been drawn. The results of the study show that the series 13 Reasons Why represent women as strong and independent, but that women are still underrepresented in tv-series. Men are portrayed as both stereotypically manly but also as counter-stereotypical through the portrayal of more sensitive men. The series shows a broad representation of different ethnicities with both stereotypical and counter-stereotypical representations. The presentation of sexual orientation shows new perspectives and although some stereotypical representations occur, the series has opened new avenues for representation of bisexuality and homosexuality.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kunskapsstyrning kommer till uttryck i läroplanen utifrån ett evidensbaserat perspektiv och vad för form av möjligt lärande som styrningen främjar. I uppsatsen används kunskapsstyrning mot evidensbaserad praktik som teori och idealtyp för att undersöka läroplanens styrning av kunskap och vad det främjar för möjligt och eftersträvat lärande. Analysen av hur kunskapsstyrning kommer till uttryck i läroplanstexten bygger på ett tvärvetenskapligt teoretiskt perspektiv på evidens. Dels så som det kommer till uttryck som ett begrepp och dels som ett fenomen för en ”systematik” i lärande. Metoden utgörs av innehållsanalys och idé- och ideologianalys av läroplanstexten. Resultaten visar att läroplanen skulle kunna beskrivas som kunskapsstyrning utan ett tydligt fokus på lärande. Det är kunskapen som sådan som står i fokus. Läroplanen är idémässigt uppbyggd för att beskrivande styra in mottagaren på giltig kunskap. Det är en kunskap som utgår från ett korrekt vetande, men som inte anges i läroplanen, samtidigt som kunskaperna ska användas i ett utförandets logik. Läroplanstexten separerar också begreppet kunskap från begreppet lärande. Sammantaget får detta konsekvenser för vad som kan uppfattas som möjligt lärande och eftersträvad kunskap. Lärandet som främjas i läroplanen knyts till individen som en fråga om förmåga. Individen får ansvar att som mottagare av läroplanstexten uttolka, bilda begrepp och söka vad som är korrekt vetande. Detta sökande måste ske med en viss systematik i fråga om metod, samt med följden att lärande i läroplanen får karaktären av formelkunskap. Läroplanen styr ansvaret mot mottagaren för att samspela i detta lärande, som innebär att söka giltig kunskap. Uppsatsen avslutas med en diskussion om vad läroplanens kunskapsstyrning kan ha för konsekvenser för möjligt och eftersträvat lärande i skolan.

Syftet med föreliggande studie är att genom en komparativ funktionell textanalys jämföra textuella och språkliga drag i en skriftlig respektive talsyntetiserad version av svensklärares uppgiftsinstruktioner. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på J.Ongs (1991) beskrivning av muntliga och skriftliga uttrycksformer där särskild vikt läggs på begreppet sekundär talspråklighet. Vidare grundas studien på en induktiv ansats.Studien bygger på kvalitativa data där empirin bestod av uppgiftsinstruktioner som är skrivna av verksamma svensklärare på gymnasial nivå. Samtliga uppgiftsinstruktioner blev upplästa och analyserade genom talsyntesprogrammet Oribi Speak. Resultatet visar att talsyntesen brister i läsflyt och beror främst på en avsaknad av punkt som finalt skiljetecken. Studiens slutsats är att talsyntesen kan ses göra anspråk på andra skrivregler än de som anses vara allmänt vedertagna. Höga krav ställs således på textförfattaren och förutsätter en medvetenhet kring hur en text bör utformas för att vara kompatibel med talsyntes. / The aim of this study has been to through a comparative functional text analysis comparing textual and linguistic features in a written and synthesized version of assignment instructions made by Swedish native teachers. Furthermore, the study is permeated by J. Ongs (1991) description of oral and written forms of expressions whereas the concept of secondary orality is of special importance.The study is based on a qualitative method, where the empirical data was collected by assignment instructions made by high school teachers educating in the subject Swedish. The empirical data consisted of assignment instructions where all were read and analyzed through the text-to-speech program Oribi Speak. The result shows that Text-To-Speech (TTS) presents deficiencies regarding reading flow and is mainly due to a lack of point and final punctuation. The study's conclusion is thereby that the TTS can be seen inferring to claim writing rules other than those considered to be generally valid. High demands are placed on the author of the text and requires an awareness of how a text should be designed to be compatible with text-to-speech programs.