Syftet med denna uppsats var att studera de språkliga skillnaderna mellan anonyma och offentliga professionella matrecensenter, samt undersöka hur restaurangrecensioner påverkar restaurangägare. De tre frågeställningarna som har undersökt syftet var: Hur skiljer sig språket i de anonyma recensionerna gentemot de offentliga och påverkas språket i en recension av anonymiteten? Hur upplevs recensionen av restaurangägaren och har det någon betydelse om recensionen är skriven av en anonym eller offentlig kritiker? Hur skiljer sig språket beroende på om recensionen är positiv eller negativ? Undersökningen har utförts genom en kvantitativ metod med textanalys som redskap för undersökningen. Analyserna har gjorts på sex olika matkritikers recensioner. Textanalyserna gjordes på totalt 60 recensioner skrivna av tre anonyma kritiker respektive tre offentliga kritiker. Studiens andra syfte var att undersöka recensionernas inverkan på restauranger. Denna del av undersökningen har varit kvalitativ där intervjuer har gjorts med två restaurangägare. Resultatet av den kvantitativa undersökningen har visat på att det finns språkliga skillnader mellan anonyma och offentliga recensenters texter. Studien visade i den kvalitativa delen att genomslagskraften från restaurangrecensioner är hög. Restauranger påverkas följaktligen av recensioner publicerade angående deras restauranger. Slutsatsen var att restaurangrecensioner skiljer sig åt i språket mellan anonyma och offentliga skribenter samt att restauranger blir påverkade av båda negativa och positiva recensioner. Detta öppnar upp en debatt för att förändra kulturen av att ha anonyma recensenter i Sverige. / The aim of this study was to examine the grammatical and linguistic differences between anonymous and public food critics and to study how restaurant reviews affect restaurant owners. The three questions that have examined the aim was: How does the language differ in the anonymous reviews in comparison to the public and is the language in a review affected by the anonymity? How is a review perceived by a restaurant owner and does it matter if the review is written by an anonymous or public critic? How does the language differ depending on if the review is positive or negative? The study has used a quantitative method where text analysis as a tool for the examination was chosen. The analyses have been conducted on 60 reviews in total, written by three anonymous critics and three public critics.  The second aim was to investigate what influence food reviews have on restaurants. This part of the study was qualitative where interviews have been conducted with two restaurant owners. The outcome of this study shows that there were linguistical differences between anonymous and public food critics reviews. It also demonstrated in its qualitative section that food reviews have major impact on restaurants. Consequently, restaurants are greatly affected by reviews published regarding their restaurants. The conclusion of the study was that restaurant reviews differentiate between anonymous and public writers and that restaurants are affected by both negative and positive reviews. This opens a debate regarding the culture about having anonymous critics in Sweden.

Syftet med studien är att, genom en SFG-inspirerad textanalys, ge en bild av elevers förmåga att skapa betydelse och sammanhang i berättande texter. Frågeställningarna har varit ” Hur skapar eleverna sammanhang i berättelser, med avseende på textstruktur och logiska samband?” och ” Vilka likheter och skillnader i texterna finns mellan klassen som arbetar genrepedagogiskt och klassen som inte arbetar genrepedagogiskt?”. Materialet för studien är 24 berättelser, varav 12 är skrivna i en klass som arbetat med genrepedagogik och 12 är skrivna i en klass som inte arbetat med genrepedagogik. Texterna analyseras, med avseende på textstruktur och användandet av logiska samband, utifrån en systemisk funktionell grammatik. Resultatet av studien är att de elever som arbetat genrepedagogiskt har större medvetenhet, vad gäller att strukturera texter och binda samman satser för att skapa betydelse och sammanhang än de elever som inte arbetat med genrepedagogik.

Textanalys och textsamtal är två begrepp som varit uppe på tapeten ett bra tag i såväl forsknings- som skolvärlden. I den senaste ämnesplanen för gymnasiet från 2011 skrivs begreppen fram som viktiga delar av svenskundervisningen. Eleven ska förutom att kommunicera och producera texter även kunna granska, värdera och bearbeta dem. Samtidigt inom forskningsvärlden betraktas textanalys och textsamtal som värdefulla verktyg för att utveckla elevers skrivande. Med tanke på den syn man har idag vad gäller skrivutveckling, ska dessa redskap introducera och stödja tanken om att texter är kontextuellt förankrade och att skrivutveckling bygger på utveckla olika slags skrivande. Det är mot denna bakgrund denna uppsats åsyftar dels att undersöka vilka modeller som stödjer textanalys och textsamtal, dels presentera vilket resultat diverse forskare fått fram när de studerat ämnena som stöd för elevers skrivutveckling. De slutsatser som läggs fram i uppsatsen är att textsamtal är en synonym för textanalys och att både koncepten fungerar som stödenheter för svenskämnets skrivundervisning. Tillsammans åskådliggör textanalys och textsamtal olika texters strukturer och stödjer tanken om att texter är kontextuellt sammanbundna.

I Sverige är det lag på att myndigheter ska kommunicera vårdat, enkelt och begripligt. Arbetet med att utifrån dessa kriterier göra samspelet mellan myndigheter och medborgare så effektivt som möjligt kallas för klarspråksarbete. Kritiker av klarspråksarbete menar att sådant språkbruk riskerar att försämra myndighetstexter så att de inte kan kommunicera effektivt. Denna uppsats undersöker vilka effekter ett klarspråksarbete kan få i myndighetskommunikation utifrån en beslutstext från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Materialet utgörs av två varianter av samma beslutstext. Undersökningen syftar till att analysera klarspråksarbetets roll för dagens myndighetsspråk. Undersökningen är indelad i två sektioner, en funktionell textanalys och en enkätundersökning. Textanalysen av de två beslutstextvarianterna klarlägger vilka klarspråksstrategier som har använts genom att belysa textens deltagare och vilka roller de har. Analysen utgår från texternas funktion som ett led i en längre kommunikationskedja och deras bruk av språkhandlingar, modalitet, processer och deltagarroller. Enkätundersökningen fylldes i på internet av 100 informanter, och undersöker vilka attityder de studerade textvarianternas målgrupp har till kommunikationen. Textanalysen visar att CSN har använt samma klarspråksstrategier genom hela beslutstexten, främst genom att synliggöra funktionella deltagare. Enkätundersökningen visar att olika avsnitt av beslutstexterna alstrar olika mottagarattityder. Klarspråksvarianten av huvudavsnittet, stycket ”Skäl till beslut”, bedöms av informanterna som begripligt och tillförlitligt. Det avslutande avsnittet, stycket ”Information”, bedöms som ungefär lika begripligt i klarspråksvarianten som i ursprungsvarianten. Sammantaget med textanalysens resultat innebär detta att ett klarspråksarbete måste anpassas efter vilka textavsnitt som ingår för att vara effektivt. Därför behöver utvecklandet av framtida riktlinjer för klarspråk kartlägga vilka textmönster som utgör ett effektivt klarspråksarbete för specifika innehållsavsnitt. Undersökningen visar att de nackdelar som klarspråksarbetets kritiker har utpekat visserligen existerar, men att de överträffas av de fördelar som följer av ett effektivt klarspråksarbete.

I denna uppsats undersöks hur de sex professionella idrottsutövarna, Nicklas Bäckström, Alexandr Legkov, Abeba Aregawi, Marija Sjarapova, Nicklas Axelsson och Justin Gatlin framställs i två av Sveriges största morgon- respektive kvällstidningar: Dagens Nyheter och Aftonbladet. Detta efter att de alla sex idrottsutövarna, blivit avslöjade som fuskare och gett ett positivt resultat under en eller flera dopingkontroller. Observerade skillnader och likheter i rapporteringen av de idrottsutövande har analyseras utifrån två relevanta teorier om objektivitet och nationalism: Westerståhls objektivitetsmodell och Billigs teori gällande nationalism. De i studien utvalda texterna har granskats huruvida de utmålar värderingar om ”Vi” och ”dom andra”. Texterna har analyserat med komparativ kvalitativ textanalys med utgångspunkt i de tre frågeställningarna, Hur stor plats i medierna får de individuella fallen? Är det någon skillnad i hur utövarna och deras dopingfall framställs i två av Sveriges största tidningsmedier och om så är fallet, vilka är de? Dessutom undersöks huruvida nationaliteten på utövarna påverkar hur de återges i svenska medier.   I analysen ingår 65 artiklar där resultaten visar klart och tydligt att vissa idrottsutövare fick en mer harmlös behandling där de nästintill sågs som offer medan andra fick utstå hård kritik där också högre grad av negativt värdeladdade ord tenderade att förekomma. Utrymmet de individuella idrottsutövarna fick i de två utvalda tidningarna, Dagens Nyheter och Aftonbladet tenderade att skifta rejält. Nationalitet och etnicitet spelade stor roll när journalisterna rapporterade om dopingfallen. Tydligt var att journalisterna strävade, eller omedvetet stod för ett skapande av ”Vi” och ”dom andra”, där ett återkommande tema var att Ryssland utmålades som fienden medan vi svenskar minsann aldrig fuskar. Analysen visar att Dagens Nyheter och Aftonbladet tenderar att växla i sin attityd när de rapporterar om händelserna kring de sex dopingfallen. I den svenska ishockeyspelaren Nicklas Bäckströms fall var det tydligt att de två tidningarna snarare ventilerade starka åsikter istället för att rapportera om händelseförloppet vilket journalisterna gjorde tydligare i de övriga fem dopingfallen.

Denna studies syfte är att undersöka hur språkutvecklingen ser ut hos fem nyanlända elever, när det gäller meningslängd och användning av konnektivbindning. Eleverna har gått på utbild­ningen Introduktionsprogrammet språkintroduktion sedan den första mars 2016. Vid­are syfte är att under­söka vilka svårigheter de fem språkintroduktionseleverna anser sig ha med att skriva på andra­språket – svenska. För att kunna genomföra studien har två kvalitativa undersökningsmetoder använts – text­analys och semistrukturerade elevinter­vjuer. Textanalysen genomförs på elevernas tre texter, som skrevs i maj, i augusti och i oktober 2016. Analysen av de femton elevtexterna utförs i tre moment. I moment ett markeras alla syn­tak­tiska meningar; i moment två markeras alla explicita sats­konnektiver i elevernas texter och i det sista analysmomentet klassi­ficeras elevernas sats­konnek­tiver utifrån textbindnings­typerna additiv, temporal, komparativ eller kausal. De semi­strukturerade elev­inter­vjuerna genomförs för att få fram vilka tankar språk­intro­­duk­tions­­eleverna anser sig ha om att skriva på målspråket. Den första kvalitativa undersökningen textanalys, som redovisas kvalita­tivt och kvantitativt i resultatkapitlet, visar att elevernas meningslängd och användning av sats­konnek­tiver ökar i takt med att elevernas skrivuppgifter får en mer kom­plex utform­ning. Eleverna an­vänder fler varianter av konnektivbindningar och fler varianter av satser i skriv­uppgift 3 jäm­fört med skrivuppgift 1 och 2. Elevernas meningar och texter är alltså längre i oktober 2016 än i maj 2016. I den andra kvalitativa undersöknings­metoden, elev­intervjuer, framkommer att de fem språkintroduk­tionseleverna inte anser sig ha några pro­blem med att skriva på andraspråket. De har inga svårigheter att sätta ut punkt och stor bokstav eller att använda konjunktioner, subjunktioner eller konjunk­tionella adverb för att ge texten ett sam­man­hang och för att utöka meningslängden. Trots att eleverna anser sig ha de gramma­tiska kunskaper som behövs för att klara av att skriva korrekta texter visar dock text­analysen att de, vid tillfället för skrivuppgifterna, hade brister i både menings­indel­ning och satskonnek­tiv­­använd­ning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka normer kring tvåsamhet i den norska internetserien Skam. Jag har tittat efter representationer av tvåsamhet i ett antal scener från första säsongen och undersökt om och hur queerteori samt Anthony Giddens teorier om kärlek och intimitet kan hjälpa oss att förstå och även ifrågasätta tvåsamhetsnormen. Metoden som används är en kvalitativ textanalys med en tematisk analys som ram. Undersökningen har utförts med hjälp av hermeneutik och reläteori, där tolkningarna har tagit hänsyn till bland annat underkommunikation och förhållandet mellan text och kontext. De teoretiska utgångspunkterna är heteronormativitet, tvåsamhetsnormen, Giddens teorier om kärlek och intimitet samt queerteori. Analysen visar att det i Skam förekommer representationer av en normativ tvåsamhet men att det även förekommer ett utmanande och ifrågasättande av tvåsamheten som norm. Utmanandet och ifrågasättandet består dels i att vänskapsrelationer får ta mycket plats och konkurrerar med tvåsamma kärleksrelationer och dels av queera läckage som görs tillgängliga med hjälp av queera läsningar.

Om sättet att tillhopa gå av Carl von Linné analyseras i denna uppsats med syftet att finna föreställningar om kropp, kön och sexualitet i texten. Resultatet bidrar sedan till en diskussion om på vilket sätt de framkomna föreställningarna medverkar till att främja sociala strukturer och maktförhållanden i samhället. Som teoretisk referensram antas ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv och en socialkonstruktivistisk hållning. Två grundläggande utgångspunkter i denna språk- och verklighetssyn är att det råder ett orubbligt samband mellan språk och samhälle och att människan konstruerar verklighet med hjälp av språket. Vid upprepad närläsning av texten har fem olika mönster, eller idévärldar, identifierats som dominanta: föreställningen om könsorganen som agerande subjekt, uppfattningen om att fortplantningen är sanktionerad av Gud, idéströmningar från antiken rörande bland annat kroppssyn, bilden av kvinnan som passiv och känslostyrd och bilden av mannen som aktiv och handlingsinriktad. Flera av de framkomna föreställningarna går att finna i olika samtida texter, men även i ett större, samhälleligt, sammanhang.

The Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) has for a long time been the subject of study by political scientists. In the meantime they have been categorized as National Socialists, Fascists, right-wing extremists and more recently radical right populists. But it has not been categorized according to the theories that I expect. The purpose of this essay is to study how well Sweden Democrats policies match with ideas that are typical for radical right populist parties. The main research question is:- Are Sweden Democrats showing details which are typical for radical right populist parties?To be able to answer those questions, I have used an ideal type analysis and developed an analysis instrument according the theoretical approach and the methods in Bergström & Boréus book. This instrument helps me to make three ideal type schedules that can sort details which I am looking for in the text.The conclusion of this essay is that, Sweden Democrats has all those characteristics which is typical for radical right populist parties and can regard as a radical right populist party.

I denna undersökning studeras 20 MVG-texter från det nationella provet i Svenska B. Syftet är att undersöka spannet MVG: om det finns gemensamma högbetygsdrag samt könsskillnader och olikheter mellan texttyper. Vissa undersökningar genomförs på samtliga 20 texter; på fyra texter utförs mer djupgående analyser. Fyra texter bedöms av oberoende bedömare och erhåller nya betyg. Resultaten visar att spannet MVG är brett även om genomsnittliga värden för materialet som helhet visar på en del traditionella högbetygsdrag, exempelvis textlängd. Det breda spannet beror dels på att kvalitetstexter kan se ut på olika sätt, dels på att materialet innehåller texter som egentligen inte når upp till kriterierna för betyget MVG.