Studiens syfte är att visa hur kön framställs i text och illustration i engelskläromedel för årskurs 3. Genom en kvalitativ textanalys framkom det att manliga karaktärer får mer utrymme än kvinnliga, att kvinnliga karaktärer passiviseras medan manliga karaktärer får ta plats samt att de könsöverskridande karaktärerna inte får vara starka. Istället får de karaktärer som är könsöverskridande de negativa kvinnliga egenskaperna som exempelvis emotionella, passiva och beroende. Slutsatsen är att det finns en intention att luckra upp traditionella könsmönster men att det inte går hela vägen utan att karaktärerna istället tvingas tillbaka in i traditionella könsmönster.

Denna studie syftar till att granska hur etiska och moraliska frågor framställs och behandlas i Malin Persson Giolitos Störst av allt. Verket är en realistisk skildring av ett rättegångsförfarande som genom den fiktiva världen gestaltar ett verklighetstroget drama. Detta framställs i ett växelspel mellan rättegången som utspelas i romanens nutid och tillbakablickar av händelser som leder upp till denna. Då romanen är fokaliserad genom karaktären Maja Norberg, är det främst hennes perspektiv som framgår i de etiska och moraliska frågor som framställs. Vid närläsning har två forskningsfrågor legat till grund för att kunna besvara studiens syfte. Dessa frågor är 1) Vilken påverkan framställs personliga relationer ha vid etiska och moraliska dilemman som skildras utifrån karaktären Majas perspektiv? 2) Vilken påverkan framställs klasstillhörighet ha vid etiska och moraliska dilemman som skildras utifrån karaktären Majas perspektiv? Metoden som denna uppsats har baserats på är en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk infallsvinkel. Analysen utgår från ett etiskt- och moraliskt perspektiv. Studiens resultat påvisar etikens kontinuerliga närvaro i romanen och påvisar personliga relationer samt klasstillhörighetens inflytande i ställningstagandet vid etiska och moraliska situationer. Baserat på studiens analys förs slutligen en didaktisk diskussion gällande hur etik och moral kan behandlas i skolan genom skönlitteratur.

The purpose of this essay is through a qualitative textual analysis, examine how Swedish sports journalism portrays two Swedish doping scandals in three Swedish newspapers and tabloids. This essay will, in its stage of analysis, relate to three relevant theories regarding scandals, nationalism and discourse. The first theory about scandals were appearing in all articles thanks to the five main points from the Thompsons theory. It was also noticed by the journalists’ use of words related to scandals. Billig’s theory about nationalism was also proved by the journalists and their articles through their disapproval of the two athletes doping. The discourse theory turned out to be a useful tool for the analysis of the articles. The theory made it possible to use different instruments to help the analysis Altogether, 34 articles were analyzed by a qualitative text analysis method. The result of the analysis found three main themes. First, the articles were written differently depending on when they were written. Secondly, every article about the athletes could, according to the scandal theory, be considered as a scandal. Last, journalists demonstrated nationalism through the absence of words such as Sweden or Swedish. Further, the studied material showed that the journalists are critical, scrutinizing, but also not impartial. The conclusion of studying the 34 articles combined with the theories and the method was that depending on what time and which athlete, the articles were written differently by the journalists. Lastly, the result showed that the previous research, although it showed that journalists are both objective or not, was relevant and proven in the essay.

This thesis aims to analyse the motives behind the Kishida government’s modern Japanese security strategy. The new doctrine has taken a more offensive posture and allows for counterattacks and exports of lethal weapons despite the limits set by the pacifist clause in the constitution. The motive is based on qualitative analysis of Japanese policy in the past decade and documents published by government institutions responsible for the nation’s security. The analysis is done through the theoretical framework of Offensive Realism which places the nation state as the primary actor ininternational relations where each state is seen as maximizing its available power for the sake of survival in an anarchic system. Offensive Realism helps define Japan’s role in the world and relations to both the nations that pose a threat and to Japan and its’ allies.  The result of this essay is that East Asia is found to be an unbalanced multipolar system with China as its’ potential hegemon. Japan is forced to strengthen its Alliance with the United States, ease its’ Arms export restrictions, and adopt a more aggressive posture open for counter strikes in case of attack, to maintain the status quo and protect its sovereignty

I denna uppsats undersöks vilka modelläsare som skapas i nio olika rekryteringsinlägg på Försvarsmaktens Instagram-konto. Undersökningen tar avstamp i en multimodal textanalys som baseras på systemisk-funktionell grammatik. Resultatet visar att de modelläsare som konstrueras i grunden delar samma egenskaper – de är handlingskraftiga, drivna och initiativtagande, men utöver det konstrueras varje modelläsare med unika egenskaper och förutsättningar. Resultatet visar även att det finns skillnader på hur modelläsare konstrueras beroende på om värnplikten är vilande eller aktiv. Gemensamt för samtliga modelläsare är att relationen till Försvarsmakten bygger på att Försvarsmakten erbjuder något som modelläsaren söker.

Denna studie undersöker språkliga skillnader mellan elevtexter som är skrivna i öppna programsåsom Google dokument eller låsta program såsom Inspera. Detta utforskas med hänsyn till omskillnaderna beror på användningen av artificiell intelligens, andra hjälpmedel eller påverkan från provsituationer. Med en ökande användning av AI i utbildningsmiljöer har uppmärksamheten riktats mot dess potentiella fördelar och utmaningar, särskilt inombedömning av elevtexter. Skillnader i språkliga prestationer mellan texter skrivna i öppna program som Google Dokument och texter skrivna i låsta program som Inspera undersöks med avseende på ordvariation, genomsnittlig meningslängd och andel lång ord. Frågeställningen kretsar kring vilka skillnader som föreligger i elevers språkliga prestationer beroende på skrivmiljö. Studien syftar till att bidra med insikter för utveckling av pedagogiska strategier och bedömningsmetoder för att stödja elevers skrivande och säkerställa en rättvis bedömning. Genom att kombinera en kvantitativ och en kvalitativ textanalys med teoretisk bakgrund om textbedömning och användning av AI i utbildningen strävar studien efter att förstå hur olika skrivmiljöer och bedömningskontexter påverkar elevers skrivförmåga och hur lärare kan stödja deras utveckling av mer varierade och nyanserade texter.

Syftet med studien är att undersöka könsrepresentationer i två svenska läsläror för årskurs 2. Genom en kvantitativ textanalys framkom det att kvinnliga och manliga karaktärer får ungefär lika stort utrymme när det kommer till vilka namn som nämns och vilka som får uttala sig, trots att ett av läromedlen har en stark överrepresentation av kvinnliga karaktärer. Samtidigt framställs kvinnliga och manliga karaktärer i stereotypa yrkesroller och dessutom finns en tendens att manliga karaktärer får synas först i läromedlen.

Syftet med studien är att, utifrån ett genus- och normkritiskt perspektiv, undersöka vilken barnlitteratur förskollärare använder och vad den förmedlar samt hur förskollärare beskriver att de arbetar med den valda barnlitteraturen. Studien har utgått från den socialkonstruktionistiska teoribildningen och den kvalitativa metoden där en fallstudie använts med litteraturanalys och kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Det huvudsakliga resultatet från litteraturanalysen är att förstärkning av traditionella könsnormer och könsöverskridande val och egenskaper synliggjordes i barnlitteraturen. Bearbetningen av de kvalitativa intervjuerna resulterade i tre olika teman. Dessa är förskollärares tillvägagångssätt i arbetet med barnlitteratur, förskollärares medvetna val i arbetet med barnlitteratur och förskollärares erfarenhet av barnlitteraturens påverkan på barn.  Studien har visat att barnlitteratur förmedlar vidare normer till barnen och kan påverka deras sätt att vara utifrån det socialt konstruerade könet. Samtidigt som arbetet till största del har visat sig handla om förskollärares bemötande och förhållningssätt till barnlitteraturen. För att bedriva ett framgångsrikt arbete med genus har variation även synliggjorts vara en viktig aspekt. Barnlitteraturen ska vara varierande där olika personer skildras, både stereotypiska karaktärer samt karaktärer som är könsöverskridande. Barnlitteratur kan därav ses som ett användbart verktyg för arbetet med genus och normkritik i förskolans utbildning.

VD-ordet har utvecklats till en viktig del av årsredovisningen i noterade företag. Impression management, Pollyannaeffekten och Legitmitetsteorin indikerar att företag kan använda VD-ordet i strategiskt syfte för att ändra intressenters syn på företaget. Syftet med denna studie är att undersöka om covid-19-pandemin har medfört förändringar i svenska företags VD-ord. Syftet uppfylls genom en kvantitativ och kvalitativ studie av fyra svenska företags VD-ord under åren 2018, 2020 och 2022. Längd, antal covid-19-benämningar, den visuella framtoningen av dessa benämningar, andelen positiva ord och förändring i teman är aspekter som undersöks inom ramen för den kvantitativa och kvalitativa analysen. En slutsats från studien är att VD-orden har förändrats genom att covid-19 identifieras och omnämns i VD-orden och att förändringar i andra teman går att observera. Studien visar att företag använder sig av Impression management och legitimeringsstrategier i VD-orden för samtliga år men att detta är tydligare för företag som presterar sämre. Studien visar vidare att företag alltid använder sig av fler positiva än negativa ord vilket indikerar en användning av Pollyannaeffekten. Icke desto mindre tyder förändringar av andelen positiva ord i motsatt riktning.

The purpose of this study is to investigate whether there are differences between students' narrative texts written by hand or with an iPad (with keyboard). This comparative study analyzes 54 narrative texts written by students in grade 6. The method of analysis is a combination of a qualitative text analysis model with a quantitative content analysis of the texts, with different measurable variables. The text analysis model systematizes the content of the texts in the categories content, structure and linguistic features, and writing rules. The quantitative analysis is based on measurable variables within the framework of the categories and these are text length, word class distribution, nominal quota, paragraph classification, word length and word variation, readability index, misspellings and spelling and verbal words. The quantitative study has been processed statistically with Swegram. The results show that there are differences in the student grades written by hand and digitally in all three categories. The digital texts are longer, contain more descriptive descriptions, a clearer structure, a more varied language and less spelling errors. But the entirety of the digital texts is not exceptional. Students use a more complicated writing style, vary their language and use more difficult words. However, many students do not have the knowledge, skills or the technical writing ability to compose a clarity of communicate the content in the text. Writing digitally has great advantages over handwriting, but there are also disadvantages. / Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i elevers berättande texter när de skriver för hand med papper och penna eller skriver på iPad med tangentbord (digi­talt verktyg). I denna jämförande studie analyseras 54 berättande texter skrivna av elever i årskurs 6. Analysmetoden är en kombination av en kvalitativ textanalysmodell och en kvantitativ innehållsanalys av texterna, med olika mätbara variabler. Textanalysmodellen systematiserar texternas innehåll i kategorierna innehåll, struktur samt språkliga drag och skrivregler. Den kvantitativa analysen bygger på mätbara variabler inom ramen för kate­gorierna. Dessa är textlängd, ordklassfördelning, nominalkvot, styckeindelning, ordlängd och ordvariation, läsbarhetsindex, stavfel och särskrivningar och talspråk. Den kvantita­tiva studien har bearbetats statistiskt med hjälp av Swegram. Resultatet visar att det finns skillnader i elevtexterna skrivna för hand och digitalt inom alla tre kategorierna. De digitala texterna är längre, innehåller fler gestaltande beskrivningar och har tydligare struktur, ett mer varierat språk och färre stavfel. Men de digitala texternas helhet är inte alltid bättre. Eleverna använder ett mer avancerat skrivsätt, varierar sitt språk och använder svårare ord. Emellertid har flera elever inte kunskapen eller den skrivtekniska förmågan att komponera tydlighet i budskap och innehåll. Att skriva digitalt har stora fördelar framför att skriva för hand men det finns även nackdelar.