Efter att jag själv har arbetat inom äldreomsorgen och ofta reagerat på vad jag såg som en ojämn fördelning kring vem som får bo kvar hemma och vem som får möjlighet till särskilt boende, väcktes jag av tanken kring hur jämställdhetsarbetet i äldrevården ser ut. Ses de äldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvända sällan sker? Att granska äldreomsorgen och dess biståndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbättra de äldres livssituation men även för att förbereda äldreomsorgen på de förändringar som måste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för biståndsbedömning av äldres rätt till vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegångar som genomsyrar dem, för att få kunskap om den verklighetssyn kring äldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjälp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori. Analysen visar att dessa riktlinjer framhåller en biståndsbedömning som är insatsstyrd, inte behovsstyrd. Det är den äldres behov som är grundläggande för om hon/han har rätt till bistånd, men den bedömning som görs av behoven är styrd av de insatser som kommunen har att erbjuda. De behov som lyfts fram som väsentliga är endast de som går att matcha med insatserna och på så sätt framställs behoven endast som teoretiska bedömningskriterier. Denna insatsstyrning påverkar även den bild av den äldre som förmedlas genom riktlinjerna. De äldre ses enbart för sin ålder och sina behov och sammanförs till en homogen identitet, ett kollektiv. Denna gestaltning bortser från vem den äldre människan är bakom behoven och osynliggör eventuella levnadsvillkor och livssituationer. På detta sätt framställs den äldre som en person som är lätt att bedöma då den förblir lösgjord från kultur, klass och kön.

Syftet med studien var att studera hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i likabehandlingsplaner upprättade i en västsvensk kommun läsåret 2012/2013. Iförhållande till detta formulerades följande frågeställningar. Hur konstrueras begreppetlikabehandling genom språkets användning i likabehandlingsplanerna, vilka likheter ellerskillnader kan urskiljas i hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i de olika likabehandlingsplanerna? Studien tar sin utgångspunkt idiskrimineringslagens föreskrifter om att en likabehandlingsplan ska uppträttas iutbildningsverksamheter samt i tidigare forskning om likabehandling i relation till begreppsom rättvisa, diskriminering och värdering. Studiens teoretiska utgångspunkter ärsocialkonstruktionism och symbolisk interaktionism. Likabehandlingsplanerna har analyseratsmed kvalitativ textanalys inspirerad av diskursanalytiska perspektiv samt med inspiration avkvantitativ innehållsanalys. Fokus ligger på grammatik och ordval som är frekventförekommande i planerna. Resultatet visar att skolorna använder sig av ord somlikabehandlingsplan, diskriminering, känna, mål, åtgärd och ansvar för att konstrueralikabehandling. Det finns också tecken på att vissa av dessa ord ska inneha samma innebördför samtliga deltagare i processen. Skolorna presenterar en verklighetsyn där det krävshandling för att uppnå likabehandling dock är skolorna till stor del inte överens om vilkahandlingar det gäller. Det finns tydliga tecken på att skolorna definierar situationen kringlikabehandling på olika sätt vilket kan komma att påverka hur det praktiskalikabehandlingsarbetet ser ut. / The purpose of the study was to study how the concept of equality of treatment is constructedthrough the use of language in equality of treatment plans drawn up in a western Swedishmunicipality during the school year of 2012/2013. Questions were formulated in relation withthe aim of the study. How is the concept of equality of treatment constructed by the languageuse in equality of treatment plans, what similarities or differences can be seen in how theconcept of equality of treatment is constructed through language use in the different equalityof treatment plans? The study is based on the sections of the discrimination law thatprescribes that an equality of treatment plan should be established in every educationalsystem, as well as in previous research of equality of treatment in relation to concepts such asjustice, discrimination and values. The study is also based on socialconstructionism andsymbolic interactionism. The equality of treatment plans were analyzed using qualitative textanalysis inspired by discourse analysis perspectives and quantitative content analysis focusedon grammar and vocabulary that are frequent in the plans. The result shows that the schoolsuse the words equality of treatment plan, discrimination, feel, goals, action, and responsibilityto construct equality of treatment. There are also signs that some of these words shall holdthe same meaning for all participants in the process. The schools present a reality whereaction is needed to achieve equality of treatment but the schools do not agree on type ofactions. There are clear signs that the schools define the situation regarding equality oftreatment in different ways, which may have effect on the practical work of equality of treatment.

The purpose of this research is to study the new curriculum in the topic of modern languages in the upper secondary school, and compare the curriculum from year 2011 with the one from year 2000 and thus try to find differences in the content and wordng. The research also aims to investigate teachers' interpretations and understanding of the new curriculum. The study is divided into two sub‐studies and those are based on the two methods of text analysis and interview. Text analysis of policy documents is made parallell with some aspects found in the background materials of the upper secondaryschool reform, which can be summarized as precision and globalization. My results also show that the subject presentation in the new curriculum of modern languages was diminished in scope and summaized. The interview study connects to the aspects that have emerged in the text analysis. The results of the interview study is that teachers find it difficult to interpret the new curriculum in an equivalent way, and this probably has to do with the fact that they have not received a sufficient or equivalent preparation in the new policydocuments. The general opinion of the teachers is that they have noticed the attempts of  precision in the new curriculum, but they would wish even more precision. The new curriculum has mostly changed their teaching in the aspect of the new grading scale.

This essay analyses how Hinduism is portrayed within different textbooks produced for students attending senior high school in Sweden, spanning the years of 1998 until 2013. The analysis itself aims to identify any orientalist tendencies within the textbooks as well as how gender is portrayed. The textbooks are analysed from a set of criteria, namely, content, visual text, gender and text analysis. The analysis also examines what changes occur in regards to how textbooks portray Hinduism in the courses Religion A and Religion 1. Textbooks constitute a dominant part of the Swedish education system which makes the findings of this essay relevant and important for educators. The theory which acts as a foundation for this essay has been adapted from Edward Said’s Orientalism. Said argues that Orientalism is a political strategy which uses stereotypical descriptions of Hinduism to show the strength and superiority of the West. The textbooks studied here contain Orientalist tendencies to a varying degree and  Hinduism as a religion is portrayed in a simplistic manner throughout. Hinduism is also portrayed in sharp contrast to the structure of western society as a primitive religion in a way that is not fully consistent with how Hinduism is practiced in India and around the world today. There are tendencies toward latent orientalist perspectives. The gender perspective in regards to actual text is roughly unchanged throughout all the material used in the study. However, when viewing the images contained within the material, changes have been dramatic and the more recent textbooks now lean towards being dominated by illustrations of females as opposed to males.  The major change in discourse took place between the textbooks connected to Religion A and the books connected to Religion 1. There were significantly less orientalist tendencies present in the textbooks adapted to Religion 1 and a clear pattern could be discerned. Where orientalist tendencies had been diminished the authors had instead attached explanations to the text and expanded upon the subject-matter enabling the reader to gain a greater understanding of what everyday life as a Hindu entails. Another change which could be found in the analysis is that recent textbooks had adapted its subject-matter to conform to how the realities of Hinduism in India and the rest of the world actually look like today. The outdated and stereotypical attributes previously attached to Hinduism based on a western viewpoint have thus faded or been replaced altogether.

In primary school reading-books in Swedish language is something that students come across early in school and have done ever since the 1800s. After World War II there have been major changes in society. 1962 there was a school reform where the school turned into a nine-year system of compulsory education. That is why it is interesting to see what reading books contain with regard to notions of children, family and class and how the developments have been from the 1950s until the present time. This study aims to analyze and compare the different aspects of how notions of children, family and class are produced in the reading books for primary school for pupils in third grade, between 1950 and 2009. The research questions were: What are the notions of children, family and class in the reading-books? What differences/similarities exist in the reading books from the 1950s to the  recent decades? What could be the reason? I have chosen to apply qualitative text analysis originating in idea analysis. Because my focus was based on an attempt to track, analyse and compare the concepts, perceptions and representations of the reading books for third grade. My results shows that the children portrayed in the books from 1950-1965 are well mannered. And their relationships with the adults are strong and they learn from their parents, grandparents and relatives. The study also shows that the children portrayed in the reading books from 1976 and forward, make their own choices and play more major roles in the stories. The results show that the nuclear family is seen as an ideal. The study also shows that there are children in the book from 2009 who are experiencing economic inequalities in the form of clothes and other belongings. Overall, in the books i think that the middle class shows strongest but the markers seen in the stories are relatively vague to be seen in the stories.

The purpose of this research is to study how the UNDP offices in Stockholm and New York are using Facebook to set the agenda regarding the Millennium Development Goals, but also how the offices are communicating and presenting the goals towards the public. The research is based on publications from the two Facebook groups “millenniemålen – åtta mål för en bättre värld” and “United Nations Development Programme – UNDP” published between November 2011 until April 2012. The publications were categorized and analyzed using content analysis, a method that allows categorization of data which enables me to compare the two offices publications rate but also the amount of publications according to which MDG to be in focus. Text analysis of 24 publications allowed me to detect a pattern as well as analysis the two way communication occurring. The text analysis provides an understanding of the how the organizations are working with setting the agenda of the Millennium Development Goals, but also how a relationship is created through communication. The theoretical standpoint for the thesis draws on agenda-setting, strategic communication and Public Relations, also referred to as PR, as the two offices are working with awareness towards the public - a work that need a creation of relationship to the audience. This study shows that the two offices are communicating the Millennium Development Goals differently towards the public, with different results. The New York office are interacting with its followers on Facebook, directing the readers to engage in the set topics through questions and statements and creating dialogues organization to reader but also reader to reader. The UNDP Stockholm is using Facebook as a gateway to their webpage, where information is presented as a news article with little or none chance for the reader to comply. The setting of the agenda is done through the publications, but the publications lack the tools showing if the agenda have been embraced by the readers. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur UNDP kontoren i Stockholm och New York använder Facebook för att sätta agendan på millenniemålen, men även visa hur kontoren kommunicerar och presenterar målen till besökarna/följarna av sidorna. Undersökningen är baserad på publikationer gjorda på de två kontorens Facebook sidor “millenniemålen – åtta mål för en bättre värld” och “United Nations Development Programme – UNDP” under tidsperioden november 2011 till april 2012. Publikationerna blev kategoriserade och analyserade med hjälp av innehållsanalys, en metod som genom sin kategoriseringsprocess möjliggör jämförelse mellan de två kontorens sätt att sätta agendan och arbeta med publiken, men även nödvändig information som millenniemål i fokus i enskilda publikationer. Text analys applicerades på 24 publikationer för att mer djupgående förstå hur de två kontoren jobbar för att skapa dialog samt en relation till läsarna genom den satta agendan. Hur UNDP kontoren adresserar läsarna samt överbyggande teman för texterna blev synliga genom denna analys metod. Som teoretisk grund använder jag ”agenda-setting”, strategisk kommunikation samt Public Relations, också refererad till som PR. Båda kontoren har till uppgift att uppmärksamma allmänheten på UNDPs agenda, en uppgift som innebär relationsskapande till sin publik. Resultatet visar att de två kontoren skiljer sig åt när det gäller att kommunicera millenniemålen. New York kontorets interagerande med sin publik genom Facebook, där de skapar dialog kring ett satt ämne mellan organisationen och publiken, men även mellan publiken själv, visar på en fungerande strategi att skapa intresse kring målen. Interaktionen visar även att publiken engagerar sig i de publikationerna som blivit gjorda, med andra ord den agendan som blivit satt. UNDP Stockholm använder Facebook som en ”gateway” till sin hemsida, där informationen blir presenterad som en nyhetsartikel med få inbjudningar till dialog eller chans att respondera . Även om agendan är tydlig i texterna, finns det inga bevis på att läsarna är mottagliga för den.

Syftet med denna studie är att jämföra hur Dagens Nyheter respektive Aftonbladet rapporterade om de fängslade svenska journalisterna i Etiopien. Martin Schibbye och Johan Persson greps den 1 juli 2011 i Ogadenregionen i östra Etiopien efter att illegalt ha tagit sig in i landet med hjälp av den terrorstämplade gerillan ONLF. Händelsen fick stor uppmärksamhet i svenska medier.  Vi ville med vår undersökning studera om morgontidningar, i vårt fall Dagens Nyheter, tar efter kvällstidningarnas sätt att rapportera om stora händelser. Vi valde ut åtta artikelsidor eller uppslag ur de båda tidningar att analysera och formulerade följande frågeställningar: Hur presenterades nyheterna kring Johan Persson och Martin Schibbyes tillfångatagande, rättegång, dom och frigivning i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet, i de artikelsidor och uppslag som vi valde ut? Vad finns det för likheter och skillnader i de artikelsidor och uppslag vi valt ut från Dagens Nyheter respektive Aftonbladet gällande tabloidisering? Utifrån dessa frågeställningar konstruerade vi en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag där vi ställde vi frågor till texterna som vi hade formulerat utifrån begreppet tabloidisering, för att undersöka om texterna var tabloidiserade. Resultatet visade att det fanns klara tendenser till tabloidsering i de sidor och uppslag vi analyserade i Dagens Nyheter. Detta resultat förklarade vi främst med tidningsbranschens ekonomiska situation. Vi fann även att det fanns stora likheter, både text- och bildmässigt i de undersökta tidningarna. Detta resultat förklarade vi huvudsakligen med medielogiken.

Undersökningens syfte är att undersöka och jämföra hur staten har betraktat den manliga homosexualiteten i relation till den rådande maskulina hegemonin under tidsperioden 1933-1944. Det kommer ske genom att framhäva de homosexuella männens karaktärstecken, d.v.s. utmärkande egenskaper, kännetecken och beteenden, d.v.s. vad som karaktäriserade männen i källmaterialet. I undersökningen synliggörs dokumentförfattarnas normer och värderingar i de skrivna orden. Åldern på den homosexuelle mannen, d.v.s. de unga homosexuella männen, ses som en fördjupande aspekt till undersökningen av synen på homosexuella män. I undersökningen kallas källmaterialet för dokument för att synliggöra normer och värderingar från hela tidsperioden, utan syftet att jämföra dokumenten med varandra.

I denna studie analyseras åtta olika läroböcker som används på gymnasieskolor inom de gymnasiegemensamma skolämnena svenska och engelska utifrån dess texters svårighetsgrad. Syftet med följande studie är att studera huruvida läsbarheten i lärobokstexter är förankrade i forskning kring läsning och om den har en verklighetsförankring och autenticitet, vilket studeras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vidare jämförs lärobokstexternas kanonisering i förhållande till kurs- och ämnesplaner. Denna studie har utförts utifrån Lennart Hellspongs läsbarhetsanalys med fokus på typografisk läsbarhet samt läsbarhetsindex (lix). Texterna för analysen har valts ut stickprovsvis, samt en djupanalys har utförts på de längsta texterna. Vid studien framkom det att lärobokstexterna håller en hög yttre läsbarhet och ett lågt läsbarhetsindex. Texttypsfördelningen i läroböcker visar att ungefär hälften av texterna i dessa böcker består av lärobokstexter författade av läroboksförfattarna själva. I jämförelse med autentiska texter indikerar studien på att lärobokstexterna har en avsevärt lägre svårighetsgrad utifrån dess lixklassificeringar, varför läroböckerna inte tycks erbjuda texter som främjar elevers läsutveckling.

Begreppet no go-zoner har använts av utländska medier för att beskriva invandrartäta socioekonomiskt utsatta bostadsområden runtom i Europa. Det är förorter som bland annat har haft problem med organiserad kriminalitet, bilbränder och stenkastning mot blåljuspersonal. Sedan 2007 har det i Sveriges förorter uppstått minst ett upplopp per år men uttrycket no go-zoner användes i svenska nyhetsmedier först 2014 efter att polisen släppte en rapport som kartlade dessa utsatta områden. Det är inte en term som polisen själva använder men det gav upphov till debatt om huruvida begreppet bör användas, vad som ligger till grund för problematiken i förorterna och möjliga åtgärder. Studien syftar till att undersöka de svenska nyhetsmediernas kommunikation om svenska förorter som no go-zoner för att synliggöra underliggande betydelser och lyfta fram de tolkningsmöjligheter som finns i diskussionen. Med hjälp av en kvalitativ textanalys besvaras följande frågeställningar: Hur ser diskussionen om no go-zoner ut? Vilka betydelser kan urskiljas ur diskussionen? Hur kan man förstå debatten kring användandet av begreppet no go-zoner i Sverige i relation till tidigare forskning? Studien tar stöd av socialkonstruktivistism och framingteori för att visa hur texterna vinklas och tematiseras medan medielogiken och nyhetsvärderingar förklarar varför texterna ser ut som de gör. Studien visar att diskussionen karakteriseras av politiska ideologier, kontroll och ordning i samhället samt kulturella skillnader. Begreppet har politiserats och underbygger polariseringen mellan partier och grupper. Som tidigare forskning visar resultaten att narrativet om invandrare upprepas, där de antingen är ett hot mot ordningen i samhället och den svenska kulturen eller ett offer för brister i politik och samhällets strukturer. I linje med tidigare forskning har studien visat att skildringen av svenskar och invandrare förblir ett narrativ om vi och dem. Samtidigt återspeglas problematiska situationer i förorterna på bilden av invandrare, det vill säga, både platsen och dess invånare stigmatiseras med markörer som annorlunda, kriminell, farlig och okontrollerad.