The aim of this study has been to explore the different descriptions of children with school-absenteeism that has been presented in four well distributed newspapers in Sweden between 2010 and 2020. A social constructionist perspective and theories about medicalization and labeling has been used to show how written language in media has effects on how we view and work with this type of problem. For this study, 41 debate articles have been analyzed through a qualitative text analysis with focus on the linguistic, literary and substantive meaning. The result showed that the perception regarding which children that can be considered as having school absenteeism problems is changeable, since the idea of school absenteeism largely depends on whose opinion is being expressed and which perspective that dominates at the moment. A clear consequence of the psychiatric perspective dominating the (public) debate is that the holistic perspective needed to address this complex of problems is at risk of being lost. / Syftet men den här studien har varit att redogöra för de orsaker till problematisk skolfrånvaro som framkommit i Sveriges fyra största dagstidningar mellan åren 2010 och 2020. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och teorier om medikalisering och stämpling har jag belyst hur sätten det talas om ett problem påverkar hur vi ser på och arbetar med det. Empirin har bestått av 41 debattartiklar och har bearbetats utifrån en kvalitativ textanalys med fokus på den språkliga, litterära och innehållsmässiga innebörden. Resultatet har visat att uppfattningarna kring vem/vilka som har skolfrånvaroproblematik förändras och beror mycket på vem det är som uttalar sig och vilka perspektiv som dominerar. En konsekvens av att det psykiatriska perspektivet dominerar i debatten innebär att vi riskerar att det helhetsperspektiv som behövs för att förstå denna komplexa problematik hamnar i skymundan.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll Svenska kyrkan tillskrivs i dagens sekulära samhälle, av olika kyrkopolitiska nomineringsgrupper i deras valprogram. Min ansats är språkvetenskaplig och jag utgår från den kritiska diskursanalysen och den systemisk-funktionella grammatiken, och analyserar fyra kyrkopolitiska nomineringsgruppers valprogram inför kyrkovalet 2017. Kristdemokrater i Svenska kyrkan, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänstern i Svenska kyrkan. Jag använder två typer av textanalys för att analysera materialet, en innehålls- och temaanalys samt en analys av texternas ideationella metafunktion med utgångspunkt i processtyper och deltagare. Bilder förekommer i begränsad utsträckning i materialet och har analyserats som ideationella visuella processer.  Resultaten visar att Svenska kyrkan presenteras utifrån fyra huvudsakliga teman i valprogrammen, som konstruerar bilden av den och dess roll i samhället. Överlag lämnas större utrymme åt teman som kansägas beröra kyrkans yttre, som vilka värderingar den ska ha, än dess inre, som hur församlingslivet ska gestaltas. Resultaten visar vidare att de olika nomineringsgrupperna skiljer sig åt i hur kyrkans roll i samhället skrivs fram, genom vilka processer den deltar i och hur dess värld materialiseras genom dem. På så sätt kan valprogrammen förstås som inlägg i förhandlingen om vilken riktning kyrkans förändring ska ta efter separationen från staten, och kan sägas utgöra representationer av olika religiösa produkter som dagens väljare vill konsumera.

No description available.

The purpose of this study is to explore how norms and values are described in children´s literature and compare these descriptions with the democratic norms and values in the curriculum.  The theory is inspired by Dewey’s theory about the democratic society. We use, concepts that we have identified in the preschool curriculum that define democratic values. The selection of books that we studied have been chosen from a digital multilingual picture book service called polyglutt which is used in preschools all over Sweden.  The method we used to obtain the result was visual text analysis with a qualitative method approach. Previous research shows a collective view of which values are important in preschool and society. The common theme that we saw in the analysis result was the value of care which was shown in many ways in both text and illustrations in all the books.  The result has shown different ways the characters can represent democratic values through their actions. The books allow children the opportunity to understand and relate to different values. In the discussion the importance of the opportunities that children’s books can contribute to their knowledge of democracy. We have discussed the importance of the preschool teacher’s purpose and knowledge surrounding the literature that is present in the preschool. / Syftet med detta arbete är att beskriva hur värdegrundsfrågor behandlas i barnlitteratur och jämföra dessa beskrivningar med den värdegrund som presenteras i läroplanen. Teorin är inspirerad av Deweys teori om det demokratiska samhället. Vi använder de begrepp om värderingar som finns i förskolans läroplan. Urvalet av böckerna som vi analyserat har valts från en inläsningstjänst som heter polyglutt och som används på förskolor i hela Sverige. Metoden som tillämpades för att få fram resultatet var visuell textanalys med en kvalitativ ansats. Tidigare forskning visar en gemensam syn på vilka värderingar som är viktiga i förskolan samt samhället. Det som var ett övergripande tema i resultatet var värderingen omsorg där vi kunde se omsorg i både bild och text i samtliga böcker på många olika sätt.    Resultatet visar olika sätt som karaktärerna kan förmedla demokratiska värderingar på genom sina handlingar. Böckerna ger barnen möjlighet till att relatera till och förstå de olika värderingarna.    I diskussionsdelen lyfts vikten av barnlitteraturens möjligheter för barns kunskap om demokrati och vikten av förskollärarens syfte med och kunskap kring den barnlitteratur som ska finnas på förskolan.

With the continuation of Swedish Armed Forces personnel deployed in international service and the increase of national defence focus with new units being created, the average age of cadets enrolling in officers school is decreasing. Studies have previously shown that ethics and morals are linked to cognitive development, and cognitive development linked to age and education. The Neo-Kohlbergian Schema theory defines three general schemas of ethical and moral decision making. Where Postconventional schema is considered most beneficial for military officers, but the military culture seems to promote the Maintaining norms schema. This study is examining the regulating documents from the statute from the government, the program directions from the university, to individual courses programs and descriptions. In order to examine how the ethics and moral education in the Swedish officers school relates to the Neo-Kohlbergian schema theory. The study concludes that the education promotes both the Maintaining norms and Postconventional schemas rather equally with some aspects tending more to the maintaining norms schema while other tends more to the postconventional schema. Meaning that the cadets are given multiple tools to combat ethical and moral dilemmas, but by not focusing on one schema the speed in decision making is halted.

Bakgrund: Det finns samband mellan den gravida kvinnans förväntningar inför förlossning och förlossningsupplevelsen. Trots tidigare förlossningserfarenhet tycks omföderskor förvånansvärt nog inte ha mer realistiska förväntningar inför förlossning än vad förstföderskor har. Syfte: Att synliggöra tvåföderskors förväntningar inför kommande förlossning. Metod: En kvalitativ metod med hermeneutisk textanalys inspirerad av Gadamer användes. Nio tvåföderskor i åldrarna 26-33 år intervjuades med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Resultat: De analyserade intervjutexterna mynnade ut i fyra huvudteman: Blandade känslor – förväntningar formas av första förlossningsupplevelsen, Partnern – en stöttepelare för vissa, Barnmorskan som vägledare genom förlossningen och ”Go with the flow” – förväntningar på kontroll under förlossning. I resultatet framgår att det finns en uppfattning hos kvinnorna om att den första förlossningsupplevelsen har stor inverkan på förväntningarna inför kommande förlossning, på gott och ont. Det finns en rädsla hos kvinnorna att det förväntas av dem att de på grund av sin tidigare förlossningserfarenhet redan ”kan”, vilket leder till oro. Konklusion: Tvåföderskorna har överlag positiva förväntningar inför sin kommande förlossning. Trots positiva förväntningar ges uttryck för en oro om att barnmorskan förväntar sig att de på grund av sin tidigare förlossningserfarenhet redan ”kan”. Tvåföderskor är således i behov av barnmorskans individuella och professionella stöd. / Background: There is a connection between the pregnant woman's expectations of childbirth and the actual childbirth experience. Aim: To illustrate multiparous women’s expectations of their forthcoming childbirth. Method: This study used a qualitative method with hermeneutic text analysis inspired by Gadamer. Nine multiparous women aged 26-33 years were interviewed using a semi-structured interview guide. Results: Analysis of the interviews revealed four main themes: Mixed emotions – expectations are formed by the first childbirth experience, The partner – for some, an important source of support, The midwife as a guide through childbirth and “Go with the flow” - expectations of control during childbirth. Results showed that the women held the opinion that the first childbirth experience has a major impact on their expectations for future childbirth, both good and bad. There was a concern amongst the women that because of their previous childbirth experience, they would be expected to "know what to do". Conclusion: Women generally have positive expectations of childbirth. Given the concern of these multiparous women that they may be considered as experienced in childbirth, it is clear that the midwife should be prepared to offer professional support to multiparous women based on their individual needs.

Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare som undervisar i olika förskoleverksamheter beskriver att de främjar barns läs och skrivfärdigheter. Samtliga moment i studien tar sin utgångspunkt i Lukes & Freebodys repertoarmodell (1999) vilken delar praktikers stödjande arbete i fyra olika kategorier. Den insamlade empirin består av fem olika förskollärares utsagor vid intervju kring deras arbete med läs och skrivarbete. Resultatet visar att man i stora drag arbetar på liknande sätt när det kommer till att utmana barn inom de tre första kategorierna i modellen, där man arbetar för att barn ska få möjlighet att knäcka koden för skrift och läsning, när det kommer till att utmana barn i eget textskapande och i att själva bruka texter på olika sätt. Däremot skiljer sig utsagorna kring den sista kategorin som innefattar att arbeta med att låta barn kritiskt granska texter.

Den 14 maj 2020 tillbringade Paolo Roberto kvällen i en lägenhet på Östermalm i Stockholm med en kvinna från ett av Europas fattigaste länder och greps på bar gärning i en polisrazzia. Stjärnkocken, skådespelaren och programledaren erkände sig skyldig till sexköp. I en intervju dagen därpå säger Roberto själv att kvinnan kanske var dittvingad. Nyheten väckte starka reaktioner i kommentarsfält på sociala medier. Syftet med studien är att undersöka hur användare uttrycker sig i kommentarsfält under en kontroversiell nyhet om ett laddat ämne som skapar delade åsikter. Vi kommer därför att analysera hur användare i kommentarsfältet på Facebook reagerade på intervjun med Paolo Roberto i TV4. Det uppsatsen intresserar sig för är hur deltagarjournalistiken bidrar till den offentliga diskursen om det känsliga ämnet sexköp, samt andra diskurser som uppkommer. Studien har två frågeställningar; en som undersöker vilka reaktioner finns i kommentarsfältet och en som undersöker hur reaktionerna kan förstås i ljuset av diskurserna om sexköp och medieetik. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras på deltagarjournalistik och diskursteori. Studien är en kvalitativ textanalys, och genomför den textanalytiska dimensionen av Anabela Carvalhos (2008) apparat för kritisk diskursanalys. Ur det empiriska materialet har mönster identifierats varav tolv stycken har analyserats djupare. Exempel på dessa är att många beskriver Robertos beteende som att ”gråta ut” och att styra narrativet. En stor del av kommentarerna lägger även skuld på TV4 för att de ”låter” honom göra detta. Vissa ifrågasätter TV4:s medieetik och publicistiska beslut medan några ifrågasätter sexköpslagen och den allmänna synen på sexköp vilket snabbt konfronteras av andra. Uppsatsen drar slutsatser som att diskursen om sexköp domineras av perspektivet att det är moraliskt fel att köpa någon annans kropp, att det inte är medieetiskt att intervjua en förövare på sättet TV4 gjorde och att det finns en efterfrågan på ställningstagande och/eller agendadriven journalistik. Till sist dras slutsatsen att uppsatsens författare sällar sig till den stora skara forskare som ser en demokratisk potential i deltagarjournalistik men känner besvikelse över att den i mångt och mycket går förlorad. / May the 14th of 2020 the Swedish celebrity Paolo Roberto spent the evening in an apartment in a fancy neighborhood in Stockholm with a woman from one of the poorest countries in Europe, and was caught in the act of purchasing sexual services from her. The star chef, actor and TV host confessed to the police later that night. In an interview the following day, Roberto himself says that he suspects the woman was not there willingly. The news of his crime generated strong reactions in comment sections on social media. The purpose of the study is to examine how users express themselves in comment sections under a controversial news article about an emotionally charged subject. We will therefore analyze how users in a particular comment section on Facebook reacted to the interview with Paolo Roberto in TV4. The thesis is interested in how participatory journalism contributes to the public discourse about the emotionally charged subject of sex purchases, as well as other discourses that we may encounter. The study aims to answer two research questions; one that examines what reactions the comment section contains and one that examines how these reactions can be understood in the light of discourses of prostitution and media ethics. The theorical framework of the essay is based on participatory journalism and discourse theory. The thesis is a qualitative text analysis and utilizes the textual analytical dimension of Anabela Carvalho’s apparatus for critical discourse analysis (2008). From the empirical material patterns have been identified and 12 of these were selected for deeper analysis. Some examples of these are that many describe Roberto’s behavior as “sobbing” and controlling the narrative. A large part of the comment section blames TV4 for “letting” him do this. Some challenge the ethics and editorial decision of TV4 while others disagree with the Swedish model for prostitution and the mainstream view on purchasing sex, which will quickly be confronted by others. The conclusions of the thesis are that the prostitution discourse is dominated by the perspective that it is morally wrong to purchase someone else’s body, that it is not ethical to interview a perpetrator the way TV4 did and that there is demand for agenda-driven journalism. Finally, the conclusion is drawn that the authors of the essay are part of the large majority of scientists who see a democratic potential in participatory journalism but are disappointed by the fact that it is not harnessed.

Denna studie är gjord för att skapa kunskap om hur karaktärer med funktionsnedsättning skildras i bilderböcker. Förhoppningar med studien är att visa på viktiga aspekter, men även vikten av att läsa denna genre i förskolan. Som metod har en kvalitativ analys av bild och text använts och som teoretiskt ramverk har studien utgått från crip theory. Resultatet visar att böckerna har funktionsnedsättningen som en central roll i böckernas handling, berättelserna hade inte varit desamma utan karaktärernas funktionsnedsättningar. I de flesta av böckerna skildras karaktärerna med funktionsnedsättning som annorlunda och normbrytande. I vissa fall begränsar funktionsnedsättningen de olika karaktärerna att klara av vissa saker i sin vardag. Flera av böckerna visade inte på någon social gemenskap för karaktärerna med funktionsnedsättning mer än kontakt med familjemedlemmar, då handlingen i de fallen utspelade sig i deras hem. I hemmen var karaktärerna däremot accepterade på ett helt annat sätt än när handlingen utspelar sig utanför hemmet. Studien bidrar med kunskap om hur normkritiska ämnen framställs i barnlitteratur och vad man som läsare kan möta i denna genre. Slutsatsen man kan dra av studien är vikten av att granska de böcker man väljer att läsa i förskolan, där man vill skapa inkludering och inte förstärka eventuellt utanförskap. / This study is done to create knowledge about how characters with disabilities are portrayed in picture books. The hope of the study is to show important  aspects of this genre, but also a importance of reading it in preschool. A qualitative analysis of pictures and texts have been used as a method, and the study has been based on crip theory as a theoretical framework.   The result shows that the story of the books has disability as a central role, and it would not have been the same without the characters’ disabilities. In most of the books, the characters with disabilities are portrayed as different and normbreaking. In some cases, the disability limits the characters ability to cope with certain things in their everyday life. Several books do not show any social community for the disabled characters other than with family as the action in those cases take place in their homes. The characters are accepted in a completely different way in their homes, unlike when the action takes place outside the home.   The study contributes knowledge about how norm-critical topics are presented in children’s literature and what readers can encounter in this genre. One conclusion to be drawn from the study is the importance of reviewing books chosen to be read in preschool, wanting to create inclusion and not reinforcing possible exclusion.

The climate crisis has increased the demands on Swedish forestry and given fuel to an already polarized debate concerning how Swedish forests should be managed and what constitutes sustainable forestry. Questions of ownership and who should have a say in the matter is at the center of this conflict. This essay examines the topic of ownership in the Swedish forest debate. The argumentation of stakeholders in the debate was analyzed to show which topoi contribute to the conflict and create inertia towards reaching mutual understanding. Thirty-nine opinion articles from Swedish news media, published between April and October 2021, were analyzed through a critical textual analysis. Two primary groupings among the debaters were found: those who argue to strengthen the rights of forest owners, and those who argue for more regulation or conservation. Identified topoi show that emotions and trust play a key role in the conflict. Ways of working with this and possibilities for discursive meeting places are discussed. Making explicit important values, clearly defining important terms, and focusing on the right subject matters are also suggested to enhance possibilities for mutual understanding.