En större flyktingvåg skildrades i svensk media under 2015. Gripande berättelser om människor på flykt undan krig och orättvisor. Men detta var nyheter ämnade för den vuxne läsaren, inte berättelser för barn. Denna studie betraktar hur barnens flykt, deras perspektiv och känslor kring tiden innan, under och efter flykten i både text samt illustrationer framställs i barnlitteraturen. Den har tagit denna utgångspunkt och riktat in sig på hur dessa människoöden framställs inför den allra yngsta mottagargruppen. Fokus har legat på analys av barnböcker som vänder sig till barn i åldrarna 3-6. Studien har därmed fokuserat på hur barnens flykt samt känslor kring flykten framställs i barnlitteratur. Av den anledningen har fyra böcker som tar upp ämnet studerats närmare. Resultatet visar att den valda barnlitteraturen fördjupar samt nyanserar i både text och illustrationer det svåra i att som barn fly från sitt hem till ett nytt hem eller land på ett för yngre barn tydligt och realistiskt samt empatiskt sätt. Studien visar även att det kan behövas ytterligare fortsatt forskning kring ämnet när det gäller hur den här typen av litteratur mottages av den yngre läsarkretsen.

Suicid är idag ett stort folkhälso- och samhällsproblem (Suicide Zero, u.å) och cirka 1 200 personer väljer varje år att avsluta sina egna liv (Folkhälsomyndigheten, 2022). Män är enligt statistiken avsevärt överrepresenterade och står för nästan 70% av dödsfallen (Socialstyrelsen, 2010). För att få ner statistiken för suicid införde regeringen år 2008 en nollvision med hopp om att minska fallen väsentligt (Vimefall et al., 2022). Det finns ett flertal exempel på forskning som belyser hur olika maskulinitetsnormer kan bidra till mäns utsatthet i samhället och på så sätt hämma jämställdhetsarbetet. Utredningen Män och jämställdhet (SOU 2014:6) visar att ett jämställdhetsarbete inte enbart förbättrar situationen för kvinnor utan även för män (SOU 2014:6, s. 53; 56). Sammantaget väcker detta frågor kring varför statistiken av dödsfall på grund av suicid inte har minskat sedan regeringen tog beslutet om målet för en nollvision 2008. Studien syftar till att beskriva och identifiera vilka kopplingar som görs till män och maskulinitet i regeringens policyutformning av suicidprevention samt hur implementeringen av policyn sett ut på nationell nivå.Frågeställningarna som kommer att undersökas är: (1) Var ligger policyns fokusområde? (2) Hur har följande aktörer, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner, implementerat policyn i sitt arbete? Det empiriska materialet består av regeringens proposition “En förnyad folkhälsopolitik” (Prop. 2007/08:110) tillsammans med dokument från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner. Studien utgår från en kvalitativ textanalys och för att tolka materialet har vi till analysen valt att utgå från Bacchis (2009) analysmetod “What’s the problem represented to be?”. Resultatet visade på att åtgärder har gjorts men att statistiken ändå är densamma för suicid. Slutsatsen är att suicidpreventionen missar vissa grundläggande faktorer som skapar en missvisande problembild vid implementering av policy och att det även ligger ett missriktat fokus hos övriga aktörer.

Medan många företag ställer om till grön produktion och marknadsför dessa gröna initiativ, utnyttjar vissa företag denna trend genom greenwashing, vilseledande marknadsföring som inte håller det som lovas. Trots att greenwashing är ett allvarligt problem för samhälle, företag och individ, finns väldigt lite forskning, specifikt kring greenwashings visuella uttryck, eller executional greenwashing.Studien ämnar att, genom en kvalitativ textanalys med ett multimodalt vidgat textbegrepp, utifrån retorik och semiotik, baserat på Ledin och Machins (2018) förpackningsanalys delområden, undersöka hur greenwashing kommer till uttryck. Detta undersöktes genom bland annat appellform, konnotationer och andra visuella metoder. I studien analyserades förpackningarna till Arvid Nordquists kaffe, Classic Gran Dia och Schwarzkopfs hårfärg, Natural & Easy, 570.I studiens teoretiska ramverk och tidigare forskning diskuteras hållbarhetskommunikationen hos förpackningsdelar som exempelvis produktmärkningar, bild, text, form och färg, där olika relevanta teorier förs in och exemplifieras med greenwashad eller grön marknadsföring. Även marknadsföringens designprinciper tas upp, och relevanta teorier runt tolkande, mottagare och kontext lyfts.Den första forskningsfrågan sökte svar på vilka retoriska och visuella metoder som framkom inom greenwashing. Analysen visar att appellformerna framkom på liknande sätt på både en grön och en greenwashad förpackning. Ethos framkommer genom produktmärkningarna, medan pathosargumenten framkom mestadels i bild. Textbaserade argument tenderade att vara logos. Konnotationernas samspel med produktens faktiska egenskaper och logiska argument avgör huruvida kommunikationen upplevdes som grön eller greenwashad. I studiens delar som förklarades greenwashade återfanns bland annat konnotationerna gamla tider, natur, oförändrad, äkta, oskyldigt, ekologiskt, kvinnligt, handgjort, organiskt, personligt, enkelt, modernt, tradition och hantverk. Greenwashing framkom genom brist på transparens och otydlighet om återvinningsbarhet. Greenwashing framkom i textbaserad argumentation som föreföll bland annat vag, vilseledande och hade förväxlingsbar formulering. Greenwashing framkom också genom visuell låg läsbarhet och förändrad läsordning genom bland annat användandet av versaler, gradvariation, fetstil, samt information utspridd på olika sidor.Den andra forskningsfrågan fokuserade på relationen eller skillnaden i uttrycket mellan grön och greenwashad. Den greenwashade förpackningen använde naturliga konnotationer fanns i större utsträckning. Det blev också tydligt att textens förmåga att förändra intrycket av en bild som greenwashad beror på om deras budskap samspelar. Det fanns även en uttalad skillnad iförpackningarnas läsbarhet, vilket kan användas strategiskt för att erbjuda en alternativ, grönare tolkning. Genom produktmärkningarna har vi också sett att gröna och greenwashade förpackningar verkar knyta an till den en grön samhällsdiskurs.De observerade relationerna eller skillnaderna mynnade ut i den tredje forskningsfrågans efterfrågade potentiella implikationer med rekommendationer för utformningen av grön marknadsföring, så som tydlighet, läsbarhet, fokus på att text och bild samspelar samt transparens. Uppmaningen till konsumenter rörde främst att inhämta adekvat kunskap om märkningar och retorisk argumentation. / Whilst many businesses transition to green production and market this initiative, some businesses instead use this green trend by greenwashing, use of misleading marketing claims that do not live up to its promise. Despite greenwashing being a serious problem for society, businesses and individuals, there is a lack of research, particularly regarding its visual expression; called executional greenwashing.This study aims to, by the means of qualitative text analysis with a multimodal, extended text concept, originating with tools from rhetoric and semiotics, based on Ledin and Machins (2018) packaging analysis area examine how greenwashing is expressed. This is investigated through the use of rhetoric appeals, connotations, and other visual methods. The study analyzed the packaging of Arvid Nordquist's coffee, Classic Gran Dia, and Schwarzkopf hair dye, Natural & Easy, 570.In the studies, theoretical framework, and earlier research, the sustainability communication of the packaging areas, for example, imagery, text, shape, and color are discussed, and relevant theories are brought in and exemplified by greenwashed or green marketing. Some marketing design principles are explained, as well as relevant theories regarding the interpretation, the receiver, and context.The first research question aimed to find what rhetoric and visual methods are evident in greenwashing. The analysis showed that appeals were used similarly within a green or greenwashed packaging design. Ethos was mainly expressed in product markings and pathos through imagery. The text-based arguments tended to use logos. The connotations interplay with the product’s actual properties and logical marketing arguments decided whether the communication was experienced as green or greenwashed. Within the studies areas that were found greenwashed, several connotations were found, for example, old times, nature, unaltered, real, innocence, organic, feminine, handmade, personal, simple, modern, tradition, and craftsmanship. Greenwashing was expressed by a lack of transparency and unclearness about the packaging’s recyclability. Greenwashing was expressed in text-based arguments that appeared vague, misleading, and used easily mixed-up phrasing. Greenwashing was also evident by low visual readability and changed reading order by the usage of uppercase, variation in letter size, bold font, and the information being spread over different sides.The second research question focused on the relation or difference in the expression between green and greenwash. The greenwashed packaging used connotations related to nature more. It also became evident that the texts’ ability to change the impression of an image beinggreenwashed depended on the communications coherence. There where a significant difference in the packaging’s readability, which could be used strategically to offer up an alternative, greener interpretation. We also saw how green and greenwashed packaging seemed to tie into a green discourse.The observed relations or differences showed potential implications, as asked for by the third research question; including recommendations for the construction of green marketing material, such as the focus on clarity, readability, coherence between image and text, and transparency. The implications for the consumer consisted mainly of advice to obtain knowledge about markings and rhetoric argumentation.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur musikteoretiska läroböcker är designade med avseende på praktiskt och kreativt omsättande av musikteori. Forskning om musikteoretisk undervisning visar att elever och studenter uppskattar när teoretiska kunskaper omsätts till något praktiskt och kreativt som dessutom relaterar till deras egen musikaliska praktik. Elever och studenter har uppfattat vissa problem med musikteori som ämne, exempelvis överdrivet fokus på piano samt bristande mångfald och exklusivt fokus på europeisk musik. Andra studier antyder att både studenter och lärare har upplevt bristande integration mellan musikteori och andra ämnen. Denna studie utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats och ett socialsemiotiskt perspektiv. Studien analyserar två musikteoretiska läroböcker som behandlar harmonilära ur västerländsk tradition. Resultatet visar att böckernas huvudsakliga resurser är text, notskrift och textrutor. Dessa resurser har regelbundna relationella funktioner med varandra och läsaren eftersom flera praktiska uppgifter ska utföras. Studien identifierar också flera textuella funktioner hos resurserna som förmedlar olika budskap, nämligen de pianocentrerade, not- och begreppscentrerade samt konventionscentrerade funktionerna. Resultatet diskuteras sedan i förhållande till tidigare forskning inom området. Kopplingar görs exempelvis till tidigare forskning kring studenters upplevda problem med musikteoretisk undervisning, däribland pianocentrism och överdrivet fokus på särskilda genrer, samt till tidigare forskning om praktiskt omsättande av musikteori. / The purpose of this study is to analyse how music theory textbooks are designed regarding practical and creative use of music theory knowledge. Research into music theory education suggests that students and pupils appreciate when theoretical knowledge is put into practical and creative activities that also relate to their own musical practices. Pupils and students have perceived problems with music theory as a subject, including excessive piano centrism as well as lacking diversity and exclusive focus on European music. Other studies suggest that both students and teachers have perceived lacking integration between music theory and other subjects. This study uses a qualitative research strategy as well as a social semiotic perspective. The study analyses two music theory textbooks teaching harmonic theory from a Western perspective. The results show that the books’ main modes are text, musical notation, and text boxes. These modes have regular relational functions with each other and the reader since multiple practical exercises are to be accomplished. Additionally, the study identifies several textual functions that convey different meanings, namely the piano centric, the notation and term centric, and the convention centric functions. The results are discussed with regards to previous research in the field. For example, parallels are drawn between this study and previous research into students perceived problems with music theory education, including piano centrism and excessive focus on specific genres, as well as previous research into practical activities based on music theory.

No description available.

Enligt Skolverkets styrdokument ska skolan arbeta aktivt för jämställdhet och har även ett ansvar att motverka traditionella könsmönster. Dessa mönster blir tydliga inte minst ispråket. Sveriges Riksdag har antagit flera mål för svensk språkpolitik som bland annatinnebär att språkbruk som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor ska motverkas. Skolans ansvar att aktivt arbeta för jämställdhet omfattar alltså också språket. Syftet med denna studie är att analysera två aktuella läroböcker i ämnet teknik för grundskolan för att undersöka i vilken utsträckning dessas texter uppfyller jämställdhetskraven från Sveriges Riksdag och Skolverkets styrdokument. Med utgångspunkt i genusteori och sociolingvistik har två läroböcker analyserats. Metoden som används i analysen är textanalys i form av en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ diskursanalys för att undersöka exempelvis tolkning av budskap, avsikter eller meningsstrukturer. Analysen genomfördes genom att jämföra hur ofta kvinnor och män nämns i texterna, samt genom att utvärdera vilka adjektiv och particip som används för att beskriva kvinnor och män. Resultatet visar att män oftare nämns i texterna än kvinnor. Dessutom är positivt laddade adjektiv, som nyfiken eller initiativtagande, oftare förknippade med det manliga könet. Analysen visar också att flest män förekom som personnamn, vilka till största del är välkända forskare och uppfinnare som historiskt sett mestadels varit män. Männen var representerade fler gånger i texterna men också fler aktiva particip, som resande eller skapande, var associerade med män. Kvinnorna blev i vissa fall starkt förknippade med hem och familj ochinte med sin yrkesroll. Denna studie drar slutsatsen att de granskade läroböckerna inte kan sägas uppfylla jämställdhetskraven i läroplanen för grundskolan. Läroböckerna uppfyller inte Statistiska centralbyråns (2016) 40/60-princip för jämställda texter och männen framställs som mer aktiva med fler positiva adjektiv knutna till sig medan kvinnorna antingen osynliggörs eller beskrivs som avvikande från normen. Dessa böcker behöver emellertid inte avfärdas på grund av detta. Lärare kan använda böckerna för att visa och diskutera förhållandet mellan kvinnor och män i dagens samhälle med sina elever. På så sätt kan normer utvecklas och bidra till ett öppnare och mer tillåtande klimat i framtiden. Studien lyfter slutligen även diskussionen runt könsneutrala texter då en av läroböckerna fanns mer könsneutralt skriven. / Gender equality is a central topic and it is regulated through the Swedish parliament regulations, laws against discrimination and equality laws. Swedish parliament adopted goals for Swedish language policy, which says that language usage that conserves gender roles and obscuring women in, for example, the authorities' texts and in the language used in media, workplaces and schools should be counteracted. Gender equality is also found in the in the curriculum of the elementary school and it should permeate all of the school’s activities. According to Skolverket curriculum the school also has a responsibility to prevent traditional gender patterns. The purpose of this study is to determine whether two textbooks written for the course Technology in elementary school lives up to the requirements of gender equality as stipulated in the curriculum and by the Swedish law regulations. Based on gender and sociology theory, two textbooks have been analysed. The method used in the analysis of the two selected textbooks is text analysis, in the form of a quantitative content analysis and a qualitative discourse analysis, to distinguish and look at different parts of the text and examine different phenomena such as interpretation of messages, intentions or meaning structures. The textbooks are analysed both by means of comparing how often women and men are mentioned in the texts, as well as by evaluating the adjectives and participles by which women and men are described. The analysis shows that men are more frequently mentioned in the texts than women are. Moreover, positive adjectives and participles are more commonly associated with the male gender. The analysis also shows that men are usually linked to the public sector by association to their professional titles, where the personal names were mostly associated with well-known scientists and inventors, who historically were mostly men. Since the men were represented more in the texts more active participles were also found associated with men. In some cases, the women in the books are much more associated to their home and family roles than their professional titles. This study concludes that the reviewed textbooks cannot be said to meet the gender equality requirements in the curriculum for the elementary school. Men are in focus and the books confirm prejudice that exists in the society against women and men. However, these books do not need to be dismissed. Teachers can use these to show and discuss the relationship between women and men in today’s society with their students. This way norms can become more developed and contribute to a more permissive climate in the future.

Detta arbete cirkulerar det vida begreppet kunskap. Genom att fokusera begreppet till en bestämd ontologisk och epistemologisk sfär, och med hjälp av Aristoteles kunskapsanalys konkretisera det, tillämpas ett analytiskt greppbart kunskapsbegrepp på gymnasieskolans svenskämnesplan. Syftet med en sådan praktisk operation är dels att undersöka svenskämnets specifika kunskapsutrymme, dels att kunna vidga kunskapsdiskussionen till läroplans- och samhällsnivå. Utförda kunskapsanalys av ämnesplanen visar en dubbelhet i kunskapsanvändningen. Å ena sidan inkluderas såväl teoretisk som olika former av praktisk kunskap i ämnets syfte. En tendens att beskriva fronetiskt anstruken kunskap i samband med syftet iakttas. Å andra sidan görs i huvudsak två iakttagelser av reduktionistiska kunskapsuttryck. För det första låter sig en kvantifiering av kunskapsuttrycken i ämnesplanen ställas upp linjärt instrumentellt: epistemisk kunskap behövs för technisk kunskap som i sin tur har fronetisk kunskap som mål. En sådan kunskapsgång tar inte hänsyn till den hermeneutiskt förstådda tolkningsprocessen i vilken utgångspunkten för kunskapande är stadd i ständig förändring. För det andra är ämnesplanens punktlista i stora drag undantagen fronetiska kunskapsuttryck, något som visar på en i grunden särskiljande syn på vad kunskap är, och hur den kan behandlas. Faran med den här typen av reducerade retoriska eller pedagogiska uppställningar av vad kunskap är, beskrivs i analysen vara en kategoriserings implicit normerande effekter.Med detta sagt konkluderas att kunskapsbegreppet sedan 1990-talet i en utbildnings-teoretisk kontext behandlats ingående, och i många avseenden nyanserat, utan att för den sakens skull lyckas bibehålla sin komplexitet i någon allmän mening. Istället verkar skoldebatt och samhällssyn spegla en ytlig kunskapsförståelse där analytiska kategoriseringar, likt de fyra F:en - fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet - hålls som faktiska kunskapsentiteter. Som motdrag föreslås en fokusering på ett fronetiskt-hermeneutiskt förstått bildningsbegrepp. Ett sådant kunde beskriva ett förhållningssätt till, eller en beredskap inför kunskap snarare än att kategorisera kunskapen per se.

Med premissen att progression ska ske i grundskolans undervisning syftar denna studie till att öka kunskapen om huruvida läromedel och lärarhandledningar belyser sambanden mellan processerna fotosyntes, cellandning, förbränning samt ämnet koldioxid och sätter dem i ett större sammanhang, kolets kretslopp. Detta görs med teoretisk utgångspunkt i Bruners spiralprincip, som säger att grundläggande kunskaper ska ges tidigt för att sedan utvecklas till mer abstrakt allteftersom, och expansive framing, som innebär att läraren ramar in inlärningstillfället både bakåtsyftande och framåtsyftande. Urvalet omfattade två förlagsserier innehållande tre grundböcker och tre lärarhandledningar vardera. Sidor som analyserades begränsades till där begreppen fotosyntes, cellandning, förbränning och koldioxid fanns med explicit. Vidare avgränsades ytterligare sidor till att innefatta de som kunde relateras till kolets kretslopp. Även inledningssidorna till lärarhandledningarna för de kapitel som analyserades i grundboken togs med i sidor att analysera. Metodansatsen som användes var kvalitativ och analysen som gjordes var en kvalitativ textanalys. Resultatet visar att processerna fotosyntes, cellandning, förbränning samt ämnet koldioxid förklaras och beskrivs upprepade gånger i grundböckerna men att sambandet till det större sammanhanget, kolets kretslopp, sällan görs tydlig i grundböckerna. Sambanden uppmärksammas delvis i lärarhandledningarna men detta görs oftast mellan endast två av processerna och inte alltid vid samma inlärningstillfälle, det vill säga i samma avsnitt i böckerna. Kolets kretslopp nämns i en av förlagens grundböcker, och i det andra förlaget nämns det endast i lärarhandledningen. Resultatet visar att grundböckernas disposition utgår mer från Bruners spiralprincip, men att det finns utrymme för expansive framing utifrån lärarhandledningarna. Det förutsätter dock kompetens hos läraren för att sambanden ska belysas explicit i ett större sammanhang.

Uppsatsen syftar till att utifrån ett genusperspektiv påvisa den kvinnosyn som förmedlas i romanen Åminne av Sven Delblanc, den första titeln i Hedebysviten bestående av fyra romaner som skildrar den bygd där författaren växte upp. Huvudmaterialet utgörs av den litterära texten, i någon mån uppmärksammas också biografiska rön om författarens uppväxt med ett komplicerat förhållande till fadern och bevittnande av kvinnomisshandel. Den viktigaste teorin är den genusteoretiska där Irigaray tecknat en maktordning med rötter i Platons filosofi i vilken männen är överordnade kvinnorna. Det sociologiska perspektivet visar hur den lokala maktordningen såg ut i Hedeby under åren 1939-45 med hierarkier, makt- och beroendeförhållanden inbegripet en patriarkal könsordning i det lokalsamhälle som romanen skildrar. Symbolik i romanen understryker textens budskap. Beteendevetenskap med bidrag från psykoanalys och personlighetspsykologi ger insikt i hur för kvinnor viktiga beslut påverkas av känslor och personlighet, alltså inte bara av rationalitet samt att den lokala kulturen i Hedeby ibland motverkar rationellt handlande.Metoden är texttolkning med en hermeneutisk ansats så att detaljer i texten studeras men relateras till helheten.Kvinnornas öde i Hedeby är att vara underordnade männen, föda barn och arbeta men med små utsikter till en egen yrkeskarriär, symboliserat med ”stenjungfrun”. Kvinnornas identitet beror av deras män, särskilt åsidosatta blir de ensamstående mödrarna. Även kvinnorna i toppskiktet lyder under männen med barnafödande som främsta uppgift. Små kvinnliga forum som kafferep har betydelse för att diskutera exklusivt kvinnliga frågor, en subkultur under ytan. Ett för kvinnorna hoppingivande undantag från regeln om den förtryckta kvinnan finns i den blommande karaktären Lisa som styr sitt eget öde.

In todays´s Swedish society you need to have good reading skills. Every day life contains many occasions when you have to read and understand what it is you are reading. This can be anything from reading the newspaper to paying a bill. The Swedish curriculum states that all pupils should be given the opportunity to develop strategies so that they will be able to create their own texts and to understand other people´s texts. One way to achieve these goals is to allow pupils to read various texts, ranging from factual texts to fiction. Fiction contains many different genres, and one of the genres that appeal to many children is the detective story. This genre contains various suspence-creating elements that attract the reader to read further, which helps pupils to develop their reading strategies. Therefore, this study describes a text- and image-analysis of two books in a book series named The Arkeolog Sleuths. The study focuses on suspence and on how suspence can be created in a book written for children. The scientific theoretical perspective that this study is based on is Hermeneutics and the hermeneutic circle which means that you starts to examine the entirety, goes into the details and then out to the whole again. The scientific method being used is Narratology that answers the questions of what is told, and how it is told. The results of the analysis shows that the child detective story contains several elements that creates suspence in a text. Some of these suspence-creating elements are highlighted as well as the interaction between text and illustration to enhance these.