Through the history have the women been subordinated to the men, structures that still are present in these days even though feminist movements have tried work against them. One platform that is quite common to use for drawing attention to a certain subject is popular culture. Here the author can disguise their thoughts or highlight them through another context. This brought my attention to Margaret Atwood’s The Handmaid’s Tale where religious symbols are commonly used through the book at the same time as women’s rights are neglected. I wanted to know how these religious symbols are connected to this kind of structures, how they are motivating them. To answer that question I used a text analysis with the focus to find the underlying factors to this kind of use of religious symbols and how the gender roles are built up. I used two kinds of theories, one is Stig Hjarvard’s mediatization theory with the focus on banal religion, and the other is Yvonne Hirdman’s gender theory that are focusing on the view of women through the history. What I found was that Atwood is using religion as a theme to criticize the patriarchal structures in her time and to comment on the use of religious symbols uncontextualized to debate on questions that affects a majority of people, like questions about sexuality, abortion and sexual abuse.

The purpose of this study is to see how death and the grief process is explained in three children's books with death as a motif. I will also describe how to look at children's literature as a teaching material when dealing with existential questions with the youngest children in school. The information I gathered from these books shows that death is often mentioned in a connection to an older person who dies from ageing or a parent who dies in the event of a fatal disease. In some of these books is life after death described with a religious belief, most from Christianity. They all mediates hope and a view of death as a continuation, meaning that something else is happening after your life as a human. I also come to the fact that the pictures mediate important messages and play a decisive part in the perception of the story. I concluded that all three books are useful when you are teaching children about death and grief. But they should be used for different purposes and in different contexts in the classroom. / Syftet med denna studie är att se hur döden och sorgearbetet framställs i tre skönlitterära barnböcker med döden som tema. Jag kommer även att ta upp hur man kan se på barnlitteratur som ett undervisningsmaterial när man arbetar med livsfrågor med de yngsta barnen i skolan. Resultatet visar att döden beskrivs i form av att det är en äldre person som dör av ålder eller i samband med att en förälder dör av en sjukdom. I böckerna kan man även se kopplingar till religion och främst till kristendomen. Böckerna kan tänkas förmedla hopp om att döden är en fortsättning och att det sker något mer efter ditt liv som människa. Jag kommer även fram till att bilderna förmedlar viktiga budskap och har avgörande roll för hur man uppfattar berättelsen. Jag kommer fram till att samtliga böcker är användbara när man arbetar med döden och sorg med små barn, men att man bör använda böcker på olika sätt och i olika syften i undervisningen.

The goal of this study is to analyze a number of IEP: s in order to determine how these are constructed for students with read and write difficulties. In order to do so, I am going to analyze some action programs to determine which special educational theory that is the most common, based on the theories of Claes Nilholm. My questions are as follows: How the needs of the students receiving support are described, from a certain theoretical perspective and finally, is there an overall view that can be derived from this. For this study, I used qualitative content analysis when analyzing the IEP: s. The research showed that the most common theory used, describing both different actions and different needs, was the Categorical Perspective. A Perspective which puts the problem within the pupil itself and not as an environmental or social issue. Overall, the Categorical Perspective was also the most common perspective that could be seen throughout the action programs. Does this mean that the Categorical Perspective is generally used within schools? The study shows that there seems to be a semantic mix-up where the authors of action programs sometimes describe special adaptations, not actions, within the action programs, using a Categorical Perspective. Furthermore, there is The Dilemma Perspective that describes when there is a conflict between The Categorical and it´s counterpart, The Critical Perspective. Although this Dilemma Perspective does not show as much in the analysis, One can argue that there is always a dilemma when conflicts over resources arise.

Uppsatsen består av en textanalys av 10 Mills&Boon Harlequinromaner som med ett kultursociologiskt perspektiv lyfter fram den process hjältinnan i Harlequinromanen genomför då hon i böckerna förändras från att vara en vanlig kvinna (Everywoman) till att bli en idealkvinna (Idealwoman. Studien inleds med en presentation av förlaget Harlequin Mills&Boon samt en enkel introduktion av romanens uppbyggnad och handling. Vidare följer en tillbakablick på tidigare forskning kring populärkulturen i allmänhet och kärleksromaner i synnerhet. Den teoretiska utgångspunkten finns i Pierre Bourdieus teorier kring habitus, fält och kapital. Analysen delar upp hjältinnans process i fyra delar: Everywoman, Avkodning, Kapitalhöjning och Idealwoman. Genom att applicera Bourdieus teorier på Harlequinromanhjältinnorna kan så uppsatsen diskuteras på mikro- och makronivå. På mikronivå redogör textanalysen för hjältinnans olika strategier. På makronivå handlar uppsatsen om att se just dessa strategier som en del i ett kultursociologiskt mönster och därmed diskuteras böckernas sociala konstruktion och funktion. Uppsatsen vill visa på att hjältinnan kan fungera som en metafor för ett reflexivt tänkande kring vår vardag och att hon därmed kan säga oss något om oss själva.

By first arguing for the fact that globalization is a concept under contest within the social sciences this thesis develops a tool to classify perspectives of globalization. This tool is then applied to textual documents that represents the so called globalization councils (or initiatives) of Sweden, Denmark, Finland and Norway. Each document is then classified as falling within one of four perspectives of globalization; Liberalisms, Marxisms, Constructivisms and Post-colonialisms. By analyzing a number of documents tied to all four councils and initiatives the thesis is able to interpret what perspective of globalization that is dominant within each of them. Since all four nations examined aspire to use scientific methods to deal with the challenges of globalization they should reflect the diverse state of explanations present within the social scientific community. The thesis finds that this is not the case. While the Norwegian initiative establishes a platform where the concept of globalization could be said to be broadly debated and understood, the other three nations show an astonishing conformity around the perspective named Liberalisms. In a concluding discussion the thesis argues that the results of the study cannot be fully explained by differences within the institutional arrangement among the councils and initiatives. Instead the thesis holds that the results can be explained by investigating how science is used in modern society to establish truths that are not necessarily the views of the scientific community. Using theories by Georg Henrik von Wright and Chantal Mouffe the essay concludes that the conformity could be understood as a part of a process that some social scientists call post-politics.

Studien undersöker hur den etablerade sitcom-serien New Girl porträtterar kvinnliga och manliga karaktärer normativt eller icke-normativt. Studien undersöker även om karaktärerna i serien porträtteras utefter de grundstereotyper som tidigare forskning tagit fram. Urvalet utgörs av de första sju avsnitten av första säsongen, som alla hade runt en miljon tittare i Sverige. Syftet och målet med vår studie är att undersöka om sitcom-serien New Girls karaktärer bidrar till rådande könsnormer eller om serien är normbrytande. På så sätt bidrar studie till den relativt outforskade genusforskningen eftersom vi får kunskap om hur kön representeras i media.Som metod tillämpar vi en kvalitativ textanalys och studien har sin teoretiska grund inom semiotiken. Vi använder oss av de semiotiska begreppen denotation och konnotation som verktyg när karaktärerna analyseras. Analysen utgjordes av ett schema för att enklare identifiera karaktärernas stereotyp. Analysschemat bestod av klädval/utseende, uttal/tilltal, yrke och egenskaper/känslor. Resultatet av studien visar att New Girl både stärker rådande könsnormer och bryter dem. Stereotyperna som kom till uttryck i serien var ”machoman”, ”yuppie”, ”career woman” och ”bourgeois”. / This study examines how the established sitcom series New Girl portrays women and men normatively or not. The study also examines whether the characters in the series are portrayed as stereotypes that previous research has found. The study consists of the first seven episodes of the first season, all of which had around one million viewers in Sweden. The purpose and aim of this study is to investigate whether the sitcom-series New Girls characters contributes to current gender norms or if the series is norm breaking. In this way, our study contributes to the relatively unexplored gender research as we get knowledge of hoe gender is represtended in the media.As a method, we apply a qualitative text analysis and the study has its theoretical foundation in semiotics. We use the semiotic concepts denotation and connotation as tools when analyzing the characters. The analysis consisted of a scheme to more easily identify the stereotype of the characters. The analysis scheme consisted of clothing/appearance, pronunciation/appeal, occupation and characteristics/feelings.The result of the study shows that New Girl both strengthens the current gender norms and breaks them. The stereotypes that was expressed in the series were “machoman”, “yuppie”, “career woman” and “bourgeois”.

Denna studie söker finna svar på vem, i fråga om vilka könsgrupper, som givits plats på tidningen QX omslag, i första hand gällande textelementet, i andra hand gällande det visuella. Studien skapas i spåren av genusforskaren Yvonne Hirdmans teorier om att den mansdominerande roll som generellt finns i samhället och ger kvinnor en lägre social status inte är någonting som ligger oss i naturen utan skapas och återskapas, samt Embretsén och Palmbergs studie ”En enfärgad regnbåge” som presenterar en underrepresentation av kvinnor i tidningen QX. Materialet består av 36 omslag av tidningen QX hämtade under tre år mellan 2015 och 2017. Detta görs med grunden i den systemisk-funktionell grammatiken, diskursanalys samt en multimodal analys för att få del av både det ideationella betydelserna i texterna samt hur budskap presenteras visuellt. Resultatet visar på en jämn frekvens av könsfördelningen men en ojämlik konstruktion där QX vänder på stereotyper av kvinnligt och manligt, vilket grundar sig i en styrande manlig blick. / This study seeks to find answers to whom, in terms of which gender group, is given space on the QX magazine cover. Primarily with focus on text elements, secondarily the visual aspects. The study is created in the traces of gender researcher Yvonne Hirdman's theories concerning the male dominance that is generally found in society, and which gives women a lower social status. Hirdman points out that this inequality is being created and recreated, as well as Embretsén and Palmberg's study "A Monochrome Rainbow" presents an underrepresentation of women in QX magazine. The research material consists of 36 covers from the QX magazine, published between 2015 and 2017. The study is based on systemic-functional linguistics, discourse analysis and a multimodal analysis to cover both the ideational meanings of the texts as well as how messages are presented visually. The result shows an even frequency of gender distribution, but an uneven design in which QX turns on stereotypes of female and male, which is based on a ruling male point of view.

I denna uppsats undersöks tre svenska partiers webbplatser, specifikt startsidorna samt webbsidor som gäller temat integration. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka deltagare och vilka typer av processer som synliggörs på integrationswebbsidorna samt även hur modus och modalitet framträder. Vidare avser undersökningen att analysera användandet av avbildningar samt andra semiotiska resurser på partiernas respektive startsida. Vad kan man se i en text eller i bild? Kan man som avsändare framställa sig på ett visst sätt vid textelement respektive bildelement? Med hjälp av verktyg från systemisk-funktionell grammatik undersöker jag textelementen och bildelementen undersöks med verktyg från visuell textanalys. Resultatet av undersökningen visar att det finns vissa likheter och skillnader mellan partiernas startsidor respektive integrationswebbsidor. Skillnaderna är dels vad varje parti framför av sina politiska åsikter i skrift, dels att användandet av avbildningar och andra semiotiska resurser skiljer sig.

Denna undersökning syftar till att undersöka hur svensk dags- och kvällspress porträtterar den misstänkte gärningsmannen för terrordådet i Stockholm den 7 april 2017. Vidare ämnar undersökningen granska hur pressens språk stärker stereotypiska uppfattningar, samt belysa eventuella likheter och skillnader i framställningen av den misstänkte gärningsmannen. För denna granskning tillämpas en kvalitativ innehållsanalys på totalt 102 artiklar publicerade under en treveckorsperiod i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Ur analysresultaten framgår att den misstänkte gärningsmannen skildras övervägande likartat och konsekvent i de fyra tidningarna, med betoning på dennes nationalitet, religion och ideologi. Utifrån det dras slutsatsen att språket i materialet skildrar den misstänkte gärningsmannen stereotypiskt och därigenom ger upphov till en samhällsomfattande reaktionskedja. Denna reaktionskedja inbegriper bland annat hur allmänhetens åsikter påverkas av stereotyper, hur allmänheten bedömer politiska partier och därigenom hur politiska partier väljs och på så sätt kan påverka medier och allmänheten. Reaktionskedjan kan i sin tur även skapa nya stereotypiska skildringar av inte bara terrorister, utan även terrormisstänkta individer.

Denna uppsats är en textanalytisk studie som studerar artisten Håkan Hellströms låttexter. Texterna i fokus är från två olika album från olika delar av hans karriär. Detta i syftet att utifrån tematiken, influenserna och den klingande texten visa vad texterna representerar i olika delar av Hellströms liv. Metoderna som har använts vid analys av texterna har utgått från begreppen närläsning, fonotext och intertextualitet där närlyssning och närläsning har varit den huvudsakliga metoden för att få fram material ur texterna. Konklusionerna av denna studie är att Hellström skildrar ämnen i respektive album som är relevanta för den aktuella plats i livet han är i samt att metoderna i låtskrivandet har visat sig sammanfattningsvis vara att använda liknande metaforer för att beskriva olika ämnen, intertextualitet används som en konstnärlig metod och att Hellströms karaktäristiska bräckliga röst är den huvudsakliga kärnan i förmedlandet av texterna.