No description available.

Möjligheten för individer att uttrycka sig på internet har underlättat för det fria ordet, som är en demokratisk grundsten i vårt samhälle. Baksidan av detta mynt är att alltmer våldsam radikalisering sker runt om på digitala plattformar. I digitala miljöer sprids idag våldsbejakande propaganda där våldsverkare hyllas som hjältar, våld mot fienden rättfärdigas, och instruktioner om hur attentat kan genomföras delas. För socialt utsatta individer som får sin verklighetsförankring i dessa våldsbejakande digitala miljöer kan världsuppfattningen ändras till den grad att de till slut själva väljer att utföra grova våldsdåd. Att kunna identifiera digitala plattformar där diskussioner om våld är mer vanligt förekommande kan därför ge en första indikation på vilka sidor som riskerar att potentiellt främja våldsutövning. Tidigare forskning om hotbedömning genom textanalys har främst fokuserat på att identifiera individer som utgör ett hot. Mindre utrymme har ägnats åt att utveckla metoder som istället kan identifiera gemenskaper som utgör ett hot för individen. Det saknas idag applicerbara och validerade metoder som genom automatiserad textanalys kan mäta diskussioner om våld på digitala forum. Arbetets forskningsmål var att skapa en metod som ska kunna mäta förekomsten av våld i diskussioner på digitala plattformar, och tillämpar metodramverket designforskning. Genom både kvalitativa och kvantitativa metoder skapades en ordlista över en mängd våldsuttryck som används på flera samtida sociala medier. Programkod utvecklades för att automatiskt kunna räkna antalet förekommande våldsuttryck i en given textsamling. Genom tidigare tillgänglig data från flera olika forum utfördes en testning och utvärdering av metoden. Resultaten visar att våldsuttryck var upp till 100 gånger mer vanligt förekommande på vissa av de mer kända högerextrema forumen jämfört med mer generella diskussionsforum. Spektrumet är i linje med vad som initialt skulle kunna förväntas utifrån karaktären på dessa olika forum och indikerar därmed att metoden levererar realistiska resultat. En djupare kvalitativ analys av inläggen skulle vara nödvändig för att identifiera hur stor del av de identifierade våldsuttrycken tas upp i diskussioner med en positiv inställning till våld. / Individuals being able to express themselves on the internet has been a boon to free speech, a democratic pillar to our community. The backside of this is that an increasing amount of violent radicalization is happening all over social media. At this moment, propaganda that praises violence is being spread on digital platforms, where violent perpetrators are praised as heroes, violence against "the enemy" is justified, and instructions on how to perform violent attacks are being spread. Socially vulnerable individuals repeatedly exposed to violent social communities can have their worldview change so drastically that they end up committing violent crimes. That is why identifying digital platforms where discussions about violence are more commonly occurring could give a first indication of which sites pose a higher risk of promoting violent attacks. Previous research on threat assessment through text analysis has mainly focused on detecting warning behaviours in radicalised individuals. Less room within this area of research has been given to developing methods that instead identify communities that can pose a risk to the individual. Therefore, there is a lack of applicable and validated methods that can measure discussions of violence on social media through automated text analysis. The research goal of this thesis was to create a method that can measure the occurrence of violent discussions on digital platforms using the method framework Design Science. A list of violent words and expressions commonly used on social media was created with qualitative and quantitative methods. Code was then developed to automatically count the number of occurrences of these expressions in a given text. Testing and evaluation of the method were carried out with data previously made available from several forums. The results show that violent expressions occurred up to 100 times more often on some of the more known right-wing extremist forums than on more general discussion forums. The resulting spectrum aligns with what one initially could expect to find by judging the character of these forums and therefore indicates that the method delivers accurate results. A deeper qualitative analysis of the posts would be necessary to identify how many of the identified violent expressions appeared in discussions with a positive attitude toward violence.

This thesis explores the importance of transcreation in the translation of marketing slogans and how experience is pivotal when translating. The overall aim is to offer an insight into how professional and non-professional translators tackle translation problems in the form of rhetorical devices common to marketing language. The thesis analyses translation strategies and text functions in translations collected from participants with varying backgrounds in translation and show that participants with more experience and/or education in translation take more creative freedom in transferring the source slogans’ messages and functions. The study furthermore conducted a questionnaire with a small test group to gauge the target audience response to the collected translations. The result indicates a preference for transcreated translations over literal translations, highlighting the importance of audience awareness when translating slogans. Overall, the thesis provides insight into transcreative translation’s relevance and highlights the complexity of translation. / Denna uppsats undersöker vikten av transkreation i översättningen av reklamslogans, samt hur erfarenhet är avgörande vid översättning. Det övergripande målet är att ge en inblick i hur professionella och icke-professionella översättare hanterar översättningsproblem i form av retoriska medel som är vanligt förekommande i marknadsföringsspråk. Uppsatsen analyserar översättningsstrategier och textfunktion i översättningar som har samlats in från deltagare med olika bakgrund inom översättning och visar att deltagarna med mer erfarenhet och/eller utbildning inom översättning tar sig större kreativ frihet när de överför källsloganernas budskap och funktioner. I studien genomfördes dessutom en enkät med en liten testgrupp för att mäta målpublikens reaktion på de insamlade översättningarna. Resultatet visar att de föredrar transkreativa översättningar framför direktöversättningar, vilket understryker vikten av att vara medveten om målgruppen när man översätter slogans. Sammantaget ger avhandlingen en inblick i den transkreativa översättningens relevans samtidigt som den belyser verksamhetens komplexitet.

I Sverige har det sedan händelserna i Ådalen 1931, då fem civila dog för militärens kulor, varit en grundläggande princip att militären inte ska användas för att upprätthålla landets inre säkerhet och ordning. Under 2000-talet har den principen frångåtts i lagstiftning och i den politiska debatten indikeras att det är försämrade interna hotbilder som påverkat politikens syn på användningen av det militära maktmedlet.  Syftet med undersökningen är att beskriva och öka förståelsen för förhållandet mellan förändrade interna hotbilder och synen på användningen av militären i Sverige. Fallstudien genomförs som en kvalitativ textanalys där officiella dokument från regering och riksdag utgör fallets empiri. Analysen fokuserar på tre olika tidsperioder som jämförs sinsemellan i syfte att kunna identifiera eventuella förändringar.  Undersökningens resultat visar en motsättning mellan grundprincipen att inte använda militären mot den egna befolkningen å ena sidan och ett effektivt nyttjande av samhällets resurser å andra sidan. Förhållandet mellan förändringar av interna hotbilder och synen på användningen av det militära maktmedlet förefaller att i någon mån påverkas av den motsättningen. Den viktigaste slutsatsen gäller användningen av det militära maktmedlet i den del det avser sådant stöd till polisen som kan innebära utövande av våld eller tvång mot den egna befolkningen. Huruvida Försvarsmakten ska komma på tal för sådana uppgifter förefaller vara en fråga lika mycket eller mer om polisens förmåga att själv hantera interna hot än det är en lämplighetsbedömning utifrån uppdelningen av våldsmonopolet.

I denna studie utforskade vi framställningen av koranbränning på Instagram och Tiktok i Sverige under 2023 genom att analysera totalt 10 inlägg och 30 kommentarer. Syftet med studien var att belysa sociala mediers roll som plattform för nyheter och information, där kontroversiella ämnen snabbt sprids. Metoden byggde på en gestaltningsteori, vilket innebär hur budskap och information presenteras för att påverka människors uppfattning och tolkning. Dessutom använde vi retorisk och visuell textanalys baserad på fyra strukturella dimensioner för att belysa olika visuella och retoriska element i texterna. Resultaten analyserades i samband med tidigare forskning, och de visade på varierande framställning av koranbränning på de två plattformarna. På Tiktok användes ett kraftfullt visuellt material, medan Instagram fokuserade på mer informativa texter. Nyhetsinlägg på Instagram genererade mest interaktion, medan Tiktok inte visade någon specifik typ av konto som fick spridning, men privatpersoner var vanligt förekommande i vårt urval. I kommentarsfälten framkom diskussioner om yttrandefrihet, lagar, polisens roll och ett tydligt resonemang kring “vi” och “dem”-tankesätt. Dessa resultat indikerar och främjar därmed diskussioner kring hur sociala medier kan påverka samhällsdebatten.

The purpose of our degree project is to create an understanding of how three history textbooks and the textbook publishers make use of the use of history. The questions that we have started from are: How is the use of history presented in the textbooks? Is the depiction of history use the same between the books? When we were investigating we used the method called text analysis, and we analyzed the textbooks SOL NOVA HISTORIA 9, Utkik historia 7-9 and Fundament historia 7-9. When we have analyzed we have used books on theory by professor of History Klas-Göran Karlsson and professor of social sciences didactics Kenneth Nordgren. The conclusion of our degree project is that the history textbooks seem to have traces of both our theorists but Klas-Göran Karlsson's theory is the one that has more room in comparison to Nordgren. The reason is because the history books' description of different ways of using history is often closer to Karlsson's typology than to Nordgren´s. We can also see this because one of the books has used one of Karlsson's typologies, the moral use of history. An example of a similarity that we have seen between the books is that the use of history is a conscious act that people or groups do in order to achieve their purpose. Another similarity is that the books use similar examples when it comes to using history. An example with a similar theme between the textbooks are on the usage of ancient history such as Alexander the Great and how the use of history has an impact on Macedonian and Greek identity today. An example of a difference between the books, is that the use of history is given different amounts of space. Another example of a difference that we have seen between the books is that one of them has mentioned in its description of the use of history that history can also be used unconsciously. This is interesting because our theorists have described the use of history as a conscious act.

I denna studie genomförs en normkritisk textanalys av ett urval av Joakim Bergs texter i syfte att beskriva hur normer om etnicitet och trostillhörighet uttrycks. Vidare har studien en didaktisk funktion och syftar till att belysa hur musiklyrik kan fungera i svenskämnets critical literacy-utvecklande undervisning. Delvis för att undersöka hur texterna kan utveckla elevernas ämneskunskaper i svenska, delvis för att studera hur texterna kan utveckla förmågor relaterade till läroplanens demokratiuppdrag. Materialet för studien består av låttexterna ”Sverige” (Berg 2002), ”Våga vara rädd” (Berg 2007) och”Tennsoldater” (Berg 2016) vilka normkritiskt analyserats med fokus på bildspråks och symbolers relation till normer knutna till etnicitet och trostillhörighet. Resultatet visar att samtliga texter belyser de studerade normerna, bland annat genom bildspråk och symboler som beskriver invandring, invandringspolitik, orättvisor samt bemötande av personer utanför normen. Textanalysens resultat, i relation till gymnasieskolans styrdokument, visar att det finns stor potential för att Bergs musiklyrik kan utveckla gymnasieelevers critical literacy.

The key objective of this project was to quantitatively and qualitatively assess the performance of a sentence embedding model, Universal Sentence Encoder (USE), and a word embedding model, word2vec, at the task of topic modelling. The first step in the process was data collection. The data used for the project was podcast descriptions available at Spotify, and the topics associated with them. Following this, the data was used to generate description vectors and topic vectors using the embedding models, which were then used to assign topics to descriptions. The results from this study led to the conclusion that embedding models are well suited to this task, and that overall the USE outperforms the word2vec models. / Det huvudsakliga syftet med det i denna uppsats rapporterade projektet är att kvantitativt och kvalitativt utvärdera och jämföra hur väl Universal Sentence Encoder USE, ett semantiskt vektorrum för meningar, och word2vec, ett semantiskt vektorrum för ord, fungerar för att modellera ämnesinnehåll i text. Projektet har som träningsdata använt skriftliga sammanfattningar och ämnesetiketter för podd-episoder som gjorts tillgängliga av Spotify. De skriftliga sammanfattningarna har använts för att generera både vektorer för de enskilda podd-episoderna och för de ämnen de behandlar. De båda ansatsernas vektorer har sedan utvärderats genom att de använts för att tilldela ämnen till beskrivningar ur en testmängd. Resultaten har sedan jämförts och leder både till den allmänna slutsatsen att semantiska vektorrum är väl lämpade för den här sortens uppgifter, och att USE totalt sett överträffar word2vec-modellerna.

Varje dag refererar och associerar individer till reklambilder i sin vardag (Fagerström och Nilson, 2008). Syftet med examensarbetet är att undersöka hur Gina Tricot konstruerar en karriärkvinna i sin reklamkampanj Power suits starring Bianca. Vi undersöker reklamkampanjen utifrån två huvudteorier: representationsteorin av Stuart Hall (2013) och genusteori utifrån Melin (2015) och Gill (2009). Genom en semiotisk textanalys undersöker vi Gina Tricots reklamkampanj Power suits starring Bianca. Vi fann att Gina Tricot konstruerar reklamkampanjen på ett ohälsosamt och skadligt sätt genom att marknadsföra ett ätstört, objektifierande och sexualiserande ideal för unga kvinnor. Studien kommer även fram till att kritiken mot Gina Tricot inte var tillräcklig eftersom företaget inte bara marknadsfört ett sjukligt ÄS ideal utan även bidragit till att upprätthålla patriarkatet och att objektifiera kvinnor på arbetsplatser. / Individuals refer to and observe advertising images in their everyday lives (Fagerström and Nilson 2008). The aim of the thesis is to investigate how Gina Tricot has constructed a career woman in their advertising campaign Power suits starring Bianca. We examine the advertising campaign from two main theories: the representation theory by Stuart Hall (2013) and from two main gender theories by Melin (2015) and Gill (2009). By applying a semiotic text analysis to the thesis, we aim to find the elements that Gina Tricot's advertising campaign is built upon. We found that Gina Tricot constructs a career woman in an unhealthy and harmful way by promoting eating disorders and by objectifying and sexualizing the female model in the campaign Power suits starring Bianca. This also concludes that the criticism aimed against the company wasn’t enough. Not only did the company promote this unhealthy eating disordered ideal, they also contributed to maintaining the patriarchy and objectifying women in their commercial campaign.

Children’s literature that includes characters with functional variations is viewed as a tool to increase understanding in classrooms. However, this assumes that the characters are portrayed in a good light and present a positive image to pupils. The purpose of the study is to investigate how the functional variation of autism is portrayed in the book The Dog that Saved Christmas (2018) and whether there are any similarities or differences regarding student perceptions of the main character. Qualitative text analysis and semi-structured interviews with nine students constitute the essay method. The interviews are coded by using thematic analysis. The book content and student reasoning are both further analyzed from a norm-critical perspective. The result shows that there is no uniform image of the character with the functional variation of autism as only positive or negative. Instead, a combination of both these emerges. Where the student perceptions emerge most clearly is also where certain similarities and differences with the book's depiction can be discerned.