Denna uppsats granskar policydokument som behandlar avskaffandet av det steriliseringskrav som tidigare var en del i Lagen om fastställande av könstillhörighet. Med målet att undersöka den syn på transsexuella som går att återfinna i det samtida svenska, offentliga samtalet har en kvalitativ, kritisk textanalys utförts. Mer specifikt åsyftar studien synliggöra och granska antaganden om kön, könsidentitet, sexualitet och även reproduktion. Som teoretisk utgångspunkt har den queerteoretiska ansatsen den heterosexuella matrisen använts. Studien finner synen på transsexuella i dagens politiska diskurs vara tämligen nyanserad och mer öppensinnad än vad som påvisats i tidigare forskning. Dock återfinns ännu en normativ föreställning om kärnfamiljen. Idén om kärnfamiljen som naturlig, norm och ideal ter sig knappt ifrågasatt och verkar fungera som en avgörande faktor för utformningen av de politiska förslag de granskade policydokumenten lägger fram, och för vad de utelämnar.

Baserat på den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska läroböcker för vuxna andraspråksinlärare behandlar temat hälsa. Analysen görs på tre nivåer: text, diskursiv praktik och social praktik. På textnivå visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur läroböckerna framställer hälsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. På den diskursiva praktikens nivå fokuserar uppsatsen på interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger på ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhåller analysen hur texterna är en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hälsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhälle, och fungerar som en brännpunkt för värden som är framträdande i västerländsk kultur. / Based on the theoretical framework of Critical Discourse Analysis (CDA), as developed by Norman Fairclough, this paper examines how three Swedish textbooks for adult second-language learners deal with the topic of health. The analysis is done on three levels: text, discursive practice and social practice. On text level, the examination of topics, propositions, modality, speech functions and voices demonstrates how the textbooks consider health to be a matter of individual responsibility, personal accomplishment and duty. On the level of discursive practice, the paper focuses on interdiscursivity and sheds light upon how the texts draw upon a range of different genres and discourses. Eventually, the analysis points out how the texts are a part of a wider, contemporary social practice, according to which health is regarded as an individual project, linked to the concept of risk society, and functions as a focal point of prominent values of western culture.

The aim of this study is to investigate how five boys in grade 3 of compulsory school structure and use language when they write narrative texts retelling and assessing personally experienced events. This is studied by interpreting how the boys use genre steps that are typical of the structure of personal narrative texts and by detecting and naming different linguistic features in the texts. The material in the study consists of five boys’personal reports and the method, which is based on the theories of genre pedagogy (see Johansson & Sandell Ring 2012:28ff, 223f), comes from systemic functional linguistics. A central finding of the study is that the boys structure their texts in varying combinations of genre steps which commonly occur in texts of a narrative kind. Another central finding is that the language in the boys’ texts consists of many verbs and verb groups which explain that someone is acting or doing something, different discourse connectives to indicate time, along with expressions for emotions and descriptions of experiences or objects.

The present study has two purposes. One aim is to investigate to what extent 20 pupils in grade 3 use two different forms of presentation in their narrative texts and how these choices of forms of presentation create certain patterns in the pupils’ texts. Another aim is to study to what extent the pupils use various features of spoken language in their narrative texts and whether these features correlate with the forms of presentation. The material in the study consists of 20 narrative texts from the national test in Swedish in 2011. The analytical models are based, among other things, on the theory of linguistic variation (see Nordberg 2013). A central finding of the study is that the pupils mainly choose to write their narrative texts from their own standpoint and that the choice of forms of presentation creates two different patterns in the pupils’ texts. One pattern that is found in several pupils’ texts builds on an interplay between the pupils’ own voice and the voice of other characters. Another central finding is that the pupils use many colloquial forms of pronouns, and that the features of spoken language are more common in various dialogue contexts than when the pupils tell the story in their own voice.

The economic policy of the Swedish Social Democrats has undergone major changes during the last thirty years. From using a so-called Keynesian policy to promote full employment in the economy, the Social Democrats have switched to a more monetaristic policy to promote low inflation instead. What I intend to do with this study is to see if the policy change also can be noticed in how the party describe their own policy. Have the Social Democrats been open and transparent with their change in priorities, or have they tried to hide this in their rhetoric? The purpose of this thesis is to examine if one can notice a change from a Keynesian to a monetaristic policy in the Social Democrat’s descriptions of their economic policy. The main research question, which I intend to answer, is: "Is it possible to notice a change from a Keynesian to monetaristic policy in the Social Democrat’s descriptions of their economic policy?" I have chosen to study the descriptions found in the financial forecasts, presented by the Social Democrats during their time in government rule between 1970 and 1999. The research method I use is the qualitative text analysis. After analyzing the descriptions found in the financial forecasts I present an answer to the main research question: Yes, it is partly possible to notice a change from a Keynesian to monetaristic policy in the Social Democrat’s descriptions of their economic policy. I only say partly possible because it is possible to notice the policy change that took place between the 1970s and 1980s, when low inflation was given the same priority as low unemployment. Whereas it is not possible to notice the change that took place between the 1980s and 1990s, when low inflation was given the highest priority, above low unemployment.

We studied close to 100 articles about the Swedish cup in cross country skiing, published by the three media outlets that cover the entire series; www.sweski.com , www.langd.se and www.skidzonen.com. The articles were published between 2015 and 2018 and by using a quantitative analysis we discovered that in these articles, the men and the women received almost exactly the same amount of attention, as far as counting words goes. In the articles which focused on both the female and the male athletes, the editors usually chose a picture from the women’s competition as the top image. We also saw a pattern where the women were far more often mentioned by their first names only, whereas the men were usually mentioned by their full names or their last names only. Another interesting theme that we found through a qualitative text analysis regarded how the athletes were portrayed in the articles, where the women seemed to be looked upon as less mature than the men. For example, they were often called “girls” instead of “women”, but the men the same age were never referred to as “boys”. These are seen by us as signs of trivialization and infantlization of the female athletes. However, we did not find any signs of the women being described as weak, or with a focus on their appearances and private lives. These were common patterns in the previous research on the subject. / Vi undersökte knappt 100 artiklar om den svenska cupen i längdskidåkning, publicerade av de tre medierna som bevakar hela serien; www.sweski.com , www.langd.se och www.skidzonen.com. Artiklarna publicerades mellan 2015 och 2018 och med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys fann vi att damerna och herrarna fick nästan exakt lika mycket utrymme i dessa artiklar, räknat i antal ord. I de artiklar där båda könen stod i fokus var det  betydligt oftare som en bild från damklassen valdes som toppbild. Vi såg ett mönster där damerna oftare blev omnämnda med enbart sina förnamn, jämfört med herrarna som oftast omtalades med sina hela namn eller enbart efternamn. Ett annat intressant tema som vi fann genom en kvalitativ textanalys gällde hur utövarna porträtterades i artiklarna, där damerna tycktes bli sedda som mindre mogna och vuxna än herrarna. Till exempel kallades de ofta “tjejer” istället för “kvinnor” eller “damer”, samtidigt som de jämnåriga herrarna aldrig blev kallade “killar”. Dessa ser vi som tecken på en trivialisering och en infantilisering av de kvinnliga utövarna. Däremot hittade vi inga tecken på att kvinnorna beskrevs som svaga eller med ett större fokus på deras utseenden och deras privatliv, fenomen som har varit tydligt framträdande i tidigare forskning på ämnet.

No description available.

Socialarbetare verkar i en arbetsmiljö där de regelbundet utsätts för andra människors trauma och lidande. Det är svårt för den professionella att förbli oberörd i mötet med andras lidande och en specifik efterföljd av detta benämns som sekundärt trauma. Sekundär traumatisering är ett relativt okänt begrepp i Sverige men som kommit att bli allt mer uppmärksammat de senaste tio åren. Denna studie syftar till att undersöka hur begreppet sekundär traumatisering konstrueras i populärvetenskaplig litteratur. Studien har genom en tematisk innehållsanalys av text analyserat två populärvetenskapliga böcker och hur de bidrar till att konstruera begreppet sekundärt trauma. För att genomföra analysen har socialkonstruktivismen använts som teoretiskt ramverk. Studiens resultat visar på att sekundärt trauma konstrueras som ett vagt definierat begrepp och behöver ett samlat angreppssätt för att möjliggöra vidare forskning. Vidare visar resultatet på att sekundärt trauma konstrueras som ett problem inom socialt arbete vilket behöver tas på allvar och uppmärksammas. / Social workers act in a working environment where they regularly get exposed to other peoples trauma and suffering. It's hard for the professional to stay unaffected to others suffering and a specific follow to this is called secondary trauma. Secondary trauma is a relatively unknown concept in Sweden but has been increasingly paid attention to in the last ten years. This study aims to examine how the concept of secondary trauma is constructed in popular science litteratur. This study has through a thematic content analysis of text analyzed two popular science literature books and how they contribute to the construction of the concept of secondary trauma. To implement the analysis the social constructivism has been used as a theoretical framework. The result of the study shows that the construction of secondary trauma is still a weekley defined concept that needs a collected approach to enable further research. Furthermore the result shows that secondary trauma is constructed as a  problem within social work that needs to be taken seriously.

This study aims to survey and compare Swedish newspaper coverage relating to convicted terrorists Anders Behring Breivik and Rakhmat Akilov. The pivotal question of the study is whether this coverage differs depending on factors such as each perpetrator’s ethnicity and political beliefs. The source material has been gathered from Swedish national newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet. This study has utilised a mixed research methodology consisting of a quantitative digital text analysis combined with a qualitative frame analysis. The theoretical framework of this study mainly consists of media theories such as framing (as defined by Goffman 1974, Van Gorp 2010, Shehata 2012 and more), construction of crime news and crime waves (Jewkes 2004, Fishman 1978) and news values (Häger 2014). Additionally, theories about orientalism, stereotyping, and ethnicity are applied (Dyer 1997:2006, Said 1978). Other research on the aforementioned topics is also touched upon.The quantitative part of this study has been conducted through the use of text analysis tool Textometrica. A total of 460 newspaper articles mentioning either perpetrator have been analysed. This has highlighted the framing, wording, and phraseology of said articles. The qualitative part of the study consists of an in-depth survey of frames found in a select number of these articles. It draws inspiration from frame research conducted by, among others, journalism professor Baldwin Van Gorp (2010).The results of this study show a noticeable difference in the portrayals of both perpetrators. While Aftonbladet tends to simplify stories, Svenska Dagbladet leans towards a more comprehensive coverage. In general, a certain degree of attention is given to elaborations on Behring Breivik’s personal life and youth to explain his wrongdoings. Akilov, on the other hand, is mostly just described through his foreign appearance and is more clearly conceptualised as a terrorist and as part of a larger network (the Islamic State). / Syftet med denna studie är att jämföra svensk nyhetsrapportering om de dömda terroristerna Anders Behring Breivik och Rakhmat Akilov. Studiens centrala frågeställning är huruvida denna rapportering skiljer sig på grundval av faktorer såsom respektive gärningsmans etnicitet och politiska tillhörighet. Källmaterialet har samlats in från de svenska nationella dagstidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Det metodologiska ramverket består av en kvantitativ digital textanalys i kombination med en kvalitativ framinganalys. Studiens teoretiska ramverk består främst av medieteorier, däribland gestaltningsteorin (definierad av Goffman 1974, Van Gorp 2010, Shehata 2012 med flera) och konstruktionen av brottsnyheter och brottsvågor (Jewkes 2004, Fishman 1978). Dessutom appliceras teorier om orientalism, stereotypisering och etnicitet (Dyer 1997:2006, Said 1978). Tidigare forskning om ovan nämnda teorier inkluderas också.Den kvantitativa delen av studien genomfördes med hjälp av textanalysverktyget Textometrica. Totalt 460 nyhetsartiklar som nämner endera av gärningsmännen har analyserats. Detta har tydliggjort artiklarnas inramning, formuleringar och språkbruk. Den kvalitativa delen av studien består av en mer djupgående analys av gestaltningar identifierade i ett antal av artiklarna. Denna kvalitativa analys hämtar inspiration från gestaltningsforskning genomförd av, bland andra, journalistikprofessor Baldwin Van Gorp (2010).Studien visar en anmärkningsvärd skillnad i porträtteringarna av respektive gärningsman. Aftonbladet tenderar att förenkla skeenden medan Svenska Dagbladets rapportering är mer omfattande. Båda tidningarna uppmärksammar Behring Breiviks privatliv och uppväxt för att förklara hans ogärningar. Akilov å andra sidan beskrivs främst genom sitt utländska utseende och framställs tydligare som terrorist och del av ett större nätverk (den islamiska staten).

Följande studie undersöker hur Expressen och Aftonbladet har gestaltat bröderna Robin Dahlén och Christian Karlsson mellan årtalen 1998–2022. Bröderna anklagades för mordet på fyraårige Kevin 1998 och har haft stämpeln barnamördare fram till 2018 när de friades från anklagelserna. Syftet är att undersöka hur bröderna har gestaltats som anklagade barnamördare som barn jämfört med oskyldiga som vuxna vid nyhetsrapportering. Samt om media har brustit i sitt ansvar och kränkt den personliga integriteten i rapporteringen. Det undersöks också hur Robin Dahlén har upplevt och påverkats av rapporteringen som barn samt vuxen. Undersökningen har utgångspunkt i en kvalitativ språklig textanalys av artiklar från Expressen och Aftonbladet under årtalen 1998, 2017, 2018 och 2022. För att få en djupare förståelse för analysen utfördes också en kvalitativ intervju med Robin Dahlén. Undersökningen grundar sig i tidigare forskning som berör offentlig granskning av barn, ungdomsbrottslighet och felaktigt dömda. Samt teoretiska ramverken medielogiken och mediernas ansvarighet. Resultatet av undersökningen bekräftar att både Expressen och Aftonbladet gestaltat bröderna på ett negativt sätt när bröderna anklagades för mordet. Tidningarna har skrivit om brödernas personliga integritet genom att nämna dem vid ålder, kön, nationalitet och hemort. På senare år när bröderna har avskrivits från fallet och visats vara felaktigt dömda har media en mer beskrivande bild av hur samhället svikit bröderna genom att kritisera bland annat poliser och politiker som har påverkat bröderna till det negativa. Resultatet av intervjun bekräftar att Robin Dahlén anser att nyhetsrapporteringen inte alltid bemötts positivt av allmänheten. Men han har upplevt medias rapportering av honom som mer hjälpsam än ohjälpsam.