It is well known that males dominate politics, both in elected positions and in the media as political pundits (Melber, 2011). Is it the masculine style that is appealing to society? Do popular political pundits (male and female) emulate this masculine style in order to appeal to and persuade their audience? Through a content analysis of the rhetoric of six specified political pundits, it is hypothesized that both males and females are more likely to incorporate masculine styles of rhetoric, and those who display more masculine style traits will be more acceptable to the general audience leading to more airtime and appearances across networks. Through the analysis of the programs' 2013 transcripts, the communicative style of both male and female political pundits of the top five news programs from the big five networks will be studied: ABC's This Week with George Stephanopoulos, CBS's Face the Nation with Bob Schieffer, CNN's State of the Union with Candy Crowley, Fox News Sunday with Chris Wallace, and NBC's Meet the Press with Chuck Todd. / Master of Arts

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i personlighetsdragen ingående i Big Five-modellen hos ledare i arbetslivet med hänsyn till deras syskonplacering. Studien genomfördes med en digital enkät där 65 deltagare medverkade. Mätinstrumentet som användes i studien var Big Five Inventory (BFI) som mätte deltagarnas personlighetsdrag i Big Five modellen (extraversion, neuroticism, välvillighet, samvetsgrannhet och öppenhet). Medelvärdet skiljde sig i varje personlighetsdrag hos förstfödda jämfört med sistfödda. Resultatet (Wilks´ Lambda) visade en signifikant effekt av syskonplacering, däremot visade de univariata analyserna ingen signifikant effekt för någon av personlighetsdragen på syskonplacering.

Yes / In this study we examine the structures of ten personality inventories widely used for personnel assessment, by mapping the scales of personality inventories (PIs) to the lexical Big Five circumplex model resulting in a ‘Periodic Table of Personality’. Correlations between 273 scales from ten internationally popular PIs with independent markers of the lexical Big Five are reported, based on data from samples in two countries (UK N = 286; USA N = 1,046), permitting us to map these scales onto the AB5C framework. Emerging from our findings we propose a common facet framework derived from the scales of the PIs in our study. These results provide important insights into the literature on criterion-related validity of personality traits, and enable researchers and practitioners to understand how different PI scales converge and diverge and how compound PI scales may be constructed or replicated. Implications for research and practice are considered.

Previous research has focused limited attention on how personality affects job search for university educated people in work and no studies have focused on the difference between active and passive job seekers. This survey-based study that examined university educated economists and engineers with 5-25 years of experience, showed that career ambition mediated active job search for the personality dimensions of openness, agreeableness and extraversion and also gave clear evidence that active job seekers have lower levels of job satisfaction, and higher levels of career ambition, agreeableness and extraversion, compared with passive job seekers. These findings provide a more nuanced picture of the impact of different recruitment strategies and provide a starting point for in-depth studies on passive job seekers / Tidigare forskning har riktat begränsad uppmärksamhet mot hur personlighet påverkar jobbsökande för akademiker i arbete och inga studier har fokuserat på skillnaden mellan aktivt och passivt jobbsökande. Denna enkätbaserade studie som undersökt universitetsutbildade ekonomer och ingenjörer med 5-25 års erfarenhet, visade att karriärambition medierade aktivt jobbsökande för personlighetsdimensionerna öppenhet, samstämmighet och extraversion och gav också tydliga belägg för att aktivt jobbsökande har lägre grad av arbetstillfredställelse, och högre grad av karriärambition, samstämmighet och extraversion, jämfört med passivt jobbsökande. Dessa rön ger en mera nyanserad bild av konsekvenser av olika rekryteringsstrategier och utgör en utgångspunkt för fördjupade studier beträffande passivt jobbsökande.

Under slutet av 2019 påträffades det en virustyp (COVID-19) i Kina som kommer att förändralivet för majoriteten av människor och de organisationer dem arbetar hos. Den globala katastrofen har gjort att många har blivit av med sitt arbete och den ekonomiska trygghetensom skapar ett frodande land. COVID-19 har varit förödande för majoriteten av sektorer i hela världen där verksamheterna har varit tvungna att antingen permittera eller hitta en lösning till distansarbete för sina anställda. Denna omställning har gjort att många organisationer och anställda har fått ändra sina arbetsvanor över natt, där flera för första gången antar distansarbete i stor utsträckning som det nya normala. Verksamheterna som har gjort det möjligt för deras medarbetare att arbeta på distans har även haft problemet med att få allt att fungera som vanligt. Dock har den tekniska framgången inom kommunikationsenheter och system gjort det möjligt för organisationer att kunna bedriva sin verksamhet online med samma precision som innan vilket har gett förutsättningarna för att fler kan arbeta på distans. Nu behövs aktuell forskning om faktorer som gör distansarbete hållbart. Mycket forskning har gjorts kring distansarbete och dess påverkan på arbetstillfredsställelse, där arbetstillfredsställelse setts som en central del i ett fungerande distansarbete. Dock har få studier sett på personlighetens effekt på arbetstillfredsställelse, ännu färre under kontexten aven pandemi. Studien undersöker relationen mellan arbetstillfredsställelse och personlighet vid distansarbete under en pandemi. En kvantitativ metod användes i form av en webbenkätstudie med ett snöbollsurval på (N=91) respondenter. Resultatet tyder på en signifikant positiv korrelation mellan extraversion och arbetstillfredsställelse vid distansarbete under enpandemi. Skillnader urskildes i resultatet från tidigare studier utförda innan pandemin vilket motiverar att tidigare kunskap behöver ses över under kontexten av en pandemi. Äve nobserverades en generellt hög arbetstillfredsställelse bland respondenterna som indikerar på en lyckad övergång från kontorsarbete till distansarbete. Resultaten från studien bidrar till existerande litteratur, ger praktiska implikationer i form av förslag till organisationer för hantering av anställda på distansarbete samt förslag på viktig framtida forskning utifrån resultaten. / In late 2019 a virus type (COVID-19) was found in China which would change the lives of most people and the organizations they work for. The global catastrophe has caused many to lose their jobs and the economic security that creates a thriving country. COVID-19 has been devastating to many sectors around the world where businesses have had to either lay off employees or find a way to operate teleworking. This change has meant that many organizations and employees have had to change their work habits overnight, with many for the first time adopting telework to a large extent as the new normal. The organizations that have made it possible for their employees to work remotely have also had the problem of making everything work as usual. However, the technical success in communication units and systems has made it possible for organizations to conduct their business online with the same precision as before which has made it viable for more people to work remotely. Up-to-date research is now needed on factors that make teleworking sustainable. Much research has been done on telework and its impact on job satisfaction, where job satisfaction is seen as a central part of functioning telework. However, few studies have looked at the effect of personality traits on job satisfaction and even fewer in the context of a pandemic. The study examines the relationship between job satisfaction and personality in teleworking during a pandemic. A quantitative method was used in the form of a web survey with a snowball sample of (N = 91) respondents. The results indicate a significant positive correlation between extraversion and job satisfaction during teleworking in a pandemic. Differences were distinguished in the results from previous studies conducted before the pandemic, which justifies that previous knowledge needs to be reviewed in the context of a pandemic. A generally high level of job satisfaction was also observed among the respondents, which indicates a successful transition from office work to telework. The results from the study contribute to existing literature, yield practical implications in the form of suggestions for organizations on how to handle employees that are teleworking and proposals for important future research based on the results.

Det arbetas mer och mer gränslöst, där gränserna mellan privatliv och arbetsliv suddas ut parallellt medsjukskrivningarna för reaktioner på stress ökar. Hur kan personlighetsdrag predicera upplevd stress ochvälmående? Detta kan tillämpas vid arbete med friskfaktorer som bidrar till välmående på arbetsplatsen.Perceived Stress Scale är den mest använda självskattningen inom stress, välmåendeformuläret visarutmärkt reliabilitet och god validitet. Inom personlighetsteorier representerar femfaktormodellen(neuroticism, extraversion, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet) personlighetsdragen. Enligttidigare forskning utgör neuroticism en särskild sårbarhet för stress. Tre hypoteser prövades där syftetmed studien var att predicera hur personligheten påverkar välmåendet samt benägenheten att upplevastress. Deltagarna som svarade på enkäten var 1545 till antalet i åldrarna 18-71 år utspridda i Sverige.Korrelationsanalyser och multipla regressionsanalysen genomfördes. Hypotesen får stöd i studien,personlighetsdrag kan predicera upplevd stress och välmående. En tydlig korrelation fanns mellanvariablerna stress och samtliga personlighetsdimensioner. / The working life gets more and more boundaryless, the line between private and working life is blurred out and at the same time the sick leave for stress increases. Can personality traits predict perceived stress and well-being? It could be applied to the workplace and contribute to a more healthy life style. Perceived stress scale is the most used questionnaire for stress, the well-being form shows excellent reliability and good validity. Within personality theories, the big five Inventory model (neuroticism, extraversion, openness, kindness and conscientiousness) represents the traits of personality. According to previous research, neuroticism been predicted as a stress factor. Four hypotheses were tested and the purpose of the study was to predict how different personality traits can affect well-being and the tendency to experience stress. The study involved 1545 participants between 18-71 years old in Sweden. Correlation analyzes and multiple regression analyzes were performed. The question is supported in the study, personality traits can predict perceived stress and well-being. There was a clear correlation between the variables stress and all personality dimensions.

No description available.

Titel: Normal narcissism och personlighetsegenskapers inflytande i yrket som fastighetsmäklare – En fingervisning av de mest fördelaktiga egenskaperna hos svenska fastighetsmäklare  Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Henric Mattsson och Louise PedersenHandledare: Dr. Jonas KågströmDatum: 2021 – Juni  Syfte: Många fastighetsmäklare väljer att sluta inom yrket de första åren, vilket bidrar till en stor kostnad för företagen. Normal narcissism har tidigare studerats som oberoende variabel till ett flertal organisatoriska faktorer, men få studier finns angående dess påverkan på motivation. Vidare används ofta personlighetsegenskaper för att förklara psykologiska faktorer inom organisationer. Syftet med denna C-uppsats är därför att mäta hur normala narcissistiska drag respektive personlighetsegenskaper påverkar motivation, prestation och avsikten att lämna arbetsplatsen hos svenska fastighetsmäklare.  Metod: Ett deduktivt tillvägagångssätt har applicerats på studien, där enkätundersökning är den valda datainsamlingsmetoden. Dataanalysen utfördes i statistikprogrammet “JASP”, där primärt bivariata korrelationsanalyser utförts. Populationen i studien är fastighetsmäklare inom Stockholms kommun.  Resultat och slutsats: Data samlades in från 204 respondenter. Resultatet visar starka relationer mellan normal narcissism och alla typer av motivation. Big Five- egenskaperna å andra sidan kan endast förklara inre motivation. Inga samband återfinns till vare sig prestation eller avsikten att lämna arbetsplatsen. En viktig slutsats i studien är att normal narcissism är fördelaktigt i yrket som fastighetsmäklare.  Examensarbetets bidrag: Teoretiskt bidrar studien till att normal narcissism har en stark inverkan på inre- och yttre motivation hos svenska fastighetsmäklare. Praktiskt bidrar studien till kunskap som är användbar för främst ledare inom branschen, där det är viktigt att låta fastighetsmäklarna vara autonoma och få chans till att utvecklas inom yrket.  Förslag till vidare forskning: Eftersom personlighetsegenskaper har en låg förklaringsgrad till fastighetsmäklares motivation, prestation och avsikten att lämna arbetsplatsen - bör andra oberoende variabler undersökas. Ett förslag är därför att undersöka kulturen på kontoret, och hur denna påverkar motivation.  Nyckelord: The Big Five, personlighetsegenskaper, normal narcissism, inre motivation, yttre motivation, prestation, avsikten att lämna arbetsplatsen, fastighetsmäklare / Titel: The influence of normal narcissism and personality traits in the profession as a realtor - A hint of the most beneficial characteristic of Swedish realtors Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Henric Mattsson and Louise PedersenSupervisor: Dr. Jonas KågströmDate: 2021 - June  Aim: Many realtors choose to quit the profession in the early years, which is a great cost to companies. Normal narcissism has previously been studied as an independent variable to several organizational factors, but few studies exist regarding its impact on motivation. Furthermore, personality traits are often used to explain psychological factors within organizations. The purpose of this thesis is therefore to measure how normal narcissistic traits and personality traits affect motivation, performance and turnover intention on Swedish realtors.  Method: A deductive approach has been applied to the study, where a survey is the chosen data collection method. The data analysis was performed in the statistical program “JASP”, where primarily bivariate correlation analyzes were performed. The population in the study is realtors in Stockholm County.  Result and conclusion: Data were collected from 204 respondents. The results show strong relationships between normal narcissism and all types of motivation. Personality traits, on the other hand, can only explain intrinsic motivation. No correlations were found to either performance or turnover intention. An important conclusion in this study is that normal narcissism is beneficial in the profession as a realtor.  Contribution of the thesis: Theoretically, the study contributes to the fact that normal narcissism has a strong impact on intrinsic- and extrinsic motivation among Swedish realtors. In practice, the study contributes to knowledge that is useful mainly for leaders in the industry, where it is important to let realtors be autonomous and have a chance to evolve in their profession.  Suggestions for future research: Since personality traits appear to be a poor predictor of the dependent variables in this study, other independent variables should be investigated. One suggestion is therefore to examine the culture in the office, and how this affects motivation.  Key words: The Big Five, personality traits, normal narcissism, intrinsic motivation, extrinsic motivation, performance, turnover intention, realtor

Aims: To examine whether personality traits predict the course of addictive behaviours in general and whether predictive associations differ between non-substance related (NR) and substance related (SR) addictive behaviours. Methodology: We recruited 338 individuals (19–27 y, 59 % female) from a random community sample with NR, SR, or no DSM-5 addictive disorder. Predictors were the Big Five personality traits (NEO-FFI) and reward and punishment sensitivity (BIS/BAS questionnaire). Outcomes were the slopes of addictive behaviours (i. e., quantity, frequency, and number of DSM-5 criteria) over three years. Bayesian multiple regressions were used to analyse the probabilities for each hypothesis. Results: The evidence that higher neuroticism, lower conscientiousness, lower agreeableness, higher extraversion, lower openness, higher reward sensitivity, and lower punishment sensitivity predict increased addictive behaviours over time was, overall, moderate to high (69 % to 99 %) and varied by trait and outcome. Predictive associations were mostly higher for NR compared with SR addictive behaviours. Conclusions: Personality traits predict the course of addictive behaviours, but associations were only about half as large as expected. While some personality traits, such as lower conscientiousness, predict increases in both NR and SR addictive behaviours over time, others, such as lower punishment sensitivity, seem to specifically predict increases in NR addictive behaviours. / Zielsetzung: Untersuchung der Vorhersage des Verlaufs von abhängigem Verhalten durch Persönlichkeitsmerkmale und Prüfung, ob sich diese prädiktiven Assoziationen zwischen verhaltensbezogenem (VB) und substanzbezogenem (SB) abhängigen Verhalten unterscheiden. Methodik: Wir rekrutierten 338 Personen (19–27 Jahre, 59 % weiblich) aus einer kommunalen Zufallsstichprobe mit einer VB-, einer SB- oder keiner DSM-5-Abhängigkeit. Prädiktoren waren die „Big Five“-Persönlichkeitsmerkmale (NEO-FFI) und die Belohnungs- und Bestrafungssensitivität (BIS/BAS-Fragebogen). Die Outcomes waren der Verlauf des abhängigen Verhaltens (d. h. Menge und Häufigkeit des Konsums und Anzahl der erfüllten DSM-5-Kriterien) über drei Jahre. Zur Analyse der Wahrscheinlichkeiten für jede Hypothese wurden Bayes‘sche multiple Regressionsanalysen verwendet. Ergebnisse: Die Evidenz, dass höherer Neurotizismus, geringere Gewissenhaftigkeit, geringere Verträglichkeit, höhere Extraversion, geringere Offenheit, höhere Belohnungssensitivität und geringere Bestrafungssensitivität eine Zunahme von Merkmalen abhängigen Verhaltens im Laufe der Zeit vorhersagen, war insgesamt moderat bis hoch (69 % bis 99 %) und variierte je nach Persönlichkeitsmerkmal und Outcome. Die prädiktiven Assoziationen waren meist höher für VB im Vergleich zu SB abhängigen Verhalten. Schlussfolgerungen: Persönlichkeitsmerkmale sagen den Verlauf des abhängigen Verhaltens voraus, allerdings waren die Zusammenhänge nur etwa halb so groß wie erwartet. Während einige Persönlichkeitsmerkmale, wie z. B. eine geringere Gewissenhaftigkeit, im Laufe der Zeit eine Zunahme des VB und des SB abhängigen Verhaltens vorhersagen, scheinen andere, wie z. B. eine geringere Sensibilität für Bestrafung, speziell eine Zunahme des VB abhängigen Verhaltens vorherzusagen.

Title: An essay based on the “Big Five” theory. The purpose of this essay is to examine and analyze how different personality traits relate to different phases and strategies of negotiation.   Level: Final assignment for a Bachelor Degree in Business Administration    Authors: Kamila Crafoord and Malin Larsson   Supervisor: Jonas Kågström    Date: 2019 – June   Aim: The aim of this essay is to examine and analyze how different personality traits relate to the different phases and strategies of negotiation.   Method: We have used a quantitative research method, based on a deductive approach. The data were obtained via a questionnaire, subsequently analyzed in the statistical programme “Jamovi”, using descriptive analysis, reliability analysis and factor analysis. The respondents were students of business administration at Högskolan i Gävle.   Results & Conclusions: The results show that the personality traits ”openness”, “conscientiousness” and ”agreeableness” are recurrent in the pre-bargaining as well as in the bargaining phase. “Conscientiousness” is linked to distributive strategies. The traits “agreeableness” and “openness” are associated with integrative strategies. We have made new findings concerning “openness” in particular, which is prominent in both the initial phase and the negotiation phase.   Contribution of the thesis: The study shows that certain personality types have a greater penetration power in different phases of negotiation. This knowledge can be useful, for example when putting together a negotiation team, where a dividing up of negotiators can be done based on the negotiation phases. Thus, the individual strengths of the team are used in the best possible way. The study has not been conducted in a specific line of business, and the results may be used in many situations where negotiations take place.   Suggestions for future research: The number of respondents in this study is limited. We believe that a more comprehensive study could contribute to a more in-depth knowledge concerning different lines of trade. In order to contribute to new knowledge of negotiation and its phases, it would be fruitful to compare senior negotiators to less experienced ones (students) within the field of Business Economics. It would also be interesting to stage negotiations with a group of participants, and compare their self-assessed views through a BFI-44 to the actual measured results of the negotiations.   Keywords: “negotiation”, “negotiation phases”, “initial phase”, “pre negotiation”, “bargaining phase”, “distributive”, “integrative”, “The Big Five”, “personality traits”, “individual differences”. / Titel: En studie baserad på femfaktorteorin i relation till förhandlingsfaser och -strategier.   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Kamila Crafoord och Malin Larsson   Handledare: Jonas Kågström    Datum: 2019 - juni    Syfte: Studien avser att analysera hur olika personlighetsdrag förhåller sig till förhandlingsfaser och strategier.   Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod med utgångspunkt i ett deduktivt förhållningssätt. Data har samlats in genom en enkätundersökning och har bearbetats i statistikprogrammet Jamovi med deskriptivanalys, reliabilitetsanalys och faktoranalyser. Vi har vänt oss till studenter i företagsekonomi på Högskolan i Gävle.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att personlighetsdragen ”openness”, ”conscientiousness” och ”agreeableness” är återkommande både i den initiala fasen och förhandlingsfasen. ”Conscientiousness” kan kopplas samman med distributiva strategier och ”agreeableness” och ”openness” kan kopplas samman med integrativa strategi. Vi har gjort nya fynd gällande att ”openness” är framträdande inom den initiala fasen och förhandlingsfasen. Examensarbetets bidrag: Studien visar att vissa personlighetstyper har en mer optimal genomslagskraft i olika faser. Dessa kunskaper är bra att nyttja och kan exempelvis gå att implementera på ett förhandlingsteam, där en uppdelning av förhandlare kan göras utefter de båda förhandlingsfaserna. På så sätt nyttjas de styrkor som finns inom teamet på bästa sätt. Studien har inte utförts i en specifik bransch och resultaten kan användas i de många situationer där förhandlingar äger rum.   Förslag till fortsatt forskning: Studiens respondenter har varit begränsade i antalet, att utföra en mer omfattande undersökning tror vi skulle bidra till en fördjupad kunskap inom olika branscher.För att kunna bidra till ökad kunskap inom förhandling och dess faser skulle en jämförelse mellan erfarna förhandlare gentemot studenter inom företagsekonomi vara givande. Det skulle även vara intressant att låta en experimentgrupp utföra förhandlingar och låta dem genomföra en BFI-44. Det skulle möjliggöra att jämföra deras självskattade uppfattning baserat på BFI-44 med resultatet av förhandlingarna.