No description available.

Cette thèse s’intéresse aux pratiques sociales entourant le mourir des personnes du grand âge en institution gériatrique dans un contexte où le mourir dans la dignité est légiféré (Loi concernant les soins de fin de vie). Elle examine, plus précisément, la façon dont les pratiques entourant le mourir des personnes du grand âge façonnent les trajectoires de fin de vie. Cette thèse repose sur la théorie de la pratique qui explore la façon dont l’action humaine est construite et transformée par les individus dans un monde social donné. La pratique y est définie comme un ensemble de faires et de dires incorporés et partagés. Elle est un produit de l’histoire et de la culture et peut varier en fonction de l’individu qui la concrétise. Une étude ethnographique (observations directes, entretiens formels et informels auprès de soignantes et de proches endeuillés de personnes du grand âge) a été réalisée dans deux institutions publiques montréalaises : en centre d’hébergement et de soins de longue durée (CHSLD) et en unité de gériatrie hospitalière en 2017 et en 2018. Les résultats de cette thèse montrent un contexte institutionnel difficilement compatible avec les besoins des personnes du grand âge en fin de vie, marqué par la rareté des ressources — temporelles et humaines — et par les difficultés à intégrer l’accompagnement du mourir dans leur mission de soins. Malgré ce contexte tendu, trois pratiques entourant le mourir des personnes du grand âge ont été documentées. D’abord, la préservation d’un état limite par la mise en place de dispositifs visant la sécurité et la santé physique de ces personnes sans qu’une attention particulière soit portée à l’individu comme personne sociale. Si les soignantes tentent au mieux de prendre soin, les contextes organisationnels et structurels ne permettent pas toujours une telle prise en charge. Ensuite, la prise de décision ou la négociation du juste et de l’assez rend compte des enjeux éminemment moraux qui modulent « l’accès » aux soins pour l’ultime étape de la fin de la vie et des négociations qui se jouent entre les soignantes, les proches et les personnes du grand âge. Enfin, la mise en scène du mourir, où il est possible de véritablement saisir le soin tel que prodigué par les soignantes, malgré les manques à gagner et la non-incorporation effective des apports de la nouvelle Loi concernant les soins de fin de vie dans l’organisation de soins destinés aux personnes du grand âge. Parallèlement, les trajectoires de fin de vie sont illustrées. Elles ne sont pas linéaires et sont bien souvent synonymes de multiples transitions où plusieurs acteurs (proches, soignants et institutions) négocient différentes possibilités. Enfin, cette thèse propose une définition opérationnelle du mourir, une théorie de la pratique dans ses dimensions sociale, politique et morale et une analyse de la mise en application de la Loi concernant les soins de fin de vie et des enjeux d’exclusion qu’elle soulève auprès des personnes du grand âge en institution gériatrique. / This thesis focuses on social practices surrounding how elderly people die in geriatric institutions in a context in which dying with dignity is legislated (Act Respecting End-of-Life Care). More specifically, it examines the way in which practices surrounding how elderly people die shape their end-of-life trajectories. This thesis is based on the practice theory, which explores how human action is constructed and transformed by individuals in a given social world. Practice is defined as a set of embodied and shared doings and sayings. It is a product of history and culture and can vary according to the individual who carries it out. This ethnographic study (direct observations, formal and informal interviews with caregivers, and bereaved family members of elderly people) was conducted in two public institutions in Montreal: a residential and long-term care centre (CHSLD) and a hospital geriatric unit in 2017 and in 2018. The results of this thesis reveal an institutional context that is not compatible with the needs of elderly people facing the end of their lives, a context marked by a lack of resources—both time and human resources—and by difficulties to include support for those who are dying as part of their care mission. Despite this tense context, three practices surrounding how elderly people die have been documented. First, the preservation of a liminal state, through the implementation of devices designed to ensure the safety and physical health of these people without any particular attention being paid to the individual as a social being. While caregivers try to provide the best possible care, organizational and structural contexts restrict it. Second, decision-making at the end of life, or the negotiation of what is “right” and “enough,” takes into account the eminently moral stakes that modulate “access” to care at the final stage of life and the negotiations that take place between caregivers, family members, and the elderly. Third, the staging of dying, in which it is possible to truly grasp care as it is performed by caregivers, despite the shortfalls and the effective non-incorporation of the contributions of the new law concerning end-of-life care in the organization of care for the dying. At the same time, end-of-life trajectories are illustrated. They are not linear and are often synonymous with multiple transitions where several actors (family members, caregivers and institutions) negotiate different possibilities. Finally, this thesis proposes an operational definition of dying, a practice theory in its social, political, and moral dimensions, and an analysis of the implementation of the Act Respecting End-of-Life Care and the issues of exclusion it raises for elderly people in geriatric institutions.

Palliative and end-of-life care (PEOLC) involves the use of an interprofessional approach to improve quality of life for patients facing life-threatening illness, and their informal caregivers (e.g. family, other loved ones). Though many patients with life-threatening illness report desires to die at home, people with PEOLC needs continue to die in hospital settings. Given the considerable differences between inpatient and outpatient PEOLC settings, and the potentially increased future need for inpatient PEOLC services, it is critical to explore how patients and caregivers experience and make sense of illness and care in such settings. To contribute to this gap in the literature, I conducted a scoping review on patient and informal caregiver experiences in inpatient specialist palliative care (SPC) settings and semi-structured interviews with patients and caregivers on the Bruyère inpatient SPC unit. I identified three overarching themes from included studies (n=104), including patient and informal caregiver: i) perceptions of care, the interprofessional palliative care team, and the care environment; ii) communication with the interprofessional team; and iii) impacts of illness and care on quality of life. I conducted interviews with three patients and four informal caregivers. Using an inductive thematic analysis approach, I identified three key themes of patient and informal caregiver experiences within the context of the Bruyère inpatient SPC unit: i) the journey of dealing with life-threatening illness; ii) impacts of the COVID-19 pandemic; and iii) attempts to cope and find peace. Based on my findings, improvements are needed to the provision of person-centred care to address patients’ and informal caregivers’ supportive needs. Further work is needed to identify reforms to support improved education and awareness about palliative care to patients, informal caregivers, and the general public.

No description available.

Miljömedvetenheten i världen ökar. Samhällsdebatten formas allt mer av ett miljöperspektiv på flera olika fronter. Allt fler börjar förstå att jordens resurser är ändliga och vi måste tänka om hur vi lever idag. Den producerande industrin står för stor dela av brukandet av råmaterial, men hur kommer industrin se ut i framtiden? Framtidens industri beskrivs ofta som en cirkulär ekonomi där minimala mängder råmaterial bryts och den största parten av det material som faller ur användning går åter in i produktionen. Verkligheten vi lever i idag är en annan, större parten av världens industri fortsätter med linjär produktion där råmaterial brukas i tillverkningen och produkter deponeras vid slutet av dess livscykel. Projektgruppen undersöker byggstenarna inom cirkulär ekonomi och var vi egentligen befinner oss i utveckling mot en hållbarare hantering av råvaror. Syftet med rapporten är att utreda vilka ekonomiska drivkrafter som finns för företag att själva gå mot cirkulär ekonomi i form av nya marknadsmodeller. Möjligheter till dessa marknadsmodeller växer ofta fram med hjälp av ny teknik från Industri 4.0 som Internet of Things och Big Data. Vi har nått slutsatsen att marknadsmodeller som pay-per-use där företagen behåller ägandet av produkten ofta är enkla att implementera i cirkulär ekonomi, då företaget själva kan kontrollera hela kretsloppet för produkten. De underlättar om man ska basera sin produktion på retur av produkter om man själv har kontroll över volymerna. Dessa modeller bygger ofta på att man säljer service-baserade tjänster som är beroende av Internet of Things och Big Data. / Environmental awareness in the world is increasing. The social debate is increasingly formed by an environmental perspective on several fronts. More and more people are beginning to understand that the earth's resources are finite and we must think about how we live today. The producing industry accounts for a large part of the use of raw materials, but how will the industry change in the future? The industry of the future is often described as a circular economy where minimal amounts of raw materials are broken and the majority of the material that is in use goes back to production. The reality we live in today is another, the greater part of the world's industry continues with linear production where raw materials are used in manufacturing and products are deposited at the end of its lifecycle. The project group examines the building blocks of circular economy and where we are today in the development towards sustainable management of raw materials. The purpose of the report is to investigate the economic advantages for companies to change to circular economy in the form of new business models. Opportunities for these business models often grow with the help of new technology from Industry 4.0 like Internet of Things and Big Data. We have the conclusion that business models such as pay-per-use where companies maintain ownership of the product, often are easy to implement in circular economics, since the company itself can control the entire circuit for the product. They make it easier to base their production on return of products if they control the volumes of the returned products themself. These models are often based on selling services that are dependent on the Internet of things and Big Data.

Miljömedvetenheten i världen ökar. Samhällsdebatten formas allt mer av ett miljöperspektiv på flera olika fronter. Allt fler börjar förstå att jordens resurser är ändliga och vi måste tänka om hur vi lever idag. Den producerande industrin står för stor dela avbrukandet av råmaterial, men hur kommer industrin se ut i framtiden?Framtidens industri beskrivs ofta som en cirkulär ekonomi där minimala mängder råmaterial bryts och den största parten av det material som faller ur användning går återin i produktionen. Verkligheten vi lever i idag är en annan, större parten av världensindustri fortsätter med linjär produktion där råmaterial brukas i tillverkningen och produkter deponeras vid slutet av dess livscykel. Projektgruppen undersöker byggstenarna inom cirkulär ekonomi och var vi egentligen befinner oss i utveckling mot en hållbarare hantering av råvaror. Syftet med rapporten är att utreda vilka ekonomiska drivkrafter som finns för företag att själva gå mot cirkulär ekonomi i form av nya marknadsmodeller. Möjligheter till dessa marknadsmodeller växer ofta fram med hjälp av ny teknik från Industri 4.0 som Internet of Things och Big Data. Vi har nått slutsatsen att marknadsmodeller som pay-per-use där företagen behåller ägandet av produkten ofta är enkla att implementera i cirkulär ekonomi, då företaget själva kan kontrollera hela kretsloppet för produkten. De underlättar om man ska basera sin produktion på retur av produkter om man själv har kontroll över volymerna. Dessa modeller bygger ofta på att man säljer service-baserade tjänster som är beroende av Internet of Things och Big Data. / Environmental awareness in the world is increasing. The social debate is increasingly formed by an environmental perspective on several fronts. More and more people are beginning to understand that the earth's resources are finite and we must think about how we live today. The producing industry accounts for a large part of the use of raw materials, but how will the industry change in the future? The industry of the future is often described as a circular economy where minimal amounts of raw materials are broken and the majority of the material that is in use goes back to production. The reality we live in today is another, the greater part of the world's industry continues with linear production where raw materials are used in manufacturing and products are deposited at the end of its lifecycle. The project group examines the building blocks of circular economy and where we are today in the development towards sustainable management of raw materials. The purpose of the report is to investigate the economic advantages for companies to change to circular economy in the form of new business models. Opportunities for these business models often grow with the help of new technology from Industry 4.0 like Internet ofThings and Big Data. We have the conclusion that business models such as pay-per-use where companies maintain ownership of the product, often are easy to implement in circular economics, since the company itself can control the entire circuit for the product. They make it easier to base their production on return of products if they control the volumes of the returned products themself. These models are often based on selling services that are dependent on the Internet of things and Big Data.

Den globala efterfrågan på textila produkter ökar ständigt, samtidigt som branschen står inför stora utmaningar gällande dess höga klimat- och miljöpåverkan. Omkring 65 miljoner ton syntetiskt material framställs årligen, där polyester står för 82% och dominerar marknaden. Polyester (PET) tillverkas från fossila råvaror, det vill säga icke-förnybara källor, vilket bidrar till en ökad andel CO2 i atmosfären, vilket i sin tur leder till en förhöjd medeltemperatur. För att lyckas minska koldioxidavtrycket med 30% fram till år 2030 behövs flera åtgärder genomföras. Bioplaster kan komma att bidra till en mer hållbar livscykel, då de jungfruliga polymererna tillverkas av förnyelsebara eller återvunna råvaror. Denna rapport söker svar på effekten av att ersätta konventionell polyester med biobaserade polymera material i textila produkter. Studien ger en inblick i fibervalets klimatpåverkan under framställning, användarfasen och hantering vid end-of-life som en del av vägen mot en cirkulär ekonomi. Arbetet utgår ifrån en produkt tilldelad från uppdragsgivaren BRAV Norway, Lundhags. Med hjälp av en litteraturstudie och Higg MSI, som mäter klimatpåverkan cradle-to-gate, utvärderas och jämförs återvunnen polyester (rPET), polytrimetylenteftalat (Bio-PTT), polyetenfuranoat (PEF), polyetentereftalat (Bio- PET), polymjölksyra (PLA), polybutensuccinat (PBS) och polyhydroxialkanoater (PHA). I teorin kan samtliga biobaserade material som undersökts spinnas till textila fibrer, vissa finns redan på marknaden och andra är under utvecklingsfasen. Resultatet i Higg MSI visar att råvarans ursprung har en inverkan, men att de biobaserade råvaror inte alltid leder till en lägre klimatpåverkan, här kan återvunna fossilbaserade material uppvisa bättre resultat. Biobaserade material är fördelaktiga ur den synpunkt att de utvinns från förnybara källor, vilket bidrar till lägre koldioxidutsläpp längs hela värdekedjan. Konceptet kring bioekonomi stärker tillämpningen av biopolymerer, då materialet kan övergå från den tekniska till biologiska cykeln enligt Ellen MacArthus fjärilsdiagram. Hanteringen när produkten når end-of-life avgör om man kan närma sig ett cirkulärt kretslopp. Bionedbrytningsbara polymerer ingår i en open-loop- För en cirkulär ekonomi eftersträvar man att material skall ingå i en closed-loop samt uppnå så lång livslängd som möjlig för att minska den totala klimatpåverkan, vilket kan var kritiskt för de bionedbrytningsbara material. I detta område krävs mer efterforskning. Bio-PET och PEF är fördelaktiga då de går att framställa och återvinna i samma strömmar som PET. Det är även avgörande hur stor tillgängligheten är, möjlighet för återvinning och materialets egenskaper när det kommer till val av fibrer för en minskad klimatpåverkan. Bland de bionedbrytningbara materialen är PLA den mest lämpade. Polyester är i dagsläget svårt att ersätta med ett annat polymert material som avsevärt förbättrar produkten under användarfasen. Forskningen som bedrivs leder till ökad tillgång av de biobaserade materialen samt förbättrade egenskaper under användarfasen. Biobaserade material är ett bra komplement till återvunna material för att fasa ut tillverkningen av jungfruliga material. / The global demand for textiles is constantly increasing, and at the same time the textile industry is facing major challenges regarding its significant impact on the climate and the environment. Approximately 65 million tons of synthetic materials are produced annually, with polyester accounting for 82% and dominating the market. Polyester (PET) is produced from non-renewable resources, increasing the share of CO2 in the atmosphere and contributing to higher average temperatures. Several measures need to be implemented to reduce CO2 emissions by 30% until 2030. Bioplastics have the potential to contribute to a more sustainable life cycle because they are made from renewable or recycled raw materials. The purpose with this report is to investigate the impact of replacing conventional polyester with bio-based polymeric materials in textile products. The study will provide insight into the climate impacts of fiber choices production, usephases, and waste management as part of the transition to a circular economy. The study is based on products provided by the Norwegian company BRAV (Lundhags). The information is based on a literature review and the Higg MSI, and is based on cradle-to-gate. Recycled polyester (rPET), polytrimethylenephthalate (bio-PTT), polyethylenefuranoate (PEF), polyethyleneterephthalate (bio-PET), polylactic acid (PLA), and polybutenesuccinate (PBS) and polyhydroxyalkanoate(PHA) were evaluated and compared in terms of their impact on the climate, recycled PET and polytrimethylene (BPET) shows the best result. Theoretically, all of the biobased materials considered can be spun into fiber, some are already on the market, and others are still under development. The result from HiggMSI shows that the source of the raw material has an impact, but biobased raw materials doesn't necessarily have a lower impact on climate and conversely, fossil-based recycled feedstock may show better results. Bio-based feedstocks are advantageous in that they are extracted from renewable resources and contribute to lower carbon emissions throughout the value chain. The concept of bioeconomics enhances the application of biopolymers because it allows materials to move from the technological cycle to the biological cycle according to the Ellen MacArthus butterfly diagram. Waste management determines whether a material can be moved closer to a circular cycle or not. Biodegradable polymers are part of an open-loop, and in a circular economy, the goal is for materials to be part of this system. It is also desirable to achieve the longest possible lifetime to reduce the impact on climate, which is critical for biodegradable materials and requires further research in this area. Bio-PET and PEF have the advantage that they can be produced and recycled in the same stream as PET. In addition, availability, recyclability, and properties are important to consider when choosing fibers to reduce climate impact. Among biodegradable materials, PLA is the most suitable. Polyester is currently difficult to replace with other polymeric materialsals can significantly improve products during the usephase. As research continues, access to biobased materials will increase and their properties will improve. Biobased materials are an effective complement to recycled materials and can help phase out the production of virgin materials.

The changing climate is a major driver for transitioning towards a Circular Economy (CE). However, conceptual discussions and business models related to CE are still emerging, thus considered to be inadequate and immature. One way to promote and accelerate a CE is through shifting towards Circular procurement (CP). Additionally, one major change needed for procurement in order to become circular, regards the assurance of follow-up and control of products and materials. However, there is limited research on CP in terms of collaboration and follow-up activities. Thus, this study explores how collaboration between an organization, its suppliers and customers can be strategically handled to support follow-up and control of products and materials within CP.  The chosen methodology consisted of a qualitative research design with an exploratory approach. A total of eleven semi-structured interviews were conducted. Derived from the theoretical findings coupled with empirical findings, a framework was developed to clearly map out the challenges related to CP, activities needed in procurement when transitioning to a CP as well as the potential outcomes of these. To ensure the relevance of the activities included in the developed framework, three out of the total eleven interviews were conducted with experts within the circular field, to validate the framework. In terms of the findings of this research, several important aspects related to how collaboration can promote integration of circularity within procurement to ensure follow-up and control of products and material were found. Firstly, a new type of internal collaboration between sales and the procurement department is needed. Besides this, the procurement function should focus on maintaining a long-term relationship with the suppliers, preferably already contracted ones. Further, due to the lack of knowledge related to the concept of CP, it was found that there is a need to integrate a preparation phase called phase 0 prior to the traditional steps of a procurement process. Finally, it was found that the integration of feedback and monitoring mechanisms, in form of documentation and checklists, is of importance to monitor and evaluate circular targets as well as document the lessons learnt to apply these in upcoming procurement processes. / Det förändrade klimatet är en viktig drivkraft för övergången till en Cirkulär Ekonomi (CE). Konceptuella diskussioner och affärsmodeller relaterade till CE håller fortfarande på att växa fram, och anses därför vara otillräckliga och omogna. Ett sätt att främja och påskynda en CE, är att växla mot cirkulära inköp (CI). En stor förändring som krävs för att inköpsfunktionen ska bli cirkulär, är att säkerställa uppföljning och kontroll av produkter och material. Dock finns det begränsad forskning om CI vad gäller samverkan och uppföljningsaktiviteter. Således undersöker denna studie hur samverkan mellan en organisation, dess leverantörer och kunder kan hanteras strategiskt för att säkerställa uppföljning och kontroll av produkter och material inom CI. Den valda metodiken bestod av en kvalitativ studie med ett utforskande förhållningssätt. Totalt genomfördes elva semi-strukturerade intervjuer. Med utgångspunkt från litteraturgenomgången tillsammans med analysen från insamlade data utvecklades ett ramverk för att tydliggöra utmaningar relaterade till CI, aktiviteter som behövs inom inköpsprocessen vid integration av cirkularitet, samt det potentiella resultatet och påverkan av dessa. För att säkerställa relevansen av aktiviteterna ingående i det utvecklade ramverket, genomfördes tre av de elva intervjuerna med experter som innehar kunskap kring cirkularitet. Syftet med dessa tre intervjuer var huvudsakligen för experterna att validera ramverket. När det gäller resultaten av denna studie hittades flera viktiga aspekter relaterade till hur samverkan kan främja integration av cirkularitet inom inköpsprocessen för att säkerställa uppföljning och kontroll av produkter och material. För det första upptäcktes behovet av en ny intern samverkan mellan sälj och inköpsfunktionen. Utöver ökad kommunikation och samverkan mellan sälj och inköpsfunktionen, bör inköpsfunktionen fokusera på att upprätthålla en långsiktig relation med leverantörer. Vidare, på grund av bristen på kunskap relaterad till begreppet CI, fann man att det finns ett behov av att integrera en förberedelsefas som i denna studie kallas fas 0, före de traditionella stegen i en inköpsprocess. Slutligen fann man att det är viktigt att integrera återkopplings- och uppföljningsmekanismer i form av dokumentation och checklistor, för att kunna övervaka och utvärdera cirkulära mål samt dokumentera lärdomarna för att tillämpa dessa i kommande inköpsprocesser.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskan inom vård av äldre har ett ansvar att arbeta personcentrerat med den äldre patienten i komplexa situationer, som livets slutskede. Trots detta saknas det forskning på hur specialistsjuksköterskor inom vård av äldre påverkar denna vård. Däremot är patientens och anhörigas erfarenheter kring den personcentrerade vården i livets slutskede väl forskat där det ses både positiva aspekter där behov och önskemål beaktas genom ömsesidighet och respekt, men även negativa aspekter i form av resursbrist och kommunikationsbrister. Syfte: Syftet var att belysa specialistsjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård av äldre i livets slutskede på särskilt boende. Metod: En kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades åtta specialistsjuksköterskor inom särskilt boende. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet påvisade att specialistsjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård i livets slutskede innebar att ha ett fullständigt fokus på patienten, vilket inkluderade att vara lyhörd för patientens behov, att vara känslomässigt närvarande samt att möjliggöra samtal. Vidare erfors att alla i teamet behövs, att ha ett samarbetande team och att anhöriga är en viktig del i teamet. Det framkom även att specialistsjuksköterskor har ett övergripande ansvar och att det krävs rätt förutsättningar, genom att kompetens behövs, betydelsen av tillgängliga resurser samt att det finns tid för patienten. Slutsats: Det förekommer flera faktorer som påverkar den personcentrerade vården i livets slutskede och det såg en bredd bland specialistsjuksköterskornas erfarenheter. Känslomässig närvaro, stöd och samtal till organisatoriskt gällande resurser och tid erfors påverka den personcentrerade vården. Återkommande i studien och som även kunde ses i tidigare forskning var vikten av teamarbetet och att anhöriga har en viktig del i teamet. Sammantaget låg det övergripande ansvaret specialistsjuksköterskorna för att vården bedrevs personcentrerat och blev god i livets slutskede. / Background: The specialist nurse in care of the elderly has a responsibility to work person- centered with the elderly patient in complex situations, such as the end of life. Despite this, there is a lack of research on how specialist nurses in the care of the elderly influence this care. On the other hand, the patient's and relatives' experiences of person-centered care at the end of life are well researched, where both positive aspects are seen where needs and wishes are taken into account through reciprocity and respect, but also negative aspects in the form of lack of resources and lack of communication. Aim: The aim was to highlight the specialist nurses' experience of person-centered care for the elderly at the end of life in nursing homes.Method: A qualitative design where data was collected through semi-structured interviews. A total of eight specialist nurses in special housing were interviewed. Data was analyzed through a qualitative content analysis. Results: The results demonstrated that specialist nurses' experiences of person-centered care at the end of life involved having a complete focus on the patient, which included being sensitive to the patient's needs, being emotionally present and enabling conversation. Furthermore, it is learned that everyone in the team is needed, to have a collaborative team and that relatives are an important part of the team. It also emerged that specialist nurses have an overall responsibility and that the right conditions are required, in that competence is needed, the importance of available resources and that there is time for the patient Conclusion: There are several factors that influence person-centered care in the end-of-life phase, and this saw a wide range of specialist nurses' experiences. Emotional presence, support and conversation to organizationally relevant resources and time are expected to influence the person-centered care. Recurring in the study and which could also be seen in previous research was the importance of teamwork and that relatives have an important part in the team. All in all, the specialist nurses were responsible for ensuring that the care was person-centered and good at the end of life.

Bakgrund: Då en patient får en diagnos eller sjukdom kan vården vara inriktad på kuration eller palliation. Vård med kurativ inriktning syftar till att bota sjukdom medan palliativ vård syftar till att lindra genom stödjande åtgärder. Att genomgå en transition är något som påverkar människans alla dimensioner. En av sjuksköterskans uppgifter är att stödja patienten genom transitioner, för att kunna göra det krävs en förtroendefull relation mellan patient och sjuksköterska. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av transitionen från kurativ till palliativ vård. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt som syftar till att skapa en överblick över det valda kunskapsområdet. Resultatet har författarna skapat av tio kvalitativa originalartiklar som identifierades i databaserna: Cinahl Complete, Pubmed och Medline. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman och tre subteman. Med det första temat “Vårdrelationen” och subtemana “Behovet av att få information” och “Stödet från sjuksköterskan” beskrivs patienters upplevelser av att få information och att bli introducerad till palliativ vård och upplevelsen av stödet från vårdpersonalen. Det andra temat “Från att vara självständig till att bli beroende” skildrar patienters upplevelse av förändrade och en rädsla för att bli en börda för någon annan: Det senare framgår av subtemat ”Rädslan för att bli en börda för andra”.  Det tredje temat “Tankar om framtiden” handlar om patienters upplevelser och tankar om framtiden vid transitionen från kurativ till palliativ vård. Det fjärde temat “Upplevelser av att anpassa sig till sin nya situation” beskriver patienters upplevelse av att försöka anpassa sig till sin nya situation. Diskussion: Utifrån Meleis transitionsteori diskuterades resultatet som var relaterat till patienternas upplevelse av transitionen från kurativ till palliativ vård. Att få information har varit viktigt för patienterna i denna transition, något som även transitionsteorin bekräftar. I diskussionen lyfte författarna även problematiken kring rollförändringar och upplevelsen av hopp. / Background: When a patient receives a diagnosis or contracts a disease, treatment can be focused on curation or palliation. Care with a curative orientation aims to cure the disease, whilst palliative care aims to relieve through supportive measures. Undergoing a transition affects all human dimensions. One of the nurse's tasks is to support the patient through transitions, doing so requires a trusting relationship between patient and nurse. Aim: The aim was to highlight patients´ experiences through the transition from curative to palliative care. Method: The method used was a literature review that aims to create an overview of the chosen field of knowledge. The authors created the result using ten original articles from the databases: Cinahl Complete, PubMed and Medline. Results: The result of the literature overview shows four main themes and four subthemes. The first theme "The nursing relationship" has two subthemes "The need to get information" and "The patients´ experience of the support from the nurse" describes patients´ experience of getting information and introduction to palliative care and the experience of the support from the nurse. The second theme "From independent to dependent" portrays patients' experience of changing roles and a fear of becoming a burden to someone else with one subtheme "The fear of being a burden to someone else". The third theme "Thoughts on the Future" is about patients' experiences and thoughts about the future during the transition from curative to palliative care. The fourth theme "Experiences of adapting to their new situation," describes patients' experiences of trying to adapt to their new situation. Discussion: Based on Meleis transition theory the results were discussed and related to the patient's experience of the transition from curative to palliative care. Getting the information has been important for the patients in this transition, which also confirms by the transition theory. The authors highlighted the problem of role changes and the experience of hope in the discussion.