Today’s consumption of textiles generates a large volume of textile waste. Therefore, it is needed to find solutions to re-use the textile waste rather recycling fibers into new fibers. Research using pre- and post-consumer textiles in composites is ongoing and an interesting direction. This thesis reports the recycling of discharged cellulose containing textiles by production of all-cellulose composites (ACCs). ACCs are composites consisting entirely of cellulose. ACCs from discarded denim and polycotton hospital sheets (PCO) were successfully produced with partial dissolution and two-step method. Discarded denim fabrics with 100% cotton (CO) and blend material (BCO) was sorted and shredded into fibers, then made into nonwovens by needle punching. The produced nonwoven laminates and intact hospital sheets were used as the reinforcement in the composites while dissolved cellulose in an ionic liquid (IL), 1-butyl-3-methyl imidazolium acetate ([BMIM][Ac]), was used as the matrix phase. The matrix is then regenerated by removal of the [BMIM][Ac] by washing to form the composite. The washed-out [BMIM][Ac] was collected and recycled in order to study the effect of its reusing as recycled cellulose solvent on mechanical properties of ACCs. Combinations of the different methods, materials and solvents were studied. The mechanical properties – tensile, flexural and impact properties and the void content of the produced composites were deter-mined. Microscopic analysis was done to study the cross-section of the composites. It could be concluded that the achieved values for the mechanical properties can be compared with ACCs found in literature. The results from the research implies that it is possible to find a new purpose for recycled textiles in the form of composites. With this approach, it is possible to avoid unnecessary disposal of textiles containing cellulose.

Bakgrund: Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser. Detta innefattar att bemöta olika personer. Trots detta upplever sjuksköterskor svårigheter med att bemöta anhöriga i den allmänna palliativa vården. Detta på grund av att sjuksköterskor upplever sig ha bristande kompetens inom området. Samtidigt uttrycker anhöriga en önskan att involveras i vården. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser vid vård i livets slutskede. Metod: Totalt 14 kvalitativa artiklar som fokuserar på anhörigas upplevelser vid vård i livets slutskede identifierades och analyserades för att finna gemensamma teman. Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Vikten av sociala relationer samlar anhörigas upplevelser kring mellanmänskliga relationer med sjuksköterskan, patienten men även relationen till sig själv. Vikten av att vara delaktig handlar om hur vården kan påverkas genom anhörigas upplevelser och kunskap. Vikten av god vård för patienten påvisar att patienters upplevelser påverkar anhöriga. Vikten av att ta hand om sig själv beskriver olika sätt att som anhöriga kunna anpassa sig till vård i livets slutskede. Konklusion: Eftersom både anhöriga och sjuksköterskor upplever svårigheter i mötet krävs utökad kompetens hos sjuksköterskan för att kunna bemöta anhöriga vid vård i livets slutskede. / Background: Person-centred care is one of the nurses six core competencies. Which includesmeeting different people. Despite this fact nurses’ experiences difficulties when meeting next of kins in general palliative care. This is caused by nurses’ lack of competence in the field. While next of kins expresses a wish to be involved in caring. Aim: To illustrate next of kins experiences in end-of-life care. Method: A total of 14 qualitative articles which focuses onnext of kins experiences of end-of-life care were identified and analysed in order to findcommon themes. Results: Four main themes were identified. The importance of social relationships gathers next of kins experiences of interpersonal relationships with nurses, the patient but also the relationship to oneself. The importance of being involved focus on how care can be affected by next of kins experiences and knowledge. The importance of good carefor the patient demonstrates that patients’ experiences affect next of kins. The importance of selfcare describes different ways next of kins can adapt to end of life care. Conclusion: Expanded competency in nurses is demanded, since both next of kins and nurses experience difficulties in encounters in end-of-life care.

Bakgrund: Vård i livets slut är ett område som många sjuksköterskor kommer i kontakt med. Den palliativa vården syftar till att låta patienten leva ett fullvärdigt liv fram tills att denne dör utan att förlänga lidandet. Runt en döende patient finns ofta flera närstående, närstående som kanske aldrig upplevt döden eller döendet förut. Inom palliativ vård har de närstående en viktig roll och det är vårdgivarnas uppgift att se till att närstående inkluderas och stöttas. Den moderna sjukhusvården bedrivs idag med allt större krav på ekonomisering och effektivisering vilket ökar arbetsbördan på sjukhusets avdelningar, där kurativ vård är normen. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva närståendes erfarenheter av palliativ vård av vuxna på sjukhus. Metod: Författarna har genomfört en deskriptiv litteraturstudie där totalt 11 artiklar granskades, artiklarna hittades i databaserna Pubmed och Cinahl. En tematisk analys av artiklarnas ledde fram till studiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att områden som kommunikation och information var av stor vikt och hur icke adekvat kommunikation kunde leda till lidande. Miljön där vården bedrevs ansågs viktig med önskemål om en lugn miljö som bevarade patientens integritet. Närstående efterfrågade flertalet praktiska önskemål så som övernattningsmöjligheter, mat och gratis parkering. Det var även viktig att närstående och de döende blev bemötta med respekt, empati och känslighet från sjukvårdpersonalen. Slutsats: Denna litteraturstudie visar på flertal områden där förbättringsmöjligheter finns. Genom att förbättra den palliativa vården finns möjlighet att minska lidande för både närstående och patient. Vård i livet slutskede är ett område som kräver tid, kontinuitet och goda arbetsförhållanden för personalen, något som inte alltid kan garanteras i den moderna vården. / Background: End of life care is a field that many nurses will come in contact with. The aim of palliative care is to let the patient live a life with sufficient quality until the moment of death and without prolonging suffering. In the vicinity of a dying patient there is almost always a number of relatives, relatives who might never have experienced death or the process of dying. In the palliative care process relatives have an important role and it is the responsibility of health care staff to include and support them. Modern hospitals are today subject to demands of increased economization and streamlining which increases workload on hospital wards, where curing illnesses still is the norm.  Aim: The aim of this study was to describe the experiences of relatives on the palliative care of adult patients in hospital. Method: The present study is a descriptive literature review in which a total of 11 articles have been examined. The articles were found in the databases PubMed and Cinahl. A thematic analysis of the articles led to the development of the result. Result: The result showed that topics concerning communication and information were of great importance and how inadequate communication could lead to suffering. The environment in which care was given was also considered important and it was requested that the environment should be calm and provide privacy. Relatives had multiple requests regarding practicalities such as being able to spend the night, food and free parking. It was also important that the relatives and patients were treated with respect, empathy and sensitivity from health care staff. Conclusion: This literature review showed a number of areas were there were potential for improvement. Improving end of life care is a chance to reduce suffering for both relatives and patients. End of life care is a field which requires time, continuity and good working conditions for staff, which is somethings that can’t be guaranteed in the modern hospital.

Bakgrund: Patienter med demenssjukdom har visats erhålla sämre vård i livets slut. Patienterna erhåller bland annat mindre smärtlindring och mindre planering av vården vilket kan resultera i smärtsamma och oönskade livsförlängande åtgärder. Demenssjukdom är ett terminalt tillstånd men patienter med demenssjukdom erhåller sällan palliativ vård, vilket bör främjas. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom i livets slutskede.Metod: En litteraturöversikt genomfördes induktivt med kvalitetsgranskade kvalitativa artiklar från åren 2012–2021. Litteratursökningar gjordes i Cinahl, Medline och Scopus. Analysen gjordes med grund i Fribergs analysstruktur i fem steg. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Vikten av symtomlindring med två subteman (Att skatta symtom och Att lindra symtom), Vikten av kommunikation med tre subteman (Med patient, Med närstående och Med teamet) och Vikten av en fungerade organisation med tre subteman (Behov av struktur, Behov av tid och Behov av utbildning och kompetens). Kommunikationssvårigheter är hinder för sjuksköterskor i tillhandahållandet av god vård. Närstående kan användas som resurs samtidigt som relationen med närstående kan vara konfliktfylld. Även organisatoriska aspekter har påverkan på vården.Slutsats: Smärta riskerar att bli undervärderat utan användning av smärtskattningsinstrument. Närstående bör involveras i vården även om de inte kan användas som resurs för bibehållande av patientens självbild. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter behöver mer utbildning för att kunna ge patienter med demenssjukdom god vård i livets slutskede. / Background: Patients with dementia have been shown to receive poorer end-of-life care. Patients receive, among other things, less pain relief and less care planning, which can result in painful and unwanted life-extending interventions. Dementia is a terminal condition but patients with dementia rarely receive palliative care, which should be promoted.Aim: Describe nurses experience of caring for patients with dementia in the end of life. Method: A literature review was performed with an inductive approach and a base in quality reviewed qualitative articles from the years 2012-2021. Searches of articles were made in databases Cinahl, Medline and Scopus. The analysis was based on Friberg’s five step structure of analysis. Result: The results revealed three themes: The importance of symptom relief with two subthemes (Estimating symptoms and Relieving symptoms), The importance of communication with three subthemes (With patient, With relatives and With the team) and The importance of a functioning organization with three subthemes (Need for structure, Need for time and Need for education and competence). Communication difficulties are obstacles for nurses in the provision of good care. Loved ones can be used as resource while the relationship with loved ones can be conflicted. Organizational aspects also have an impact on healthcare.Conclusion: Pain is at risk of being undervalued without the use of pain assessment instruments. Relatives should be involved in care even if they cannot be used as a resource to maintain the patient's self-image. Nurses and nursing students need more training in order to provide patients with dementia with good end-of-life care.

Bakgrund: En stor del av patienterna som avlider på intensivvårdsavdelningar gör detta efter att ett beslut tagits att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling. Närstående kan påverkas på olika sätt när vården går från kurativ till palliativ, bland annat kan upplevelser av bristande kommunikation från personalen leda till psykiska symtom i efterförloppet. Intensivvårdssjuksköterskor har beskrivit osäkerhet gällande processen vid övergång till palliativ vård och önskat mer kunskap för att förbättra stöd till närstående. Syfte: Att undersöka närståendes upplevelser av transitionen när patientens vård övergår från kurativ till palliativ på en intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats. 15 artiklar baserade på intervjuer som beskriver upplevelser av att vara närstående till en patient där vården övergått från kurativ till palliativ på en intensivvårdsavdelning analyserades enligt Evans (2002) beskrivande syntes. Resultat: Studiernas innehåll kunde sammanfattas i fem huvudteman: ”Att möta döden”, ”Behov av information”, ”Upplevelser av bemötande”, ”Beslutsprocessen” och ”Dödsvakan”. Slutsats: Närstående har behov av tydlig, frekvent och ärlig information för att underlätta transitionsprocessen, men under chockfasen kan de ha svårt att hantera informationen. Genuin, empatisk omvårdnad och stöd, att få vara involverad i beslutsprocessen utan att ha ensamt ansvar samt att få vara närvarande och delaktig under dödsvakan anses mycket betydelsefullt. Ökad kunskap om närståendes behov under transitionen från kurativ till palliativ vård kan underlätta för sjuksköterskors stödjande arbete. / Background: A large proportion of the patients who die at intensive care units do so after a decision has been made to withhold or withdraw life-sustaining treatment. The next of kin can be affected in various ways when care goes from curative to palliative, among other things, experiences of lack of communication from the staff can lead to psychological symptoms in the aftermath. Intensive care nurses have described uncertainty regarding the process of transition to palliative care and wanted more knowledge to improve support for next of kin. Aim: To investigate the next of kins' experiences of the transition when the patient's care is shifted from curative to palliative in an intensive care unit. Method: Qualitative literature review with a systematic approach. 15 articles based on interviews describing experiences of being close to a patient where care has shifted from curative to palliative in an intensive care unit were analyzed according to Evans' (2002) descriptive synthesis. Results: The content of the studies could be summarized in five main themes: “Meeting death”, “Need for information”, “Experiences of treatment”, “The decision-making process” and “The vigil of death”. Conclusion: Next of kin need clear, frequent and honest information to facilitate the transition process, but during the shock phase they may have difficulty handling the information. Genuine, empathetic care and support, being involved in the decision-making process without having sole responsibility and being able to be present and involved during the vigil is considered very important. Increased knowledge of the needs of next of kin during the transition from curative to palliative care can facilitate nurses' supportive work.

No description available.

Bakgrund: Patienter som vårdas i livets slut kan få palliativ vård i hemmet, på hospice, äldreboende och på sjukhus. Tidigare forskning visar att patienters och närståendes upplevelser är att den palliativa vården påverkas av den kunskapsnivå om palliativ vård som sjuksköterskorna besitter, av den tid som ägnas åt patientnära vård samt av den vårdform som patienten vårdas i. Sjuksköterskors ansvar omfattar vård av patienter i livets slutskede. Lite kunskap ges dock under sjuksköterskeutbildningen om detta vilket i sin tur kan leda till utmaningar för sjuksköterskor. Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes av 12 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman:Resurser och Utmaningar i vårdandet. Första temat innehåller tre subteman: Att hitta fungerande strategier, Att få stöd från kollegor och Stimulerande utveckling. Andra temat innehåller tre subteman: Att hantera svåra situationer, Kommunikationens betydelse och Att stå upp för patienten. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att vård i livets slutskede kunde vara både stärkande och utmanande. De upplevde också att kommunikationen brast mellan vårdpersonal och att det var krävande att ta hand om döende patienter.

Die effiziente Verteilung von medizinischen Ressourcen zur Gewährleistung einer flächendeckenden Versorgung ist wesentliche Aufgabe des deutschen Gesundheitssystems. Besonders für Personen höheren Alters ist der Zugang zu medizinischen Leistungen zum Erhalt und zur Verbesserung der Lebensqualität von großer Bedeutung. Die durchgeführte Bestandsaufnahme weist in Deutschland auf gut ausgebaute Strukturen und Versorgungsnetzwerke hin, die sich im internationalen Vergleich durch eine hohe Arzt-, Facharzt- und Krankenhausdichte sowie geringe Wartezeiten dokumentieren. Während die Qualität der gesundheitlichen Versorgung in Deutschland grundsätzlich ein hohes Niveau aufweist, droht eine zunehmende Schieflage zwischen städtischen Gebieten und ländlichen Regionen: Arzt- und Krankenhausdichte liegen in Ballungsgebieten höher als in ländlichen Regionen und Ärzte lassen sich aufgrund der Standortattraktivität überwiegend in städtischen Gebieten nieder. Ferner wird eine Fortsetzung des Trends zu einer höheren Krankenhausdichte in bevölkerungsstarken Regionen prognostiziert. Dies kann Einfluss auf Qualität und Quantität der medizinischen Versorgung im Alter ausüben, da der Zugang zu gesundheitlichen Leistungen für die ländliche Bevölkerung erschwert ist, was auch Auswirkungen auf die Lebensqualität haben mag. Dieser Aspekt unterstreicht die hohe gesundheitspolitische Relevanz des Themas. Als Konsequenz ergibt sich für das deutsche Gesundheitssystem die Herausforderung der effizienten Ressourcenallokation im Gesundheitswesen, um die vom ehemaligen Bundesgesundheitsminister Hermann Gröhe angestrebte „Sicherung zukunftsgerechter Versorgungsstrukturen (…) in Stadt und Land“ zu gewährleisten (2015). Fragestellung: Ziel der Arbeit war es, die Kosten medizinischer Versorgungsleistungen im letzten Lebensjahr in Abhängigkeit der Wohnortgröße zu untersuchen. Betrachtet wurden die Teilbereiche ambulant ärztliche Behandlungen, Arzneimittel, stationäre Behandlungen, Heil- und Hilfsmittel, Pflegekosten und Kosten häuslicher Pflege sowie die Gesamtkosten. Dadurch wurde untersucht, ob sich die politisch postulierte Versorgungsschieflage in Deutschland in den Ausgaben medizinischer Versorgungsleistungen widerspiegelt. Die Forschungsfrage, die die Arbeit zu beantworten beabsichtig, untersuchte, wie sich die Kosten medizinischer Versorgungsleistungen im letzten Lebensjahr in Abhängigkeit der Wohnortgröße unterscheiden. Material und Methode: Dazu wurden 2.477 im Jahr 2012 verstorbene Versicherte aus einem Datensatz der DAK hinsichtlich Inanspruchnahme und Kosten gesundheitlicher Leistungen ausgewertet. Versicherte wurden für die Analyse in Abhängigkeit von der Bevölkerungsgröße ihres Wohnorts gemäß BBSR (2013) in die Kategorien Groß-, Mittel- und Kleinstadt sowie Landgemeinde untergliedert. Der Datensatz wies hinsichtlich soziodemografischer Parameter eine hohe Homogenität mit dem bundesweiten Durchschnitt verstorbener Patienten auf. Somit war die Repräsentativität gewährleistet, und die Ergebnisse können auf den gesamtdeutschen Kontext übertragen werden. Ergebnisse: Die Analyse zeigte, dass durchschnittlich rund elf ambulante Hausbesuche im letzten Lebensjahr durchgeführt wurden. Im Schnitt wiesen Versicherte in Großstädten mehr Hausbesuche auf als in Mittel- und Kleinstädten sowie Landgemeinden. Diese Unterschiede fielen jedoch nicht statistisch signifikant aus. Hinsichtlich der Krankenhauseinweisungen ließen sich keine Differenzen zwischen den Gruppen der Wohnortgröße feststellen. Im Schnitt wurden alle Versicherten 2,4 Mal im letzten Lebensjahr ins Krankenhaus eingewiesen. Der größte Anteil an den Gesamtkosten wurde in allen Gruppen durch stationäre Aufenthalte (49 % - 52 %), gefolgt von Pflegekosten (25 % - 29 %) und Arzneimitteln (11 % - 15 %) verursacht. Die Kosten häuslicher Pflege machten Anteile von 2 % (Kleinstadt) bis 5 % (Großstadt) aus. Hinsichtlich der Gesamtkosten des letzten Lebensjahres verursachten Versicherte aus Großstädten mit mehr als 100.000 Einwohnern durchschnittliche Kosten von 25.491,58 € im letzten Lebensjahr und wiesen somit rund 10 % höhere Kosten als Versicherte der anderen Wohnortgrößen im Schnitt auf. Es zeigte sich, dass Großstädter in vier der sechs analysierten Teilbereiche (Arzneimittel, stationäre Behandlungen, Pflegekosten und Kosten häuslicher Krankenpflege) die höchsten durchschnittlichen Gesundheitsausgaben der Versicherten aller vier untersuchten Wohnortgrößen verursachten. Somit ist es ein Ergebnis der Analyse, dass sich bei Kostenbetrachtungen im letzten Lebensjahr eine dichotome Unterteilung in Versicherte in Großstädten und Versicherte in anderen Wohnortgrößen ergibt. Schlussfolgerung: Obgleich sich im Sinne der statistischen Definition des Wortes keine signifikanten Differenzen der Gesamtkosten ergaben, mag das 10 %ige Kostenplus von mehr als 2.500 €, das Großstädter im letzten Lebensjahr im Vergleich zu den übrigen Gruppen der Wohnortgröße verursacht haben, eine gesundheitspolitische Bedeutung besitzen. Es zeigte sich, dass die Grenze zu höheren Versorgungskosten im letzten Lebensjahr zwischen Versicherten in Städten mit mehr als 100.000 Einwohnern und Versicherten kleinerer Wohnortgrößen verlief. Ferner wiesen Versicherte aus Großstädten ein durchschnittlich rund halbes Jahr höher liegendes Todesalter als Versicherte der übrigen Wohnortgrößen auf. Die hohe gesundheitspolitische Relevanz der politisch postulierten Versorgungsschieflage zwischen großstädtischen Regionen und kleineren Wohnortgrößen in Deutschland erfordert weiterführende Studien, die auch Wege zur Sicherstellung einer fairen und flächendeckenden sowie qualitativ hochwertigen medizinischen Versorgung unabhängig von der geografischen Situation der Patienten analysieren. Die Ergebnisse dieser Arbeit weisen darauf hin, dass eine Unterteilung nach Versicherten in Großstädten gegenüber Versicherten in Mittel-, Kleinstädten und Landgemeinden sinnvoll ist. Neben Versorgungskosten und der Häufigkeit, mit der gesundheitliche Leistungen in Anspruch genommen werden, könnte es auch Ziel sein, Lebensqualität abzubilden, um gesundheitspolitische Entscheidungen zu leiten.:1 EINLEITUNG 1 2 HINTERGRUND 3 2.1 VERSORGUNGSSITUATION IN DEUTSCHLAND 3 2.1.1 Status quo der medizinischen Versorgung 3 2.1.2 Maßnahmen gegen regionale Versorgungsunterschiede 5 2.1.3 Überversorgung 6 2.1.4 Urbanisierung 7 2.2 DEMOGRAFISCHER WANDEL 7 2.3 KRANKHEITSKOSTEN IM ALTER 8 2.4 ZWISCHENFAZIT: ZUKÜNFTIGE HERAUSFORDERUNGEN DES DEUTSCHEN GESUNDHEITSSYSTEMS 10 2.5 FORSCHUNGSFRAGE 14 3 METHODIK 16 3.1 DATENSATZBESCHREIBUNG 16 3.2 AUSSCHLUSSKRITERIEN 16 3.3 KATEGORISIERUNG DER BEVÖLKERUNGSGRÖßE 19 3.4 METHODIK DER KOSTENBERECHNUNG 20 3.4.1 Ambulante ärztliche Behandlungskosten 20 3.4.2 Arzneimittelkosten 21 3.4.3 Stationäre Behandlungskosten 21 3.4.4 Kosten für Heil- und Hilfsmittel 22 3.4.5 Pflegekosten 22 3.4.6 Kosten häuslicher Krankenpflege 22 3.5 ANALYSEMETHODE 23 3.6 BESTIMMUNG DER STATISTISCHEN POWER DER ANALYSEMETHODEN 25 4 ERGEBNISSE 26 4.1 SOZIODEMOGRAFIE 26 4.2 INANSPRUCHNAHME MEDIZINISCHER VERSORGUNGSLEISTUNGEN IM LETZTEN LEBENSJAHR 29 4.2.1 Ambulante Hausbesuche pro Jahr 29 4.2.2 Krankenhauseinweisungen pro Jahr 29 4.3 KOSTEN IM LETZTEN LEBENSJAHR 31 4.3.1 Ambulante ärztliche Behandlungskosten 31 4.3.2 Arzneimittelkosten 33 4.3.3 Stationäre Behandlungskosten 35 4.3.4 Kosten für Heil- und Hilfsmittel 37 4.3.5 Pflegekosten 39 4.3.6 Kosten häuslicher Krankenpflege 41 4.3.7 Gesamtkosten im letzten Lebensjahr 43 4.4 LIMITATIONEN 52 5 DISKUSSION 54 5.1 REPRÄSENTATIVITÄT DER STICHPROBE 54 5.2 INANSPRUCHNAHME MEDIZINISCHER VERSORGUNGSLEISTUNGEN 56 5.3 KOSTEN IM LETZTEN LEBENSJAHR NACH WOHNORTGRÖßE 57 5.4 TODESALTER UND KOSTEN 59 5.5 FAZIT UND AUSBLICK 60 6 ZUSAMMENFASSUNG 62 7 SUMMARY 65 8 LITERATURVERZEICHNIS 68 9 TABELLENVERZEICHNIS 77 10 ABBILDUNGSVERZEICHNIS 78 11 ABKÜRZUNGSVERZEICHNIS 79 12 ANHANG 81

Bakgrund: Syftet med palliativ vård i livets slut är att lindra symtom och främja livskvalitet. Flera studier har visat brist på kunskap, färdighet och erfarenhet hos sjuksköterskor inom vård i livets slut. Därför ville författarna sammanställa patienters upplevelser av livets slutskede, för att ge en överblick i vad sjuksköterskan kan göra för att främja dessa patienters livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med cancersjukdom som vårdas palliativt upplever livskvalitet ilivets slut. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar inkluderades, samtliga artiklar söktes på databasen Medline via PubMed. Därefter gjordes en tematisk analys. Resultat: Två teman identifierades med tillhörande subteman: (1) Faktorer som har en negativ inverkan på livskvaliteten och (2) Faktorersom har en positiv inverkan på livskvaliteten. Livskvaliteten påverkades av fysiska symtom och psykologiska besvär. Tidig tillämpning av palliativ vård hade en positiv inverkan på livskvaliteten och religion och tro ansågs värdefullt. Slutsats: Denna studie upplyser hur olika omkringliggande faktorer såsom fysiska, psykologiska och andliga kan påverka individens livskvalitet under det palliativa vårdskedet. Eftersom sjuksköterskor har en viktig roll i den palliativa vården bör de vara medvetna om de olika faktorerna för att kunna hantera dem själva eller med hjälp av andra yrkeskategorier inom vården för att kunna hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet. / Background: The purpose of palliative care in the end of life is to relieve symptoms and promote quality of life. However, several studies have shown a lack of knowledge, skills, and experience among nurses in end-of-life care. Therefore, the authors wanted to compile patients with cancer experiences of the end of life, to give an overview of what the nurse can do to promote these patients’ quality of life. Purpose: The purpose of this literature review was to describe the experience of quality of life in patients with cancer undergoing palliative care. Method: This is a descriptive literature review of eleven scientific articles, all data were searched in the Medline database via PubMed. A thematic analysis was made. Result: Two themes were identified with associated subthemes: (1) Factors that have a negative impact on the quality of life, and (2) Factorsthat have a positive impact on the quality of life. The quality of life was affected by both physical and psychological symptoms. An early integration of palliative care had a positive impact on the quality of life, and religion and faith were considered valuable. Conclusion: This study illuminates how different surrounding factors such as physical, psychological, and spiritual factors can affect an individual's quality of life during the palliative care phase. As nurses have an important role in palliative care, they should be aware of the various factors to be able to handle them by themselves or with the help of other professional categories to help the patient achieve the best possible quality of life.

Bakgrund: Palliativ vård omfattar förutom symtomlindring även ett teamarbete där distriktssköterskans kommunikation med patienten och närstående har stor betydelse. God palliativ vård i livets slutskede uppnås när patient och närstående känner trygghet och förtroende för distriktssköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av situationer där närståendes bedömning av patientens symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från den egna bedömningen. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en webbenkät med deskriptiv ansats. Webbenkäten skickades till 198 distriktssköterskor och sjuksköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige och besvarades av totalt 93. Deskriptiva analyser gjordes där frekvenser för samtliga frågor beräknades för att se fördelningen mellan de olika svarsalternativen. Slutligen gjordes sambandsanalyser genom korstabeller med chi2-test för att testa om det fanns ett signifikant samband mellan två variabler. Resultat: Resultatet indikerade att distriktssköterskor påverkas av närstående vid bedömningarna gällande symtomlindrande läkemedel för patienter i livets slutskede. Resultatet indikerade även att distriktssköterskor som inte har utbildning inom palliativ vård var mer benägna att ge symtomlindrande läkemedel till patienten för att stilla närståendes oro. Detta samband blev dock inte statistiskt säkerställt, även att det var nära signifikansnivån. Slutsats: Studiens resultat tyder på att distriktssköterskors och närståendes bedömning skiljer sig åt, gällande symtomlindrande läkemedel för patienter i livets slutskede. Resultatet tyder även på att distriktssköterskor som inte har utbildning inom palliativ vård kan vara mer benägna att ge symtomlindrande läkemedel till patienten för att stilla närståendes oro. Det visar även att distriktssköterskor kan vara i behov av ökad kunskap inom palliativ vård för att kunna ge patienten god vård i samspelet med närstående.