Bakgrund: För att kunna säkerställa en god omvårdnad för patienter i livets slut är det betydelsefullt att sjuksköterskor känner sig trygga i mötet med både patienten och anhöriga. Dessutom är det väsentligt att sjuksköterskor har rätt verktyg och redskap för att hantera känslomässigt utmanande situationer på ett professionellt sätt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors känslomässiga erfarenheter av att vårda patienter i livets slut. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna söktes genom databaserna PubMed och CINAHL. Innehållet i artiklarna analyserades enligt Popenoe et al. (2021), och ut det skapades tre huvudkategorier. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier som baserades på sjuksköterskans känslomässiga erfarenheter och det var (i) Känslor av utbrändhet, ångest och stress, (ii) Betydelsen av tidigare erfarenheter och samverkan i team, (iii) Sjuksköterskans copingmekanismer vid vård i livets slut. Konklusion: I den palliativa vården upplever sjuksköterskor ofta stress som kan leda till utbrändhet och ångest. Att vara en del av ett välfungerande team med patienten och deras närstående är avgörande för att den palliativa vården ska fungera. Det kolligiala stödet hjälper sjuksköterskor att enklare hantera arbetsdagen och därigenom ge bästa möjliga stöd och vård till patienten. Behovet av kompetensutveckling betraktades som avgörande. / Background: To ensure good care for patients at the end of life, it´s significant for nurses to feel confident in their encounters with both the patient and their relatives. Additionally, it´s substantially for nurses to have the right tools and resourses to handle emotionally challenging situations in a professional manner. Aim: The aim was to illuminate the emotional experiences of nursing in caring for patients at the end of life. Method: A general literature rewiew based on fifteen scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles were searched through the databases PubMed and CINAHL. The content of the articles was analyzed according to Popenoe et al. (2021), resulting in the creation of three main categories. Results: The results revaled three main categories based on the emotional experiences of nurses, which were (i) Feelings of burnout, anxeity, and stress, (ii) The importance of previous experience and teamwork, (iii) Nurses coping mechanisms in end-of-life care. Conclusion: In palliative care, nurses often experience stress that can lead to burnout and anxeity. Being part of a well-functioningteam with the patient and their loved ones is crucial for palliative care to work effectively. The support from colleagues helps nurses manage their workload and this provide the best possible support and care to the patient. The need for professional development was considered crucial.

Bakgrund: Målet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten och lindra patientens lidande fram till döden. Sjuksköterskorna ansvarar för att främja patientens livskvalitet både fysiskt och psykiskt. I den palliativa vården utvecklar sjuksköterskorna nära relationer, ofta med hela familjen. I landsbygdsområden upplever patienter och närstående att den palliativa vården är begränsad. Geografisk plats är en avgörande faktor för den palliativa vårdens tillgänglighet trots att vården strävar efter att vara jämlik. Sjuksköterskorna har en central roll i den palliativa vården och de har stor möjlighet att påverka utfallet gällande vården med sin kunskap. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med palliativ vård på landsbygden. Metod: Litteraturöversikten baseras på resultatet från 13 kvalitativa studier som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet gav tre huvudrubriker; sjuksköterskornas förutsättningar för palliativ vård i landsbygdsområden, sjuksköterskornas samarbete med andra professioner och närstående i landsbygdsområden och ökat ansvar för sjuksköterskorna i landsbygdsområden. Slutsats: Denna litteraturöversikt beskriver sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta i landsbygden uppdelat i flera teman. Den största nämnaren som resultatet visar är att sjuksköterskorna inom den palliativa vården i landsbygden har en central och ansvarstung roll i vårdkedjan. Brister i tillgänglighet och kunskap hos övriga yrkesprofessioner i vården gör att sjuksköterskornas ansvar upplevs öka. Sjuksköterskorna efterfrågar även ytterligare kunskap inom den egna yrkeskåren. Utbildning, tydliga rutiner och riktlinjer samt stödjande interventioner för sjuksköterskorna är faktorer som skulle kunna stärka den palliativa vården i landsbygden. Samt att få sjuksköterskorna att känna sig tryggare i yrkesrollen. / Background: The goal of palliative care is to improve the quality of life and to alleviate the patient's suffering until death. The nurses are responsible for promoting the patient's quality of life both physically and mentally. In palliative care, the nurse often develops close relationships with the whole family. In rural areas, patients and relatives experience that the palliative care is limited. Geographical location is a decisive factor for the avaliabilty of palliative care, even though the goal is for the care to be equal. Nurses have a central role regarding palliative care and they have a great opportunity to influence the outcome regarding palliative care with their knowledge. Aim: The aim of this literature review was to explore nurse's experiences of working with palliative care in rural areas. Method: The literature review is based on the results of 13 qualitative studies that were conducted using thematic analysis. Results: The coding resulted in three main headings: Nurse’s conditions of providing palliative care in rural areas, Nurses collaboration with other professional's and relatives in rural areas and increased responsibility for nurses in rural areas. Conclusion: This literature review describes nurses' experiences of working in rural areas divided into several themes. The biggest denominator that pervades the results is that the nurses in the care of palliative patients in rural areas has a central and responsible role in the care chain. Shortcomings in availability and knowledge among other professionals in rural areas causes nurses' responsibilities to increase. The nurses are also requesting additional knowledge within their own profession. Education, clear routines and guidelines as well as supportive interventions for nurses are factors that could strengthen palliative care in rural areas. As well as making the nurses feel more secure in their professional role.

Large, ever more complex, technological systems surround us and provide products and services that both construct and define much of what we consider as modern society. Our societal bargain is the trade-off between the benefits of our technologies and our constant vigilance over the safe workings and the occasional failures of these often hazardous sociotechnical systems during their operating life. Failure of a system's infrastructure, whether a complex subsystem or a single component, can cause planes to crash, oil rigs to burn, or the release of radioactivity from a nuclear power plant. To prevent catastrophes, much depends not only on skilled and safe operations, but upon the effective maintenance of these systems. Using the commercial nuclear power industry, of the United States, as a case study, this dissertation examines how nuclear power plant maintenance functions to ensure the plants are reliable and can safely operate for, potentially, eighty years; the current, government regulation defined limit, of their functional life. This study explores the history of U.S. nuclear maintenance regulatory policy from its early Cold War political precursors, the effect of the 1979 Three Mile Island reactor melt-down accident, through its long development, and finally its implementation by nuclear power licensees as formal maintenance programs. By investigating the maintenance of nuclear power plants this research also intends to expand the conceptual framework of large- technological-system (LTS) theory, in general, by adding a recognizable, and practically achievable, end-of-life (EOL) phase to the heuristic structure. The dissertation argues that maintenance is a knowledge producing technology that not only keeps a sociotechnical system operating through comprehension, but can be a surveillance instrument to make system end-of-life legible; that is both visible and understandable. With a discernible and legible view of system end-of-life, operators, policy makers, and the public can make more informed decisions concerning a system's safety and its continued usefulness in society. / Doctor of Philosophy / Large, ever more complicated, technical systems surround us and provide products and services that define much of what we consider as modern society. Our societal bargain is the trade-off between the benefits of our technologies and our constant vigilance over the safe workings and the occasional failures of these often hazardous systems during their operating life. Failure of a system's infrastructure, whether a complex subsystem or a single component, can cause planes to crash, oil rigs to burn, or the release of radioactivity from a nuclear power plant. To prevent catastrophes, much depends not only on skilled and safe operations, but upon the effective maintenance of these systems. Using the commercial nuclear power industry, of the United States, as a case study, this dissertation examines how nuclear power plant maintenance functions to ensure the plants are reliable and can safely operate for, potentially, eighty years; the current, government regulation defined limit, of their functional life. This study explores the history of U.S. nuclear maintenance regulatory policy from its early Cold War political precursors, the effect of the 1979 Three Mile Island reactor melt-down accident, through its long development, and finally its implementation by nuclear power licensees as formal maintenance programs. By investigating the maintenance of nuclear power plants this research also intends to develop a method to determine when a nuclear power plant, or other large technological system, is approaching or has reached the end of its reliable and safe operational life. The dissertation presents maintenance as a technology of knowledge that not only keeps a system operating through understanding of its components, but can be a general surveillance instrument to make system end-of- life legible. With a discernible and understandable view of end-of-life, operators, policy makers, and the public can make more informed decisions concerning a system's safety and its continued usefulness to society.

I takt med att världens befolkning blir äldre förväntas även antalet personer med kognitiv sjukdom att öka, likaså antalet anhöriga till dessa personer. Detta gör att det kommer bli vanligare att i vården och på särskilt boende möta personer med kognitiv sjukdom som är i livets slut och deras anhöriga. En viktig del i omvårdnaden både kring personer med kognitiv sjukdom men även i vården i livets slut är stöd till anhöriga. Syftet var att undersöka anhörigas erfarenheter av stöd vid livets slutskede hos en person med kognitiv sjukdom som bor på särskilt boende. Metoden var en litteraturöversikt, där tre databaser användes till datasökningen och 15 artiklar inkluderades till analys. Analysen utgick från Popenoe et al. (2021) där kategorier och underkategorier identifierades. Resultatet visade på tre kategorier med åtta underkategorier. Kategorierna var Anhörigas erfarenheter av information med underkategorierna: information och utbildning om sjukdomsförloppet, fortlöpande information och hållas informerade samt få individanpassad information. Andra kategorin var Anhörigas erfarenheter av socialt stöd med underkategorierna: socialt stöd från omgivningen och stöd från andra i liknande situation. Den tredje och sista kategorin som identifierades var Anhörigas erfarenheter av emotionellt stöd med underkategorierna: relation till vårdpersonal och holistiskt stöd. Artiklarna var huvudsakligen kvalitativa men även två kvantitativa och en artikel med mixad metod inkluderades. Slutsatsen var att anhöriga ansåg att det var viktigt att få information, både om den kognitiva sjukdomen, men också om livets slut. Det var viktigt för anhöriga att erhålla kontinuerlig information och på så vis få möjlighet till goda relationer med vårdpersonalen. Genom att känna ett emotionellt stöd från vårdpersonalen skapades trygghet och förtroende. Anhöriga som även hade ett gott socialt stöd genom familj, vänner och organisationer hade goda erfarenheter av stöd. / As the world's population ages, the amount of people developing dementia will also increase, as will the number of relatives to these people. This means that it will become more common to meet people with dementia who are at the end of life and their relatives receiving care in nursing homes. Providing support for relatives is an important aspect of nursing, especially for persons with dementia and those receiving end-of-life care. The aim was to investigate families’ experiences of end-of-life support for a person with dementia residing in a nursing home. The method was a literature study, where three databases were used for the data search and 15 articles were included for analysis. The analysis was based on Popenoe et al. (2021) where categories and subcategories were identified. The result shows three categories with eight subcategories. The categories were Families experiences of information with the subcategories: information and education about the course of the disease, ongoing information and being kept informed and individually tailored information. The second category was Families experiences of social support with the subcategories: social support from the environment and support from others in a similar situation. The third and last category that was identified was Families experiences of emotional support: with the subcategories of relationship with healthcare staff and holistic support. The articles were mainly qualitative, but two quantitative and one mixed method article have also been included. The conclusion is that family members consider it important to obtain information, both about dementia and the end-of-life care. Continuous information was important which enables the family to foster good relations with the care staff. Emotional support from the healthcare professionals cultivates feelings of security and trust. Additionally, relatives who also have strong social support through family, friends and organizations have good experiences of support.

Demenssjukdomars neurodegenerativa och progressiva förlopp leder till bristande förmåga att förmedla behov och önskemål. Många vårdas i livets slut på äldreboende där anhörigas delaktighet i vårdplanering ofta behövs vid beslut om vårdinsatser. Sjuksköterskan ansvarar för att planera och samordna vårdinsatser enligt ett personcentrerat förhållningssätt. Det inkluderar att ta hänsyn till anhörigas välbefinnande och ge praktiskt och emotionellt stöd under sjukdomsförloppet. Syftet med studien var att undersöka anhörigas erfarenheter av vård given i livets slut för personer med demenssjukdom på äldreboende. Studien genomfördes enligt metod för allmän litteraturöversikt där originalstudier mellan 2013-2023 erhölls genom systematisk sökning i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningar genererade i femton originalartiklar, relevanta data extraherades och syntetiserades i en integrerad analys. Studiens resultat antyder att anhörigas erfarenheter och emotionella upplevelser berodde på hur väl de hölls uppdaterade om sin närståendes hälsa, prognos och förväntade symtom. Vid delaktighet i vårdplanering kunde bristande kunskap och information om sjukdomsprocess leda till ökad emotionell börda. Upprätthållande av kontinuerlig dialog kunde stärka upplevelsen av att inkluderas som vårdpartner och bidra till känsla av att ha fått stöd. Resultatet visade att upplevelse av att ha fått få stöd kunde påverkas av vårdpersonals förhållningssätt och bemötande. Studiens slutsats visar att anhöriga är i behov av kontinuerlig dialog kring hälsotillstånd, prognos och behandlingsmöjligheter under hela sjukdomsförloppet. En personlig och trygg vårdrelation kunde minska emotionell börda vid vårdplanering och möjliggöra emotionell förberedelse inför döden. / The neurodegenerative and progressive courses of dementia diseases lead to diminishing ability to communicate needs and wishes. Many individuals receive end-of-life care in nursing homes, involvement of family members is essential to support in decisionmaking regarding care interventions. Nurses are responsible for planning and coordinate care interventions in line with a person-centered approach. This involves considering the well-being of family members and providing practical and emotional support throughout the course of the disease. The aim of the study was to investigate family members' experiences of end-of-life care provided to individuals with severe dementia in nursing homes. The study was conducted following a methodology for a general literature review, where original studies conducted between 2013 and 2023 were obtained through systematic searches in the PubMed and CINAHL databases. These searches yielded fifteen original articles, the relevant data were synthesized through an integrated analysis. The findings of the study suggest that the experiences and emotional responses of family members depended on how well they were kept informed about the health, prognosis, and expected symptoms of their loved ones. Involvement in care planning could be hindered by a lack of knowledge and information about the disease process, leading to increased emotional burden. Maintaining continuous dialogue could strengthen the perception of being included as a care partner and contribute to a sense of having received support. The results also indicated that the perception of receiving inadequate support could be influenced by the attitudes and interactions of healthcare personnel. The study concludes that family members require ongoing dialogue regarding the health status, prognosis, and treatment options throughout the entire course of the illness. A personal and supportive care relationship could reduce emotional burden during care planning and facilitate emotional preparation for death.

Akutmottagningar har ansvaret att erbjuda vård av hög kvalitet i livets slutskede. Tidigare forskning beskriver att akutsjukvårdsverksamheter och dess ledning brister i utformningen av palliativ vård, vilket potentiellt kan minska förtroendet för hälso- och sjukvårdssystemet. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slut på en akutmottagning. Metoden var att utifrån en teoretisk utgångspunkt från de fyra hörnstenarna i palliativ vård göra en systematiserad allmän litteraturstudie. Resultatet grupperades i två huvudkategorier: Faktorer som kan påverka omvårdnaden vid vård i livets slut och Sjuksköterskans upplevelse kan påverka omvårdnaden vid livets slut. Resultatet presenterades i totalt sex underkategorier där det framkommer att vården av patienter i livets upplevs som negativ av sjuksköterskor på akutmottagningar. Akutmottagningens uppdrag, dess miljö och kunskapsbrist anges som orsaker till detta. Upplevelsen av den negativa uppfattningen förstärks av sjuksköterskans upplevelse av hög arbetsbelastning, brist på resurser och brist på tid för att utföra god omvårdnad för patienter i livets slut. Detta bekräftar tidigare forskning att akutmottagning är en olämplig miljö för patienter i livets slut. Slutsatsen är att dels bör akutmottagningens resurser stärkas för denna patientkategori, dels bör akutsjukvårdens styrning ses över så att dessa patienter skall styras till andra mer lämpliga enheter än akutmottagning om behov av akut sjukvård uppstår. / Emergency departments have the responsibility to provide high-quality end-of-life care. Previous research describes deficiencies in the provision of palliative care within emergency healthcare facilities and their management, which could potentially undermine trust in the healthcare system. The aim of this study is to investigate and describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life in an emergency department. The method involved conducting a systematic general literature review based on the theoretical framework of the four cornerstones of palliative care. The results were grouped into two main categories: Factors that may affect end-of-life care and Nurses' experiences that may influence end-of-life care. The results were presented in a total of six subcategories, revealing that the care of patients at the end of life is perceived negatively by nurses in emergency departments. The department's mission, its environment, and lack of knowledge are cited as reasons for this perception. The experience of this negative perception is reinforced by nurses' experiences of high workload, resource shortages, and lack of time to provide good care for patients at the end of life. This confirms and concludes previous research that emergency departments are an unsuitable environment for patients at the end of life. In conclusion, resources for this patient category in emergency departments should be strengthened, and the management of emergency healthcare should be reviewed to direct these patients to other more appropriate units than the emergency department when acute healthcare needs arise.

BakgrundVård i livets slutskede handlar framför allt om att lindra lidande och ge personen bästa möjliga livskvalitet och en värdig sista tid i livet. Sjuksköterskan har en central roll i vården vid livets slut och stöd till patienter och närstående är ofta komplext. Därav är det viktigt att ta reda på hur sjuksköterskor upplever vårdandet, för att öka kunskapen och förståelsen i syfte att kunna ge patienten och närstående en god vård i livets slutskede. SyfteAtt beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. MetodEn strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologi som används vid systematiska översikter. Innehållet i resultatet baseras på 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 2014 – år 2022, från databaserna CINAHL samt PubMed. ResultatSjuksköterskors upplevelser delades in i tre huvudkategorier. Huvudkategorin Sjuksköterskans roll med följande tre underkategorier; Egenskaper, Stöd till patienten samt Stöd till familjen. Huvudkategorin Värdighet i livets slut med Hinder respektive Främjande som underkategorier samt huvudkategorin Känslor i vårdandet med underkategorierna; På ett personligt plan, På ett professionellt plan och I relation till familjen. SlutsatsSjuksköterskor upplever det utmanande, komplext och svårt att vårda patienter i livets slutskede och de blir emotionellt påverkade i samband med vårdandet. Studiens resultat kan tolkas som att sjuksköterskor behöver besitta flera olika egenskaper och förmågor samt få rätt förutsättningar för att kunna ge en god och värdig vård i livets slut. / BackgroundEnd-of-life-care is about ease suffering and give the person the best quality of life as possible and to die with dignity. The nurse has a central role in end-of-life-care and support for patients and their close relatives is often complex. Therefor it is of importanceto explore how nurses experience the care, to increase knowledge and understanding in order to be able to give the patients and close relatives good end-of-life care. AimTo describe nurses' experiences of caring for patients in end-of-life. MethodA structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The result is based on the content from 15 qualitative scientific studies, published between 2014 and 2022, from the databases CINAHL and PubMed. ResultsNurses’ experiences were divided into three main categories. The main category The role of the nurse with the following three subcategories; Qualities, Support for the patient and Support for the family. The main category Dignity at the end of life with Obstacles and Promotion as subcategories, and the main category Emotions in caring with subcategories; On a personal level, On a professional level and In relation to the family. ConclusionsNurses find it challenging, complex and difficult to care for patients at the end-of-life and they are emotionally affected in connection with the care. The study's results can be interpreted as that nurses need to have several different qualities and abilities and to be given the right conditions to be able to provide good care with dignity in end-of-life.

Bakgrund: Vård i livets slutskede utgör den avslutande delen av palliativ vård. Patienter som lider av obotlig, livshotande sjukdom och befinner sig i livets slutskede behöver en holistisk och personcentrerad vård. Omvårdnad är en sjuksköterskans kompetensområde. Det är ett komplext uppdrag att samordna teamarbetet och ge personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt på 12 originalartiklar från PubMed och CINAHL analyserades enligt Fridbergs (2022) metodbeskrivning för litteraturöversikt med hjälp av sökorden:” nurse”,” nurses”,” terminal care”,” end of life”, “terminal”,”experience”,” perspective”,” perception”. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre teman. Första temat ”Sjuksköterskors positiva och negativa erfarenheter”, där sjuksköterskor beskrev komplexiteten i sina egna personliga erfarenheter och upplevelser av att ta hand om patienter i livets slutskede. Andra temat ”Sjuksköterskan i det patientnära arbetet” beskriver sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård och arbete med närstående, samt erfarenheter av döendeprocessen och de etiska aspekterna av vård i livets slutskede. Det sista temat berör ”Erfarenheter av faktorer relaterade till organisationen”, där sjuksköterskor beskrev hur teamarbete och organisationen påverkar förutsättningarna för god vård. Slutsats: Att vårda patienter i livets slutskede medför många fysiska och emotionella utmaningar för sjuksköterskor, som möter komplexa etiska situationer och existentiella frågor. För att kunna närvara vid patientens lidande samtidigt ge holistisk och personcentrerad vård behöver sjuksköterskor kompetensutveckling och stöd från teamet och organisationen. Det är avgörande för ett professionellt förhållningssätt och för den personliga mentala hälsan att kunna hantera sina egna känslor och upplevelser relaterade till döendeprocessen. / Background End-of-life care constitutes the final part of palliative care. Patients suffering from incurable, life-threatening diseases and are in the final stages of life require holistic and person-centered care. Patient care is within the nurse’s scope of competence. Coordinating team efforts to provide person-centered care is a complex task. Aim To describe nurses’ experiences of caring for adult patients at the end of life Method A literature review of 12 original articles from the PubMed and CINAHL Analyzed following Fridberg's (2022) recommendations for literature review. Keywords: “nurse”, “nurses”, “terminal care”, “end of life”, “terminal”, “experience”, “perspective”, “perception”. Results The literature review resulted in three themes. The first theme: “Nurses” positive and negative experiences”, where nurses described the complexity of their own personal experiences and encounters in caring for patients at the end of life. The second theme: “The nurse in near - patient care” describes nurses’ experiences of person-centered care and working with family members, as well as experiences of the dying process and the ethical aspects of end-of-life care. The final theme addresses “Experiences of organization-related factors”, where nurses described how teamwork and organization affect the conditions for good care. Conclusions Caring for patients in the final stages of life entails many physical and emotional challenges for nurses, who encounter complex ethical situations and existential questions. To be present for the patient’s suffering while providing holistic and person-centered care, nurses need competence development and support from their team and organization. It is crucial for a professional approach and for personal mental well-being to be able to manage one's own emotions and experiences related to the process of dying.

Bakgrund: Patienter med cancer som erhåller palliativ vård genomgår tillsammans med sina närstående ett stort lidande. Sjuksköterskornas roll i omvårdnaden av dessa patienter är att lindra lidandet och bevara patienternas värdighet med hjälp av personcentrerad omvårdnad i syfte att ge patienterna en så bra sista tid i livet som möjligt. Syftet var att kartlägga upplevelser hos patienter med cancer som erhåller palliativ omvårdnad i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design som baserades på tio vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Elo och Kyngäs metod för kvalitativa innehållsanalyser användes för analys av datan.  Resultat: Tre kategorier identifierades: begränsningar som medföljer sjukdomen, vikten av att bli sedd och hörd, att närma sig döden, till dessa framkom sex subkategorier. Slutsats: Patienterna upplevde att ett värdigt bemötande och meningsfull kommunikation var viktigt i livets slutskede. Adekvat smärtlindring fick patienter att känna livslust och välbefinnande, en utmaning var att finna acceptans i att vara en börda för familjen relaterat till en begränsande kroppslig förmåga. Mer forskning behövs utifrån sjuksköterskors och närståendes perspektiv avseende deras behov för att kunna ge en mer adekvat palliativ omvårdnad / Background: Patients with cancer who receive palliative care go through great suffering together with their relatives. The nurse's role in the care of these patients is to alleviate suffering and preserve the patients' dignity with the help of person-centered nursing with the aim of giving the patients as good a final time in life as possible.   The aim was to map the experiences of patients with cancer who receive palliative care at the end of life.   Method: A literature review of qualitative design based on ten scientific articles from the databases PubMed and CINAHL. Elo & Kyngä's method for qualitative content analysis was used to analyze the data.   Results: Three categories were identified: limitations accompanying the illness, the importance of being seen and heard, approaching death, to these six subcategories emerged.  Conclusion: The patients felt that dignified treatment and meaningful communication were important in the final stage of life. Adequate pain relief made patients feel zest for life and well-being, a challenge was finding acceptance in being a burden to the family related to a limiting physical ability. More research is needed from the perspective of nurses and relatives regarding their needs in order to provide more adequate palliative care.

Recent efforts mitigating the global energy crisis has led to a radical shifttowards solar energy production. However, photovoltaic module (PVM) waste remains a grave concern. Burden shifting within a system is attributed to the lack of systems thinking applied in socio-technical transitions. Policies describe the processes for end-of-life management such as recycling, yet in practice leaves room for improvement. This paper aims to aid decision-makers with a systems perspective examining the barriers to increased recycling of PVMs. A comparative case study using qualitative data was collected from 12 semi structured interviews in South Africa and Sweden. Interviewees were recognized as key actors in the solar energy transition, as well as having a role to play in recycling PVMs. Using systems thinking approach, the interview results were used to define and visualize a social-technological-ecological system (STES), as well as its components and their relationships contained therein. The STES for Sweden included 12 components with 15 different relationships. Whereas South Africa’s systems included 13 components and 25 different relationships, owing to the addition of the ‘Social equity’ component and several more relationships within the social subsystem, extending to the technological subsystem. Barriers, where connections between components were disconnected, were interpreted. Despite the stark contrast between South Africa and Sweden’s landscapes and regimes, the pathways to bridge barriers are relatively the same. These include implementing economic instruments to encourage recycling, circular design of PVMs, and enhancing the information, knowledge and skills of recycling processes. The transition’s maturity was an overarching theme influencing the broader state of the system. Further research on the cognitive dissonance of sustainability transitions and the long-term impacts, as well as cause and effects relationships between components, and refining component definitions in the social subsystem based on emerging literature are encouraged.