Bakgrund: Inom intensivvården råder en kurativ vårdkultur, målet är att patienter ska botas. Dock sker nästan en femtedel av alla dödsfall i Sverige inom intensivvården. Således är behovet av kvalificerad palliativ vård betydande, men forskning visar att vården i dagsläget har svårt att möta dessa behov. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter palliativt inom intensivvård. Metod: En integrativ litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman konstruerades: strävan efter att skapa en värdig död, hinder för en värdig död och faktorer som främjar en värdig död. Diskussion: Författarna har utifrån valda delar i Watsons Caring Science omvårdnadsteori i relation med tidigare forskning, diskuterat de fynd de ansåg varit mest intressanta. / Background: The intensive care has a curative caring culture, and the goal is to cure patients. Even so, one fifth of the deaths in Sweden happen within the intensive care. This makes the need for qualified palliative care apparent, though research shows that current care fails to meet these needs Aim: To describe nurses experiences of providing palliative care in an intensive care context. Method: An integrative literature review based on twelve qualitative scientific articles. Results: Three themes were constructed:  striving to create a dignified death, barriers to a dignified death and factors that promote a dignified death. Discussion: Based on selected parts of Watson's Caring Science Nursing Theory and in relation to other research, the results considered to be of highest interest is discussed.

Bakgrund: Palliativ vård är uppdelad i en tidig och en sen fas inriktade på att lindra lidande och främja livskvalitet. Enligt lagar och styrdokument ska sjuksköterskor vårda patienter och deras närstående personcentrerat. Patienterna som vårdas i livets slut värdesätter att få vara delaktiga i vårdandet. Patienterna och deras närstående upplever att vårdandet i livets slut inte alltid tillgodoser deras behov. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdande av patienter i livets slut. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes. Tretton artiklar analyserades. Resultat: Efter analys framkom tre teman: Att utgå från patienters behov, att känna sig begränsad i vårdandet och att bli personligt påverkad. Här beskrivs sjuksköterskans upplevelser med sju subteman: Att ge individanpassad vård, att kommunicera med patienter och närstående, att arbeta i team kring och med patienten, att uppleva tidsbrist, att sakna förutsättningar för vårdandet, att bli känslomässigt påverkad av vårdandet och att omvärdera sin egen existens. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde den palliativa vården som individuellt anpassad till patienterna och deras närstående. De upplevde att vårdandet ibland som bristfälligt då resurser och förutsättningar saknades. Vidare upplevdes dokumentationen kring patienter i livets slut som bristfällig. Sjuksköterskorna upplevde att de blev känslomässigt påverkade av vårdandet och omvärderade sin egna existens. / Background: Palliative care is divided into two stages. An early stage and a late stage focusing on alleviating suffering and promoting quality of life. Laws and control documents states that nurses are to care for patients and their relatives in a person centered manor. Patients receiving end of life care value being included in their caring process. Patients and their relatives does not always get their needs met. Aim: To describe nurses experiences of providing end of life care. Method: A qualitative literature study with a describing synthesis. Thirteen articles were analyzed. Findings: The analysis produced three themes: To provide care based on patients needs, to feel limited in the providing of care and personal impact. These themes describe the nurses experiences in seven subthemes: Providing individualized care, communicating with patients and their relatives, teamwork around and together with the patient, experiencing a lack of time, lacking prerequisites for providing care, becoming emotionally affected by the caring process and reevaluating the own existence. Conclusion: Nurses saw the palliative care as individualized to the patients and their relatives. Due to a lack of resources and bad conditions they thought caring to be insufficient. Nurses also found documentation of the end of life caring process to be inadequate. They were emotionally affected by the caring due to which, they also reevaluated their own lives.

Bakgrund: Existentiell omvårdnad är en av de fyra dimensionerna för en människas helhetsvård och att tillhandahålla existentiell omvårdnad ingår i sjuksköterskans roll. Personer i palliativ vård är sårbara och att lindra personernas lidande står i fokus. Trots detta glöms den existentiella dimensionen ofta bort och personer blir lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av existentiell omvårdnad inom palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med tolv vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna söktes i databaser och Fribergs femstegsanalys användes till analys av artiklar. Resultat: Via analysen av materialet utformades tre huvudkategorier. Vikten av relationen belyste betydelsen av att vara närvarande och skapa en balans. Kommunikationens betydelse beskrev verbala och icke-verbala konversationer samt Utmaningar i det dagliga arbetet beskrev känslan av otillräcklighet. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde utmaningar med att tillhandahålla en existentiell omvårdnad. Brist på tid och kunskap ledde till att sjuksköterskor upplevde en känsla av otillräcklighet medan en bra kommunikation och relation med patienterna underlättade vid identifiering av patienters existentiella behov. / Background: Existential care is one of the four dimensions when caring for a human and to provide existential care is included in the nurse profession. People in palliative care are vulnerable and to ease the persons suffering is the main focus. Despite this, the existential dimension is often forgotten and people suffer. Aim: The aim of this study was to describe nurses experience of existential care in the palliative care. Method: A qualitative literature review with twelve scientific articles were used. The search for articles was made in databases and Fribergs five step analysis was used during the article analysis. Result: Through the analyses, three main categories were formed. Importance of the relationship described the great value of being present and creating a balance. The importance of communication described the verbal and non-verbal conversations. And Challenges for the daily work described the feeling of inadequacy. Conclusion: Nurses experienced challenges with providing an existential care. Lack of time and knowledge led to nurses experiencing a feeling of inadequacy whilst a good communication and relationship with the patients facilitated in identifying a patient's existential needs.

Purpose: The purpose of this research is to explore suitable end-of-life strategies for fashion retailers of custom-made products after they have been returned by the customer, by analysing and evaluating these strategies, and how to implement and conclude the viability of these. Method: The study follows an abductive explorative case study method. The exploratory design is structured as follows; a literature review is carried out, followed by interviews for collecting empirical data, which is analysed with the help of a conceptual framework. Thereafter, secondary data is collected to create an overview of the real-world context in the form of end-of-life strategies implemented by fashion retailers. Finally, the case was tested within a new proposed framework. Findings: The findings demonstrate the importance of the core values of the companies and inherent to that, the product characteristics and design in the decision-making of a suitable end-of-life strategy. For that reason, a second phase of data collection based on secondary data was implemented and juxtaposed the first finding from the interviews. The main insight this paper shows is that resell “as it is”, which is a common end-of-life strategy for regular fashion retailers, is a conflicting strategy for retailers of custom-made clothing. Introducing an adapted version of the Sustainable Value Analysis Tool as a conceptual framework gave a better insight in how to approach and analyse suitable end-of-life strategies and shows the relation between these parameters. Originality: It is difficult according to the findings of this study to conclude a generalisable, one-size-fits-all end-of-life strategy for returned custom-made products. However, the introduction of an adapted version of the Sustainable Value Analysis Tool can serve a purpose for all fashion retailers in this transformation process and which is not limited to fashion retailers of mass customised clothing.

京都大学 / 0048 / 新制・論文博士 / 博士(医学) / 乙第13327号 / 論医博第2195号 / 新制||医||1044(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 古川 壽亮, 教授 伊達 洋至, 教授 佐藤 俊哉 / 学位規則第4条第2項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Bakgrund: I dagens samhälle finns det en vilja att vårda patienten i hemmiljön. I takt med detta läggs det samtidigt en stor vikt på att som sjuksköterska bemöta närståendes upplevelser i vården. Att ta tillvara på vad som är viktigt för den enskilde individen och stärka närståendes roll som informell vårdgivare inom den palliativa vården och vård i livets slutskede.   Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: Studien är litteraturöversikt med induktiv ansats och en kvalitativ metod. Resultat: Närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede var att det fanns flertalet brister framförallt när det kom till vårdpersonalens kunskapsnivå, kommunikation samt stöd och vägledning. Vårdpersonalen hade inte alltid kunskap eller den utbildning som krävdes i vissa moment. Även när det kom till kommunikationen fanns det brister i att vårdpersonalen istället för att ge information muntligt gav information via informationsblad och broschyrer, vilket inte alltid uppskattades. Det visade sig också att stödet från vårdpersonalen många gånger inte fungerade. Närstående upplevde bland annat att vårdpersonalen hade svårt att prata om svåra frågor och ge rätt stöd. Slutsats: Utifrån studien framkommer det att det finns brister när det kommer till den palliativa vården i livets slut i hemmet utifrån närstående upplevelser. De tre viktigaste fynden studien påvisar är just bristen på kunskap hos vårdpersonalen men även brister när det kommer till kommunikation och behovet av stöd. Sjuksköterskan behöver leva upp till 6S:n, för att kunna leverera en personcentrerad och högkvalitativ vård. Detta för att förhindra att närståendes välmående påverkas negativt.

Bakgrund: När anhöriga vårdar palliativ närstående i hemmet behöver de ett fullgott stöd från hälso- och sjukvården. Detta för att klara av omvårdnadssituationen samt parallellt hantera sorgeprocessen under hela sjukdomsförloppet. Hälso-och sjukvårdspersonal behöver kunna fånga upp och förse anhörigvårdare med rätt insatser för att bibehålla deras hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet är att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda palliativ närstående i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt grundad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Många anhöriga känner ambivalens inför sin roll som anhörigvårdare. För att hantera denna roll är många anhöriga i behov av en tydlig roll- och ansvarsfördelning, både mellan hälso- och sjukvårdspersonal men även andra inblandade parter. Flera anhöriga belyser en önskan om att få möjlighet till mental och känslomässig förberedelse för att växa in i sin roll som anhörigvårdare. De viktigaste faktorerna för att vårda närstående med framgång är anhörigas känsla av säkerhet, trygghet och tillit till hälso- och sjukvårdspersonal. Anhöriga ställs inför varierande utmaningar vilket leder till behov av olika former av stödinsatser och information från hälso-och sjukvårdspersonal. Konklusion: För att klara av rollen som anhörigvårdare behöver anhöriga känna att de får tillgång till rätt och adekvat stöd från hälso-och sjukvårdspersonal samt inblandade parter. / Background: Relatives’ nursing their next of kin facing end of life at home, needs adequate support from the healthcare to successfully handle the caring situation as well as their grieving process during the illness trajectory. Healthcare professionals need to be interceptive and provide the right interventions to maintain the health and quality of life in family caregivers Aim: To describe family caregivers’ experiences of nursing a relative facing end of life in a home setting. Method: Qualitative literature review based on ten scientific articles. Findings: Experiences of ambivalence towards the role of family caregivers. To manage the family caregiver role distinct distribution of care responsibilities between health care professionals is needed, as well as an expressed desire for mental and emotional preparedness to grow in their role as family caregiver. Important considerations to successful family caregiving are the relatives’ feelings of security and trust towards the healthcare professionals. Varying challenges in family caregiving need to be addressed and supported by healthcare professionals. Conclusion: To master the family caregiver’s role it’s important to get access to right and timely support from healthcare professionals as well as involved parties.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort i hela världen och cirka 40 miljoner människor behöver vårdas palliativt varje år. Många människor önskar att få dö i sina egna hem och därför har palliativ vård i hemmet blivit en växande vårdform som är under utveckling. Palliativ vård grundar sig på de fyra hörnstenarna: symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till de närstående. Dessa bygger på att lindra och förebygga lidandet hos patienten. Sjuksköterskan har en ledande roll i omvårdnaden och ska arbeta genom ett etiskt och personcentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskans arbete grundar sig i respekt för patientens integritet och fokusering på att främja hälsa, lindra symtom och lindra lidandet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård i patientens egna hem. Metod: En litteraturöversikt gjordes enligt Fribergs (2017) metod. De databaser som användes inför sökningen av vetenskapliga artiklar var följande: CINAHL Complete, PubMed och Medline. I arbetet inkluderades nio kvalitativa och en kvantitativ artikel, då dessa bedömdes svara på syftet att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Utvalda artiklar analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman: Vårdrelationens betydelse, Arbetsgruppens betydelse, Behovet av kompetensutveckling och Personlig påverkan. Sjuksköterskorna hade positiva och negativa erfarenheter av den palliativa hemsjukvården. Goda vårdrelationer, fungerande samarbeten och den tillfredsställelse som arbetet gav upplevdes som positivt. Otillräcklig kunskap, brist på tid samt svårigheter i att möta etiska dilemman upplevdes som negativt. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterar författarna styrkor såväl som svagheter med litteraturöversikten. I resultatdiskussionen diskuteras huvudfynden i resultatet genom Katie Erikssons omvårdnadsteori, tidigare forskning, bakgrund och författarnas egna reflektioner. / Background: Worldwide, approximately 40 million people are in need of palliative care every year. Many people wishes to die in their own homes, palliative home care is therefore a growing form of care. Palliative care is based on the four cornerstones: relieve symptoms, teamwork, communication and relations and family support, which aims to alleviate and prevent patient suffering. The nurse has a leading role in nursing and shall work through an ethical and person-centered approach. The nurse's work is based on respect for the patient's integrity and focus on promoting health, alleviating symptoms and suffering. Aim: The aim of the study was to illuminate nurses’ experiences of palliative care in the patient's own home. Method: A literature review was made according to Friberg's (2017) method. The databases that were used for the search of scientific articles were as follows: CINAHL Complete, PubMed and Medline. Nine qualitative and one quantitative article were included, since they were assessed to respond to the aim of exploring nurses' experiences of palliative care at home. Selected articles were analyzed using Friberg's method of analysis. Results: The results are presented in four themes: The importance of a care relationship, The importance of colleagues, The need of education and Personal impact. The nurses had positive and negative experiences of palliative home care. Good care relationships, good cooperation in the team and satisfaction through work were perceived as positive. Insufficient knowledge, lack of time and difficulties in meeting ethical dilemmas were on the other hand perceived as challenging. Discussion: In the method discussion, the authors discusses strengths as well as weaknesses with the literature review. In the result discussion, the main findings in the results are discussed through Katie Eriksson's nursing theory, previous research, background and the authors' own reflections.

Bakgrund: Dödshjälp är endast lagligt i ett fåtal länder och stater runt om i världen och kan ske via eutanasi eller läkarassisterat döende. Det dominerar två modeller, Beneluxmodellen och Oregonmodellen. I livets slutskede har alla rätt till den bästa omvårdnaden och sjuksköterskan försöker sätta sig in i och förstå varför patienter ber om dödshjälp. Syfte: Syftet var att beskriva orsaker som kan påverka patienter i livets slutskede att önska dödshjälp.  Metod: En litteraturöversikt valdes som metod där fem kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Litteratursökningarna genomfördes i CINAHL Complete, PubMed och MEDLINE. Resultat: Tre huvudteman identifierades, autonomi, existentiella värderingar samt lidande. Som subteman till autonomi valdes rätt att styra över sin egen död samt självkänsla och börda. Subteman som valdes till existentiella värderingar var andligt samt hopplöshet och misstro. Till lidande valdes outhärdligt lidande samt fysiskt och psykiskt lidande som subteman. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades styrkor och svagheter med vald metod. Resultatet diskuterades med delar av Katie Erikssons teori. Patienter önskade dödshjälp främst genom att få dö med värdighet, undkomma lidande med oro, ångest och depression. Att kunna ha rätt till sin autonomi och själv bestämma när livet ska avslutas. Att inte känna sig som en börda och vara beroende av omvårdnad motiverade patienter att önska dödshjälp. / Background: Euthanasia is only legal in a few countries and states around the world and can be done through euthanasia or physician-assisted dying. It dominates two models, the Benelux model and the Oregon model. At the end of life everyone is entitled to the best care and the nurse tries to understand why patients ask for euthanasia. Aim: The purpose was to describe causes that may influence patients at the end of life to seek euthanasia. Method: A literature review was chosen as the method where five qualitative and three quantitative scientific original articles were included in the result. The literature searches were conducted in CINAHL Complete, PubMed and MEDLINE. Results: Tree main themes were identified, autonomy, existential values and suffering. As a subtheme of autonomy, the right to rule over one´s own death as well as self-esteem and burden was chosen. Subthemes chosen for existential values were spiritual as well as hopelessness and mistrust. For suffering, unbearable suffering was chosen as well as physical and mental suffering as subthemes. Discussion: In the method discussion strenghts and weaknesses were discussed with the chosen method. The result was discussed with parts of Katie Erikssons theory. Patients wanted euthanasia mainly by dying with dignity, escaping suffering with depression and anxiety. Being able to have the right to their autonomy and decide for themselves when life should end. Not feeling like a burden and being dependent on nursing motivated patients to wish euthanasia.

Bakgrund: Cancer är den andra största orsaken till att människor dör världen över. Enligt WHO dog 9,6 miljoner människor i cancer 2018. I takt med att antalet människor som insjuknar i cancer ökar blir även behovet av vård i livets slutskede större samt mer kunskap efterfrågas. Vård i livets slutskede är flerdimensionellt och komplext vilket ställer höga krav på såväl vårdgivare som sjuksköterskor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med cancerdiagnos i livets slutskede. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall och analyserades enligt Forsberg och Wengströms modell för innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Emotioner, Personlig och professionell utveckling, Professionellt stöd och Kommunikation. Konklusion: Den samlade bilden av de granskade studierna visar att vårda patienter med cancerdiagnos i livets slutskede upplevs av sjuksköterskorna som både givande och påfrestande. Vidare är den subjektiva känslan hos sjuksköterskorna något som handlar om den egna existensen och att alltid ha döden närvarande samt att i många avseenden känna sig otillräcklig. / Background: The second leading cause of death globally is cancer. According to WHO 9,6 million people died from cancer in 2018. As the number of people who suffer from cancer diagnosis increases, the need for palliative care and more knowledge increases. End of life care is demanding and complex and therefore it is important to expand our knowledge and illuminate the experiences of nurses who work with patients in the end of life care. Aim: The purpose is to describe the experiences of nurses caring for patients with cancer diagnosis at the end of life. Method: A literature review with a qualitative approach. Literature searches were conducted in the databases PubMed and CINAHL. The selected studies were examined by using SBU:s review template for qualitative studies and were analyzed based on Forsberg and Wengström's model for content analysis. Results: In the results four themes emerged, Emotions, Personal and professional growth, Professional support and Communication. Conclusion: The general findings from the selected studies show that end of life care is experienced by the nurses as both rewarding and wearisome. Furthermore, the subjective feelings that concerns the nurses’ own existence and the feeling of death always being present, which gives them a feeling of being inadequate.