The aim of the present study was to investigate how sensory processing sensitivity is related to the personality traits extraversion, agreeableness, emotional stability, conscientiousness and autonomy of the five-factor model. The samples for the study were members of the Association for the Highly Sensitive in Sweden and a Facebook community for highly sensitive individuals. The participants in the present study responded on a web-based questionnaire to participate. To answer the purpose of the study The Highly Sensitive Person scale (HSPS) were used to measure the degree of a person’s sensitivity. The Five Factor Personality Inventory (FFPI) was used to measure the Big Five personality traits. The data were analyzed in the statistics program SPSS with Pearson’s correlations coefficient and a multiple regression analysis. The result of the multiple regression analysis showed that personality traits of neuroticism and agreeableness predicted sensory processing sensitivity. Further on results showed that the personality traits of extraversion, conscientiousness and autonomy not predicted sensory processing sensitivity. The results of the study conclude that participants of the study are much likely to have the personality traits neuroticism and introversion. Furthermore, results indicated that the participants of the study had the personality traits agreeableness, conscientiousness and autonomy. Continued studies with other methodological starting points are needed to achieve greater knowledge about the personality trait sensory processing sensitivity. / Studiens syfte var att undersöka om det fanns en relation mellan högkänslighet och personlighetsdragen extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, öppenhet samt emotionell stabilitet enligt femfaktormodellen. Urvalet bestod av medlemmar från Sveriges Förening för Högkänsliga och en Facebookgrupp som riktar sig till högkänsliga personer. För att besvara frågeställningen användes en webbaserad enkät som mailades ut till medlemmarna i Sveriges Förening för Högkänsliga samt publicerades i Facebookgruppen. Beroendevariabeln högkänslighet mättes med mätinstrumentet The Highly Sensitive Person Scale (HSPS). Oberoendevariablerna extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, emotionell stabilitet och öppenhet mättes med mätinstrumentet The Five Factor Personality Inventory (FFPI). Dataanalyserna som genomfördes i studien var Pearsons korrelationskoefficient och multipel regressionsanalys. Regressionsanalysen visade att personlighetsdragen emotionell stabilitet och vänlighet var prediktorer för högkänslighet. Personlighetsdragen extraversion, samvetsgrannhet och öppenhet var inte prediktorer för högkänslighet. Resultatet indikerade att studiens deltagare i högre grad hade personlighetsdragen neuroticism och introversion. Vidare visade resultatet att studiens deltagare hade grad av personlighetsdragen samvetsgrannhet, vänlighet och öppenhet. Studien gav en indikation på hur hög grad av högkänslighet var i relation till andra personlighetsdrag. Resultatet kan således öka kunskapen om högkänslighet och vad det medför. Fortsatta studier med andra metodologiska utgångspunkter krävs för att få ökad kunskap om personlighetsdraget högkänslighet.

The present study examines relationships among differences in personality, financial planning behaviors, and retirement life satisfaction. The hypothesized sequence of relationships is: PersonalityàFinancial Planning BehavioràRetirement Life Satisfaction. The study adds to prior research by clarifying the hypothesized role that proactive personality (as opposed to other personality variables such as the Big Five) has as a predictor, and also by showing how differences in discrete types of financial planning behavior influence retirement life satisfaction and mediate effects of proactive personality on satisfaction. This study tests these linkages while also addressing limitations and ambiguity in prior research regarding these potentially important effects among disposition, financial planning and a satisfactory retirement.

Tidigare forskning visar att interpersonella arbetsrelaterade konflikter kan få negativa följer på arbetsplatsen, för såväl anställda som organisationen i sig. Konflikter tar stor plats och uppmärksamhet från arbetet, vilket kan leda till både minskad effektivitet och produktivitet. Konflikter kan ha en inverkan på de anställdas psykiska välmående och är en bidragande faktor till stress. Hur vi tolkar, uppfattar och agerar i konflikter beror delvis på individuella skillnader. Denna studie undersöker därav sambandet mellan personlighet och involvering i interpersonella arbetsrelaterade konflikter. Kvantitativ metod användes för studien och datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning online. Frågeformuläret bestod av två instrument, BFI-44 som mätte de fem personlighetsdragen utifrån femfaktormodellen samt Interpersonal Conflict At Work Scale (ICAWS) för att mäta interpersonella arbetsrelaterade konflikter. Totalt deltog 41 personer (M = 47, SD = 10) i studien som alla, vid tidpunkt för enkätundersökningen, var anställda tjänstemän på en svensk industri som producerar livsmedel. Det personlighetsdrag som visade sig ha starkast samband med hur ofta en individ är involverad i interpersonella arbetsrelaterade konflikter var neuroticism. Korrelationen visade sig vara medelstark och positiv (r = .26), och är det resultat som är mest betydande för studien. Resultatet visar att en individ med höga värden av neuroticism oftare tenderar att uppleva sig vara involverad i interpersonella arbetsrelaterade konflikter. / Previous research shows that interpersonal work-related conflicts can have negative consequences in the workplace, for both employees and the organization itself. Conflicts take great place and attention from work, which can lead to both reduced efficiency and productivity. Conflicts can have an impact on employees' psychological well-being and are a contributing factor to stress. How we interpret, perceive and act in conflicts partly depends on individual differences. This study investigates the relationship between personality and involvement in interpersonal work-related conflicts. Quantitative method was used for the study and the data collection was done through an online survey. The questionnaire consisted of two instruments, the BFI-44 as the five personality traits based on the Five-Factor Model and the Interpersonal Conflict At Work Scale (ICAWS) for interpersonal work-related conflicts. A total of 41 people (M = 47, SD = 10) participated in the study, all of whom at the time of the survey, were employed as officials in a Swedish industry that produces food. The personality traits that has been found to be the most related to how often an individual is involved in interpersonal work-related conflicts is neuroticism. The relationship turned out to be a moderately positive relationship (r = .26). This was the strongest correlation of the personality traits along with the outcome variable and the most important result of this study. The results show that the higher the values of neuroticism an individual has, the more often this person tend to feel involved in interpersonal work-related conflicts.

Mental illness as a part of work-related fatigue may in some cases lead to longperiods of sick leave. This in turn often has major consequences for the individual, the workorganisation and the society. Present study examines the relationship between personality andwork-related fatigue. The participants (N=142) answered a web survey containing generalbackground questions and 16 statements about personality and work-related fatigue. Theresults indicated a negative correlation between neuroticism and emotional exhaustion.Furthermore the results implicated positive correlation between extraversion,conscientiousness and openness and personal accomplishment. The results implicated lack ofcorrelations between personality and depersonalization. The conclusion in the present studyindicated correlation between personality and work-related fatigue. The results are partly inline with previous research. / En del av den psykiska ohälsan handlar om utmattning relaterat till arbetet som ivissa fall leder till långa perioder av sjukskrivningar. Detta i sin tur innebär ofta storakonsekvenser för individen, arbetsorganisationen och samhället i sig. Föreliggande studieundersökte sambandet mellan personlighet och arbetsrelaterad utmattning utifrån tidigareforskningsresultat. Deltagarna (N=142) besvarade en webbenkät med påstående ompersonlighet och arbetsrelaterad utmattning. Resultatet visade att det fanns ett negativtsamband mellan neuroticism och känslomässig utmattning. Vidare visade resultatet att detfanns positiva samband mellan extraversion, samvetsgrann och öppenhet och personligprestation. Det fanns inget samband mellan personlighet och cynism. Slutsatsen i föreliggandestudie visade att det finns ett samband mellan personlighet och arbetsrelaterad utmattning,dock är resultatet endast delvis i linje med tidigare forskning

Syftet med studien var att undersöka personlighetens betydelse för arbetsupplevelsen av distansarbete under Covid-19. Studien undersökte även om det fanns någon skillnad på arbetsupplevelsen av distansarbetet beroende på om det skedde frivilligt eller påtvingat. Studien var en kvantitativ enkätstudie och urvalet var tjänstemän som under Covid-19 arbetat på distans. För att mäta personlighet genom femfaktormodellen tillämpades Ten- Item Personality Inventory (TIPI). Work Experience Measurement Scale (WEMS) användes för att mäta arbetsupplevelsen. Resultatet visade ett signifikant samband mellan personlighet och arbetsupplevelsen av distansarbete under Covid-19, där vänlighet hade störst effekt men även neuroticism och samvetsgrannhet visade sig predicera arbetsupplevelsen av distansarbete. Extraversion, öppenhet, kön, ålder, samt om distansarbetet skedde frivilligt eller påtvingat hade ingen signifikant påverkan på arbetsupplevelsen. / The purpose of this study was to investigate the importance of personality for the work experience of teleworking during Covid-19. The study also examined whether there were any differences in the work experience of teleworking depending on whether the telework was voluntary or forced. The study was a quantitative questionnaire study and the sample were white-collar workers who teleworked during Covid-19. To measure personality through the five-factor model, the Ten-Item Personality Inventory (TIPI) was applied. The Work Experience Measurement Scale (WEMS) was used to measure work experience. The results showed a significant relationship between the predictors and the work experience of teleworking during Covid-19. The results showed that agreeableness had the highest effect on work experience of telework during Covid-19, whereas neuroticism and conscientiousness also proved to be predictors of work experience. However, extraversion, openness, gender, age and whether the telework was voluntary or forced showed a non-significant result.

Ausgehend von den klassischen vier Paradigmen zur Messung individueller Differenzen wird die dominierende variablenzentrierte Forschungsausrichtung in der Differentiellen Psychologie hinterfragt und dafür plädiert, diese um einen personenzentrierten Ansatz zu ergänzen. Die Operationalisierung des personenzentrierten Zugangs erfolgt durch einen Prototypenansatz, der auf dem Fünf-Faktoren-Modell der Persönlichkeit basiert und dessen Potential und Grenzen in dieser Arbeit untersucht wurden. Zuerst wurde die Anzahl der Prototypen untersucht und diese Prototypenlösung anschließend validiert. Die auf Basis von zwei bevölkerungsrepräsentativen Stichproben sowie einer umfangreichen Internetstichprobe durchgeführten Analysen konnten übereinstimmend zeigen, dass anhand der ausgewählten multiplen Entscheidungskriterien eine Fünf-Cluster Lösung anderen Clusterlösungen vorzuziehen ist. Die Replizierbarkeit der Prototypen über unterschiedliche Stichproben verschiedenen Alters, Geschlechts, regionaler Herkunft, Bildungshintergrund, sozioökonomischem Status, Gesundheit (Allgemeinbevölkerung, Patientenstichproben), Erhebungsinstrumente (Selbst- und Fremdbeurteilungsverfahren, Fragebogen, Adjektivlisten, Papier-Bleistift-Verfahren und internetbasiert) und Extraktionsverfahren (Clusteranalyse, Mischverteilungsmodelle) zeigt, dass Persönlichkeitstypen eine Möglichkeit der Klassifikation von Personen nach der Ähnlichkeit ihrer Persönlichkeitsprofile darstellen. In vier Validierungsstudien konnten die Befunde zu emotionalen, kognitiven, verhaltensbezogenen und gesundheitsbezogenen Unterschieden zwischen den Prototypen im Erwachsenenalter repliziert und erweitert werden. Wie im Kindes- und Jugendalter zeigt auch der resiliente Prototyp im Erwachsenenalter die beste psychosoziale Anpassung. Für den über- und unterkontrollierten Prototyp lassen sich die Befunde einer hohen psychischen Belastung ebenfalls ins Erwachsenenalter übertragen. Der zuversichtliche und der reservierte Prototyp nehmen eine mittlere Position im Kontinuum der psychosozialen Anpassung zwischen dem resilienten und dem über- und dem unterkontrollierten Prototyp ein. Weiterhin wurden der variablenzentrierte und der personenzentrierten Ansatz hinsichtlich seiner Prädiktionsleistung verglichen. Anhand von zwei umfangreichen und heterogenen Stichproben konnten konsistente Zusammenhänge zwischen der Zugehörigkeit zu einem Persönlichkeitsprototyp und einer Vielzahl relevanter Straßenverkehrskriterien bestätigt werden. Abschließend wurde das Potential der Prototypen als Moderatoren geprüft. Es konnte demonstriert werden, dass die Prototypen den Zusammenhang zwischen dem CRP-Wert und der täglich verwendeten Dosis Prednisolon zur Behandlung der Symptome einer rheumatoiden Arthritis moderieren.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att kartlägga de egenskaper som efterfrågas av produktionschefer inom tillverkning respektive chefer inom socialt och kurativt arbete utifrån platsannonser riktade mot dessa yrkeskategorier i Sverige. Genom att kartlägga egenskaper undersöks vidare om det går att se mönster, likheter eller olikheter beträffande efterfrågade ledaregenskaper på såväl aggregerad som på detaljnivå, vilka egenskaper som framstår vara de bästa prediktorerna för anställning eller avancemang samt ifall man eventuellt kan nå en bättre förståelse av framtidens ledare genom att kartlägga mönster av efterfrågade ledaregenskaper via femfaktormodellen.  Metod: Kartläggningen av egenskapsord och -uttryck i detta examensarbete bygger på innehållsanalys av 150 stycken platsannonser inom två olika kategorier av chefer. Det empiriska materialet kategoriseras utifrån femfaktormodellen samt Lewis Goldbergs (1990) vidareutveckling av modellen i form av 100 underliggande egenskapskluster.  Resultat och slutsats: Resultaten av kartläggningen visar att personliga egenskaper efterfrågas i väldigt hög utsträckning samt att energinivå, samarbetsvillighet och organisation är de vanligast efterfrågade egenskapsklustren i de båda kategorierna på en aggregerad nivå. Kartläggningen visar även att annonser riktade mot produktionschefer inom tillverkning i högre utsträckning efterfrågar egenskaper såsom energinivå och beslutsamhet, medan annonser riktade mot chefer inom socialt och kurativt arbete i högre grad efterfrågar egenskaper som självkänsla, empati och insikt.  Examensarbetets bidrag: Detta examensarbetes vetenskapliga bidrag ligger i dess försök att utnyttja en mer detaljerad personlighetstaxonomi i kartläggningen av ledares egenskaper. Arbetet utnyttjar även ett material, platsannonser, vilket är förhållandevis sparsamt utnyttjat material när det gäller forskning kring ledare och ledaregenskaper.  Förslag till vidare forskning: Metoden som används i detta examensarbete kan testas och vidare utforskas utifrån andra branscher, tidsrum och kulturella/geografiska ramar. Kartläggningen kan även kompletteras genom kvalitativa infallsvinklar för att pröva korrelation mellan efterfrågan i annonser och faktiskt utfall gällande ledaregenskaper. / Aim: The purpose of this thesis is to map the personal traits that are sought after in job advertisements aimed at production managers in manufacturing and managers in social and curative work in Sweden. By mapping characteristics, it is further investigated whether it is possible to see patterns, similarities or differences regarding demanded leadership qualities on both an aggregated and detailed level, which qualities appear to be the best predictors of employment or advancement, and if a better understanding of the leaders of the future can possibly be achieved through to map patterns of demanded leadership qualities via the five-factor model.  Method: The mapping of personality words and characteristics in this thesis is based on content analysis of 150 job advertisements within two occupational categories. The empirical material is categorized based on the five-factor model and the 100 trait/synonym clusters further developed by Lewis Goldberg (1990).  Results and conclusion: The results of the mapping show that personal traits are in demand to a very high extent and that energy level, willingness to cooperate and organization are the most frequently sought-after trait clusters on an aggregated level. The mapping also shows that advertisements aimed at production managers in manufacturing to a greater extent demand personal qualities such as energy level and determination, while advertisements aimed at managers in social and curative work more often look for qualities such as self-esteem, empathy and insight.  Contribution of the thesis: The scientific contribution of this thesis lies in its attempt to use a more detailed personality taxonomy in the mapping of the characteristics of leaders and its use of job advertisements, a material which is relatively sparingly used when it comes to research on leaders and leadership qualities.  Suggestions for future research: The method used in this thesis can be tested and further explored based on other industries, time periods and cultural/geographical frameworks. The mapping could also be supplemented by qualitative approaches to test the correlation between demands in job advertisements and the actual outcomes regarding leadership qualities.

Världen har i nuläget ett sämre säkerhetsläge än på länge, där Sverige kan behöva förbereda sig för en eventuell samhällskris. Hemberedskap är därmed ett begrepp som blir alltmer relevant i vardagen. Forskning inom området har belyst hur beteenden samt attityder som utövas under samhällskriser relaterar till femfaktormodellens personlighetsdimensioner, med varierande resultat. Denna studie undersökte relationen mellan hemberedskap och femfaktormodellen, demografiska variabler och attityd till egen hemberedskap samt skillnaden mellan attityd till egen hemberedskap och aktuell hemberedskap. I studien deltog 124 studenter som besvarade en enkät bestående av demografiska frågor, en skala för hemberedskap samt en skala för femfaktormodellens personlighetsdimensioner. Materialet undersöktes med korrelationer, regressionsanalys samt variansanalys. Resultatet visade ej på signifikanta relationer mellan personlighetsdimensioner och hemberedskap utan enbart tendenser. Däremot föreligger signifikanta samband mellan hemberedskap och variablerna ålder och boendestatus. Ålder, kön samt boendestatus visade sig vara signifikanta för att predicera hemberedskap.  Slutsatsen i studien blev att demografiska variabler är bättre både för att se samband med och för att predicera hemberedskap. En signifikant skillnad existerade även mellan attityd till egen hemberedskap och aktuell hemberedskap hos universitetsstudenter vilket innebär att de tenderar att överskatta sin förmåga till hemberedskap.

ESG investing is a hot subject in today’s world with socially responsible investments under management reaching 35.3 trillion in the beginning of 2020. Corporations today are highly affected by social and government pressure to take on corporate social responsibility. This rise in corporate social responsibility has led to a need for a deeper understanding of what lies beneath the ESG score and how this affect financial performance. In this study we disassemble the ESG score into its 10 subcategories and test how risk and financial return get affected by investing in a high scored portfolio compared to a low scored one. The study is carried out from the start of 2012 to the end of 2021. When testing our portfolios, the Fama-French five-factor model is applied, and we find results that shows that the alpha is positive and significant in 16 out of 20 portfolios. Our findings suggest that investing in low scored portfolios produce higher excess return than both the top portfolio and the market and that a portfolio consisting of low scored corporations have a higher Sharpe ratio in general than a portfolio consisting of high scored stocks. Furthermore, we find results indicating that for most of the ESG subcategories, investing in the portfolios with high ESG subcategory scores will provide significant excess return to the market.

Research pertaining to personality traits has largely focused on broad dimensions that define personality configurations, rather than on specific actions and behaviours that people engage in every day. While trait theorists hold the belief that individuals' personality traits predict their behaviours, there is no thorough conceptualization of behavioural manifestations of personality traits in the existing literature. The first goal of the present dissertation was therefore to conceptualize a model of behavioural manifestations of the Five Factor Model (FFM) traits. To achieve this goal, in the first article, a taxonomy of behavioural expressions of FFM traits was operationalized through the development of an instrument: the Behavioural Expressions of Traits Inventory (BETI). Results from Study 1 (N = 454) and Study 2 (N = 297) validated the proposed taxonomy by means of both exploratory and confirmatory factor analyses. The final version of the BETI comprised 30 items (6 items/subscale) that presented a clean factor structure. Concurrent validity results revealed that the taxonomy of behavioural expressions could be distinguished from FFM traits. The BETI also displayed good construct validity, satisfactory internal consistency values of all subscales, and no issues with social desirability. The second goal of this dissertation was to use this conceptualization of behavioural expressions of traits advantageously to examine an important fundamental topic: the processes at play in the associations between FFM personality traits and motivation through the lens of Self-Determination Theory (SDT). Results from emerging studies consistently revealed positive associations between beneficial FFM traits (openness to experience, conscientiousness, extraversion, and agreeableness) and autonomous motivation. Conversely, negative associations were obtained for neuroticism, a detrimental trait. The second article of this dissertation aimed to further our understanding of the associations between FFM traits and autonomous motivation by examining two potential mediators of this relationship: behavioural expressions of FFM traits and basic psychological need (BPN) satisfaction, a well-known antecedent of autonomous motivation. Two motivation domains central to the lives of undergraduate students were examined: academics and friendship. In Study 3 (N=635), undergraduate students completed online questionnaires. Structural equation modelling revealed a series of direct and indirect effects, as evaluated by Sobel's test of indirect effects: (1) FFM personality traits were positively associated with their corresponding behavioural expressions; (2) behavioural expressions of beneficial personality traits (openness to experience, conscientiousness, extraversion, and agreeableness) were positively associated with BPN satisfaction (autonomy, competence, and relatedness), while neuroticism was negatively associated with BPN satisfaction; (3) BPN satisfaction was positively associated with (a) autonomous academic motivation and (b) autonomous friendship motivation; (4) behavioural expressions of personality traits mediated the relationships between their corresponding trait and BPN satisfaction; (5) BPN satisfaction mediated the relationships between behavioural expressions of personality traits and (a) autonomous academic, and (b) friendship motivation and (6) behavioural expressions of personality traits and BPN satisfaction acted as sequential mediators of the associations between personality traits and (a) autonomous academic, and (b) friendship motivation. The sequential action of behavioural expressions of traits and BPN satisfaction as processes that explain the relationship between FFM personality dimensions and autonomous motivation is a novel idea that was put to a successful empirical test herein. Taken together, this research contributes to further our understanding of the intricacies involved in the joint study of the FFM model of personality traits and motivation as conceived by SDT.