Den bild som allmänheten får av en katastrof bygger ofta på den bild som medier ger. I katastrofsituationer finns en paradox för journalister. Det handlar om att man samtidigt som man ska varna om fara så måste man även försöka att bevara samhällslugnet för att inte panik ska utbryta. Denna uppsats handlar om hur tidningarna i Dalarna, Falu Kuriren och Dala Demokraten, hanterade denna paradox vid kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Var den varnande rapporteringen lugnande eller oroande? Om det fanns tendens till mer oro i någon av tidningarna, skulle det då kunna bero på tidningarnas politiska färg? Syftet med undersökningen är att se hur lokalpressen hanterade oförutsägbara och katastrofala händelser.   De slutsatser jag dragit utifrån undersökningen är att båda tidningarna hanterade nyheten om olyckan på ett bra sätt även fast oroande rapportering förekommer. Det flesta oroande artiklarna publiceras i början av rapporteringen och det som oroar är att man inte kan ge någon heltäckande bild av vad som hänt eftersom man inte får några klara besked från Sovjet vilket kritiseras i båda tidningarna. I övrigt så ger man god information om vad man bör göra för att undvika den radioaktiva strålningen och denna information kommer från experterna på Statens Strålskyddsinstitut (SSI). Bilden av vad som har hänt vid kärnkraftverket klarnar dock ju längre tiden går och i slutet av undersökningsperioden har man en relativt bra bild av händelsen.   Vad det gäller frågan om hur tidningarnas politiska färgning påverkar oron i rapporteringen har problemet varit att tidningarna i undersökningen har samma åsikt i kärnkraftsfrågan. Oron är dock ungefär lika stor i de båda tidningarna vilket också gör att de i alla fall inte avviker från vad tidigare forskning har kommit fram till nämligen att den politiska färgen på tidningen spelar en roll för oron i rapporteringen.

This BA Thesis in Journalism is a quantitative analysis of the coverage of wolves in Swedish printed media. Namely four daily newspapers, two national and two local. The two national newspapers are Aftonbladet which is a leading tabloid newspaper with national coverage and Svenska Dagbladet which is one of the two major newspapers with national coverage, as well as coverage of the greater Stockholm region. The two local newspapers are Falu Kuriren, which is located in Falun and mainly cover the province of Dalarna and Nya Wermlands-tidningen which is located in Karlstad and mainly cover the province of Värmland. These are provinces which have a large wolf population.As the work progressed we found that the newspapers have handled the coverage of the wolf in, what we believe, a good way. The use of powerful and strong words, such as “mayhem” etcetera, was low in most cases. Aftonbladet was the newspaper that had the highest percentage, in the amount of these words in relation to the amount of articles, with over 100 %.We also found that the pictures the newspapers used were mostly pictures of the people cited in the article and in when they used pictures of wolves they mainly used pictures which are to be considered as neutral. / Den här kandidatuppsatsen i journalistik är en kvantitativ analys av rapporteringen om vargar i svensk press. Nämligen fyra tidningar som ges ut dagligen, två nationella och två lokala. De två nationella tidningarna är Aftonbladet och Svenska Dagbladet, de två lokala tidningarna är Falu Kuriren och Nya Wermlands-tidningen. Under arbetets gång har vi kunnat konstatera att de fyra tidningarna har hanterat rapportering kring vargar på ett bra sätt. Användadet av värdeord, till exempel "härjar" etcetera, var lågt i de flesta fallen. Aftonbladet var den tidning där värdeord förekom oftast, procetuellt sätt fanns det minst ett värdeord per artikel. Vi kunde också konstatera att bilderna som användes i sammanhang med artiklarna till mestadels var bilder av människor som citerades i artikeln. I de fallen där det användes bilder av vargar var det bilder som vi anser vara neutrala.

No description available.

My curiosity concerning what pupils read and write during leisure time led me to gather information using a quantative method. The study's aim is to investigate which reading and writing habits they have during their time outside school. A comparison was done of pupils at school year level 3 and level 4 in two different schools with the intention of investigating the influence of social background on reading and writing habits. 137 pupils filled in survey forms and thereafter the MYSTAT statistic program was used to process the information. The results point towards that the pupils read story books both more often and for a longer time than any other type of literature and that they read them often or very seldom. The pupils chat with each other on the internet but they do not as often write in blogs, Facebook or mail. In the 3rd year pupils read reference books more often and for a longer time than any other literature whereas the 4th year read story books more often and for a longer time. Pupils in the 4th year spend more time writing and chatting on the computer than pupils in the 3rd year. The biggest difference between schools based on socio-economic background is the time pupils spend reading and writing on the Internet, mobile, or reading subtitles on TV. There are many pupils in school number 2, both in the third and fourth year, who read story books and reference books for more than one hour. In school number 1 there are more pupils who read magazines, for example 'Julia', or hockey magazines etc. Noteworthy is that more pupils in the second school spend more than 5 hours every day reading on the Internet, mobile or subtitles on TV. It is noticeable that pupils read and write using new technology.

The aim of this study was to give an insight of the construction of girls in their relationships with friends and lovers in the Swedish magazine Julia. The magazine turns to girls of age nine to fourteen. The research questions were 1) What is the construction of the girls in their relationships with friends and lovers about in Julia? 2) How are girls constructed in their relationships with friends and lovers? Three issues of the magazine from the winter of 2014 were selected as material for the study. Critical discourse analysis (Fairclough, 1992, 2010) was the point of departure in the analysis. The main findings of the study were that the magazine focused on that girls should have a love relation that is heterosexual monogamous and that the magazine encourages the girls to make friends. The magazine also described how girls should be in their relationships with friends and lovers and what activities they could practise with their friends and lovers. The magazine’s construction of how girls should be could be discussed as if that leaves the readers, i. e. mainly girls, with a feeling that they do not have the opportunity to make several choices about their relationships.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur gestaltningen av de amerikanska presidentvalen 1860 och 1960 tog sig utryck och förmedlades i de svenska tidningarna Aftonbladet, Göteborgs Handels- och sjöfartstidning och Expressen. De tidningar jag valt har tydliga politiska inriktningar, då jag vill med min undersökning se om tidningarnas ideologi påverkade deras rapportering av valen. Valet 1860 är det Aftonbladet och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning som undersöks. Under denna tid var de båda liberala tidningar. Till valet 1960 byts Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning ut mot Expressen då Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning hade tappat sin plats som en av Sveriges mest inflytelserika tidningar. År 1960 hade inte Aftonbladet längre en liberal inriktning utan var nu socialdemokratisk. Däremot var Expressen liberal. I undersökningen används en kvalitativ komparativ textanalys för att granska tidningarnas artiklar. Teorin som studien använder är gestaltningsteorin såsom Jesper Strömbäck förklarar den. Uppsatsen kommer titta främst hur kandidaterna, sakfrågorna och bilden av USA beskrevs i tidningarnas rapportering. Undersökningen visar att i båda valen rapporterar alla tidningar utifrån en politisk agenda där de gestaltade en av kandidaterna och hans politik som mer positiv medan den andra kandidaten och hans politik gestaltades som mer negativa. De skillnader som fanns i rapporteringen mellan valen berodde främst på den teknologiska och politiska utvecklingen som skett under de åren som skilde mellan valen. Men jag kunde även se skillnader i hur de gestaltade de olika kandidaterna i sina artiklar.

This paper intends to examine how two newspapers, one local and one national newspaper, reported the gang-related homicides in Malmo in 2011, and compares these two news reports to see if there are any similarities and differences. Another aspect of this study is to elucidate how these two newspapers constitute Malmo as a city.Fairclough’s critical discourse analysis is applied in this study, where I analyze the two newspapers’ news coverage based on their content. The content is analyzed by studying the text’s vocabulary, grammar, cohesion, structure, transitivity and modality.One similarity is the use of objective modalities, where both newspapers have a tendency to make interpretations and speculations as fact. Another similarity is that both Sydsvenskan and Dagens Nyheter make use of repetitive words and sentences, which aims to highlight the message that Malmo is an unsafe city as well as to attract the reader’s attention.

När människor vill hitta information om vad som pågår i deras och andras samhällen, så har tidningar blivit en primär källa. Jag ska göra en analys av vad tre olika tidningar rapporterar om den antisemitiska kampanjen i Polen som började i mars 1968. Jag ska även analysera vad samma tidningar skrev om de polskjudiska flyktingarna när de kom till Sverige år 1969. Då jag gör min undersökning kommer jag att använda mig av beskrivande idéanalys som metod. Jag kommer även att använda mig av den komparativa metoden när jag jämför tidningarnas innehåll med varandra. De analytiska verktyg som jag har valt att använda när jag analyserar mitt källmaterial är etnicitet och genus. Slutsatserna av denna uppsats är att i rapporterna om den antisemitiska kampanjen nämns inga kvinnor, och att judarna var de som fick skulden för studentdemonstrationerna som skedde. En annan slutsats är att tidningarna inte rapporterade någonting om de polska judarna som kom till Sverige 1969; en orsak till detta skulle kunna vara att en församling inte ville att de polska judarna som kom till Sverige skulle göra några uttalanden i den svenska pressen eftersom de ansåg att det skulle kunna skapa problem för andra judar som ville emigrera från Polen. Nyckelord: antisemitism, judar, Polen, Sverige, tidningar / When people want to find information about what is going on in their own society and in the society of others, newspapers have become a primary source. I have decided to make an analysis of what three different newspapers were reporting about the anti-Semitic campaign that took place in Poland and started in March 1968, and what the same newspapers were reporting about the Polish-Jewish refugees when they arrived to Sweden during the year 1969. Given that the basic material that I am using is newspapers I have decided to use descriptive idea analysis when performing my study. I have also chosen a comparative method to use when I make comparisons between the newspapers. The analytical tools that I am going to use when I analyze my material are ethnicity and gender. The main conclusions of this essay are that there is no mention of women in the anti-Semitic campaign that started in March 1968 and that the Jews were blamed for the student demonstrations that took place. Another conclusion is that the newspapers did not report anything about the Polish-Jews that arrived to Sweden in 1969, and a reason for that could be that a parish did not want Polish-Jews that came to Sweden to make any statements in the press because they were afraid that, that could create problems for other Jews that wanted to emigrate from Poland. Keywords: anti-Semitism, Jews, newspapers, Poland, refugees 1968-1969, Sweden

<p>Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra.</p><p> </p>

Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra.