Syftet med detta arbete har varit att försöka förstå den massmediala aktivitetens roll för skolans rykte. Hur allmänhetens bild påverkas, vilken konsekvens media har för skolan och huruvida det finns några mönster mellan tidningar i deras publikationer om skolan är frågeställningar som satts i fokus. För att kunna nå fram till ett resultat har framförallt en fallstudie genomförts, vid sidan av intervjuer och litteraturstudier. Här följer en närmare beskrivning av fallstudien: All publicering av fyra mobbningsfall, som inträffat på skolor i Sverige under de senaste fem åren, har analyserats och jämförts i tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Fokus har riktats på hur fallen tas upp: eventuella gemensamma mönster mellan tidningarna, vem som står i centrum i artiklarna, vad det som skrivs har för konsekvens för skolan och huruvida journalistens egna åsikter träder fram. DN är den tidning som mest frekvent har följt upp samtliga fall och ändrade ställning från att överrepresentera den mobbade i första fallet till att ge den drabbade skolan och kommunen mest utrymme i det tredje fallet. Aftonbladet inriktade sig mest på ta upp privata aspekter och detaljer i samtliga fall, vilket leder till en eftersträvad dramatisk effekt. Aftonbladet är den tidning som är mest konsekvent i sin inställning till fallet, då majoriteten av artiklarna vinklades ur den mobbades perspektiv i samtliga fall. SvD har hållit en genomgripande neutralitet, förutom i det första fallet då de låter skola och kommun komma till tals vid flest tillfällen. Gemensamma mönster har främst påträffats mellan DN och SvD. Det andra huvudkapitlet består av en teoretisk förankring i utvald littertur, där massmedial påverkan beskrivs i generella termer för att bland annat försöka utröna om allmänheten påverkas överhuvudtaget. En teori är att vi påverkas olika beroende på bakgrund, omgivningen, intressen och på själva mediet. Morgonpressen nås av flest läsare och beskrivs inge störst förtroende, vilket leder till en ökad chans att de påverkas av det som publiceras. Däremot är vinklingsprincipen tydligast i kvällspressen, vilket även har fastställts i fallstudierna. Betydelsen av journalisten förhållningssätt för läsarens åsiktsbildning diskuteras såväl som etiska publiceringsregler, som vikten av att behålla objektiviteten och inte vinkla fallet utifrån enbart ett perspektiv. Resultatet av intervjudelen visar att allmänheten påverkas mer negativt av vad media skriver om skolan än vad lärare gör. Konsekvenserna för skolan beskrivs som framför allt sämre arbetsmiljö för elever och lärare samt minskat förtroende från allmänhetens sida.

I den här uppsatsen har vi undersökt den svenska bilden av USA i svensk press hösten 2011 mot bakgrund av den amerikanska ekonomiska krisen. Vi menar att den svenska amerikabilden starkt är knuten till svensk självförståelse och att den, som Agenda-setting-teorin visar, i hög grad formas av svenska medier. Genom att använda narrativ metod har vi studerat de fyra svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dala-Demokraten och Aftonbladet för att ge en bild av USA, så som landet ser ut från svensk mediehorisont. Vad vi funnit är att de svenska tidningarnas bild av demokrater som "goda" och republikaner som "onda" som etablerades redan på 40-talet i stort sett inte förändrats alls. Sedan 60-talet har svenska medier lagt stort fokus på amerikansk inrikespolitik, något som inte har förändrats. Emellertid har det skett en förskjutning av den svenska synen på den amerikanska staten som hösten 2011 ses som betydligt svagare än på 1960-talet. Inte desto mindre har undersökningen visat att Sverige är ytterligt amerikaniserat och att svenskar känner sig delaktiga i det amerikanska kulturlivet men samtidigt lite främmande inför den amerikanska politiken.

digitalisering@umu

<p>Syftet med detta arbete har varit att försöka förstå den massmediala aktivitetens roll för skolans rykte. Hur allmänhetens bild påverkas, vilken konsekvens media har för skolan och huruvida det finns några mönster mellan tidningar i deras publikationer om skolan är frågeställningar som satts i fokus. För att kunna nå fram till ett resultat har framförallt en fallstudie genomförts, vid sidan av intervjuer och litteraturstudier. Här följer en närmare beskrivning av fallstudien: All publicering av fyra mobbningsfall, som inträffat på skolor i Sverige under de senaste fem åren, har analyserats och jämförts i tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Fokus har riktats på hur fallen tas upp: eventuella gemensamma mönster mellan tidningarna, vem som står i centrum i artiklarna, vad det som skrivs har för konsekvens för skolan och huruvida journalistens egna åsikter träder fram. DN är den tidning som mest frekvent har följt upp samtliga fall och ändrade ställning från att överrepresentera den mobbade i första fallet till att ge den drabbade skolan och kommunen mest utrymme i det tredje fallet. Aftonbladet inriktade sig mest på ta upp privata aspekter och detaljer i samtliga fall, vilket leder till en eftersträvad dramatisk effekt. Aftonbladet är den tidning som är mest konsekvent i sin inställning till fallet, då majoriteten av artiklarna vinklades ur den mobbades perspektiv i samtliga fall. SvD har hållit en genomgripande neutralitet, förutom i det första fallet då de låter skola och kommun komma till tals vid flest tillfällen. Gemensamma mönster har främst påträffats mellan DN och SvD. Det andra huvudkapitlet består av en teoretisk förankring i utvald littertur, där massmedial påverkan beskrivs i generella termer för att bland annat försöka utröna om allmänheten påverkas överhuvudtaget. En teori är att vi påverkas olika beroende på bakgrund, omgivningen, intressen och på själva mediet. Morgonpressen nås av flest läsare och beskrivs inge störst förtroende, vilket leder till en ökad chans att de påverkas av det som publiceras. Däremot är vinklingsprincipen tydligast i kvällspressen, vilket även har fastställts i fallstudierna. Betydelsen av journalisten förhållningssätt för läsarens åsiktsbildning diskuteras såväl som etiska publiceringsregler, som vikten av att behålla objektiviteten och inte vinkla fallet utifrån enbart ett perspektiv. Resultatet av intervjudelen visar att allmänheten påverkas mer negativt av vad media skriver om skolan än vad lärare gör. Konsekvenserna för skolan beskrivs som framför allt sämre arbetsmiljö för elever och lärare samt minskat förtroende från allmänhetens sida.</p>

The purpose of this bachelor thesis is to examine the similarities and differences between best practice literature regarding digitization and an existing cultural heritage digitization project. It also aims to determine whether this literature is of any help during an actual project of digitization. These results were achieved by examining literature regarding best practices in digitization and analyzing how well an actual project correlates to this advice. The information about the Digidaily project was obtained through two qualitative interviews as well as the project blog. The outcome of our research showed that although there are a great many similarities between theory and practice, the project in question was not helped by literature. However the outcome suggests that it might be of great help to smaller, less experienced institutions.

The aim of this thesis was to investigate how two daily newspapers in Croatia have presented EU and the Croatian membership before and after the country’s entry (2009-2017) and to see if and in that case how the depictions have changed. Thus, the three questions that the analysis is circulating around concern the possibilities and problems the newspapers framed regarding EU and the Croatian membership before the entry, after the entry, and eventual differences between the periods. This has been made through a discourse analysis, which has been used to analyze how the newspapers are creating frames in their depictions, whereby the Framing theory has been used. The results shows that possibilities about EU mostly concerns the organization’s way to prevent or solve crisis; before Croatia’s entry the euro-crisis, afterwards the migration crisis. Problems about EU is before focusing on the way the organization as a whole is vulnerable when difficulties occur in some part of the Union, while afterwards pointing out the internal threats as crucial. Before Croatia entry the EU, the possibilities related to better life opportunities, stronger economy for individuals and the country, and better political circumstances regarding peace and stability for the nearby region. This is also how the frame generally looks in the latter period. Regarding the problems, are they in the first period concerning skepticism among the Croats and demographical worries, while afterwards focusing on the missed economic development. Therefore, the depictions changes in three cases among four.

Utifrån grunden att reklam för produkter till barn riktas till både barn och föräldrar, har vi undersökt hur tryckta annonser i tidningar som har målgruppen barn respektive föräldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifrån innehållsanalys och fokuserar på hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns för bilder, symboler och färger, och vad det säger om barn och föräldrar som konsumenter och målgrupp. Reklam som riktas till barn finns inte enbart i barntidningar utan även i föräldratidningar. Därför har vi valt att analysera barntidningar som riktar sig till olika åldrar från liten upp till tonåren, och även föräldratidningar som har specifikt mamma, pappa eller båda som målgrupp. Vi undersöker layout, färg och form i annonserna. Vi tittar även på likheter och skillnader i utformningen utefter om målgruppen är barn eller föräldrar. Det den här studien ska hjälpa till med är alltså att få en inblick i vad det är för reklam som barn och föräldrar stöter på till vardags.

Hur ser skribenter på ledarsidor på de svenska tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Proletären och Dagen på religiösa friskolor? Metoden som använts i denna uppsats är en kvalitativ argumentationsanalys för att synliggöra ledarskribenternas argument och åsikter i frågan. Även Nancy Frasers teori om offentliga och alternativa sfärer har anlagts som teoretiskt utgångspunkt i uppsatsen. Resultatet visar att åsikterna skiljer sig mellan skribenterna och därmed tidningarna. Medan vissa vill ha kvar de religiösa friskolorna i Sverige då de menar att de är en del av religionsfriheten vill andra ha bort dem av flera anledningar, bland annat att de skapar segregation i landet enligt kritikerna. Andra argument som använts mot de religiösa friskolorna är deras enligt vissa skribenter felaktiga könsuppdelning mellan eleverna på skolorna. Utöver detta visade även uppsatsen hur skribenternas syn på religion ser ut och har sett ut under undersökningsperioden. De visar att vissa skribenter som även varit kritiska mot friskolor med religiös profil har en positiv syn på religion men att de anser att skolan inte ska ha några religiösa inslag. Men det finns även de som har en negativ syn på religion då de menar att kulturen som den bär med sig skapar förtryck och segregation genom något som många kallat för hedersförtryck i artiklarna.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur media framställer Malmö stad i samband med bombdådet på Rättscentrum natten till den 1 december 2014. Detta sker genom en diskursanalys av sex svenska kvälls- och dagstidningar. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Stanley Cohen's Moralpanik samt Ernesto Laclau's och Chantal Mouffe's Diskursteori. De sex kvälls- och dagstidningar som valts ut är de allra första rapporteringarna om bombdådet i Malmö. Under analysen har tidningarna analyserats utifrån sex olika diskurser. Dessa diskurser är: Bombdådet påRättscentrum i Malmö stad, undran om vem/vilka som ligger bakom dådet, polisstyrkan, vittnenas talan samt första bombdådet. Resultatet visar bland annat att tidningarna konstruerar rapporteringarna på ett sätt som framkallar och får publiken att reagera. Tidningarna använder även ett antal begrepp och fraser som skapar bilen av Malmö som en otrygg stad. / In this study, the main focus has been the medias construction of Malmo in conjunction with the bombing of the judical center the night of 1 December 2014. This is done through a discourse analysis of six swedish tabloid newspapers, evening and daily newspapers. The thesis uses the theoretical points from Stanley Cohen, Moral panic, and Ernesto Laclau and Chantal Mouffe's discourse theory. The six tabloid newspapers are the very first reports that indicate the bombing in Malmo. The tabloid newspapers has been analysed by sic different discourses. These discourses are: Bombing of the judical center in the city of Malmo, the wonder about who/what is behind theattack, police, witnesses' statements and the first bombing. The results shows that the newspapers constructs reports in a way that provokes and will make the audience react. The newspapers also uses a number of terms and phrases that create pictures of Malmo as an unsafe city.

Syftet med vårt examensarbete är att få en uppfattning om hur pedagoger upplever fysiskt våld i skolan. Arbetet undersöker även hur tidningsrubriker av våld i skolan har sett ut under de senaste fem åren, och hur pedagogerna ser på tidningars framställning. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med en lärare och en fritidspedagog på respektive skola, vilket innebar sammanlagt fyra intervjuer. Vi sökte tidningsrubriker främst genom tidningsarkiv på Internet, men även genom olika dagstidningars nätupplagor. Våra teoretiska utgångspunkter utgår från tidigare rapporter och undersökningar genomförda angående våld i skolan, samt tidigare forskning angående tidningars framställning av samma ämne. Tre av de fyra pedagogerna upplever att det sker våld på deras skola dagligen, tre av fyra har blivit utsatta för våld, men ingen av de fyra har känt oro för sin egen skull att gå till sitt arbete. De upplever att tidningarnas framställning ofta är svartmålande och uppförstorande, samtidigt som de tror att rubrikerna oftare handlar om högstadiet eller gymnasiet, vilket får stöd av vår undersökning. De kan inte se om våldet har ökat eller minskat, men de tror att våldet blir grövre ju äldre eleverna blir.