This degree theme work aims to evaluate the present ICC-profile and printing ink of Dalarnas Tidningar AB. The companyhas changed printing ink quality and wants to evaluate how the present ICC-profile work with the new printingink. Four different ICC-profiles were included in the comparison.One test printing was accomplished with two different separations. Two new ICC-profile was created, as a comparingmaterial. An densitometer was used to measure the technical parameters of the printing. IT8-charts and RGB-chartswas measured with spectrophotometer. La*b*-values, CMYK-values, graybalance curves, color deflections and colorgamuts was compared on screen and on the printed material.Materials from an earlier testprinting and evalution, made by Stora Enso Kvarnsveden AB 2003, was used to evaluatethe function of Dalarnas Tidningar AB´s ICC-profile with the present printing ink quality. The IT8-chart from todaystestprinting was oppened in a program for textediting to have access to La*b*- and CMYK values. The values from theearlier testprinting was supplied from Stora Enso Kvarnsveden AB.The result of this work shows that the ICC-profile from the company, compared with de other profiles, reproduce darkershadow regions which can make loss of details. An higher saturation is recieved in the red and yellow area while thegreen and blue area lose its intensity. The profile gave images which are some contrastless and with a flat reproduction.Today printing ink quality gives more saturation and intensity in the yellow and blue area compared with former printingink. The dark tone reproduces with decreased luminance, however.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 – talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988. Resultatet blev att båda tidningarna gav allmänheten en bild av attgranska makthavarna, ge de mindre grupperna i samhället en röst och att de lugnandeallmänheten i sin rapportering. När det gällde jämförelsen mellan åren blev resultatet att ge demindre grupperna i samhällen röst var mycket större 1988 än 1986 och det kan bero på attmånga fler vågade tala ut i massmedia om sjukdomen 1988. Det fanns även en till storskillnad och det var i innehållet i artiklarna som granskade makthavarna, där det 1986handlade mycket om smittspridningen och 1988 handlade det om behandlingen av de smittadei vården och i samhället. Den sista skillnaden som upptäcktes i min undersökning var att det fanns många fler varnande artiklar 1986 än 1988, det kan bero på att det inte fanns likamycket att varna om 1988 och att rapporteringen av HIV/AIDS började plana ut 1988.

This essay is called Imaginary non-community, How Swedish press portrayed the fight for freedom in Tunisia and Hungary 1955 and 1956 and it describes how two similar struggles for freedom are portrayed through the eyes of the most popular Swedish news papers Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen. In 1955-56 Sweden is a country where the focus lies within the nation itself with economic growth and the building of folkhemmet. The Swedish social program for a more improved living condition. Outside of Sweden the cold war is reigning and the Swedish international politics is careful and passive. The fear of communism makes Sweden side with the western powers and therefore they (Swedish politicians and news papers) do not object to the French military effort to strike down the rebellions by force in North Africa. Tunisia and Hungary are countries within the European hemisphere, Hungary as a former empire now as a satellite country for the Sovjetunion and Tunisia as a colony of France. Tunisia and Hungary may share similar assets, they both struggle to gain freedom from their dominant opponents and they are both part of the European hemisphere but is their similarities enough to make them portrayed the same in the Swedish news papers? European universalism and an imaginary community are definitions I have been trying to exemplify with my investigation of the Swedish news papers portrayment of Tunisia and Hungary 1955-56. And though it is easy to find literature about nationalism, post-colonialism and European universalism it has come to my conclusion that news papers and their impact in creating imaginary community and exclusion rarely has been investigated in Sweden. Tunisia and Hungary do have some similarities with each other but they are definitely not portrayed the same in the Swedish news papers. It was clear to me that the Swedish press sympathized with Hungary to a greater extent than with Tunisia in their struggle for freedom.

<p>Sommaren 2008 inträffade en extraordinär händelse på nöjesparken Liseberg i Göteborg. Åkattraktionen Rainbow gick sönder och flera passagerare skadades och fick föras till sjukhus. Media har följt denna händelse och det har spekulerats kring Lisebergs agerande och säkerhet.</p><p>Ämnena krishantering och medierapportering är ständigt aktuella i dagens samhälle och är kopplade till varandra. Det är viktigt för ett företag att ha bra krisberedskap och en god kontakt med media. Media rapporterar krisen till omvärlden, men en medvetenhet bör finnas om att olika källor kan spegla en händelse på olika sätt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att se hur Lisebergs krishantering såg ut vid tiden för den extraordinära händelsen sommaren 2008. Vidare avser vi att ta reda på om krishanteringen fungerade som den skulle vid händelsen. I vårt syfte ingår även att undersöka hur tre olika tidningar i Sverige; Aftonbladet, Göteborgs Posten (GP) och Dagens Nyheter (DN) lyfte fram Lisebergs agerande vid händelsen, se hur de lyfte fram händelsen i övrigt och se om det skiljde något mellan deras rapportering.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod som har sin grund i hermeneutiken. Vi genomförde en intervju som sedan transkriberades och analyserades. Vidare samlades artiklar in från de olika tidningarna och analyserades med en systematisk textanalys och en iscensättningsmetod.</p><p>Vårt resultat som vi fick fram genom ovanstående metoder visade följande: Liseberg hade en väl genomarbetad krishantering vid tiden för olyckan. Denna krishantering ansåg de själva fungera bra och som de hade tänkt från början. Det skiljer sig i medierapporteringen mellan de olika tidningarna. De framställer händelsen på olika sätt, fokuserar på olika saker och framhåller Lisebergs agerande olika mycket.</p>

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur vegetariska kampanjer, som exempelvis Köttfri måndag, framställs i svenska tidningar. Detta sker genom en diskursanalys av tidningsartiklar från både lokala och rikstäckande tidningar samt av artiklar som enbart finns publicerade på internet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Foucaults tankar om diskursen och dess samband med makt och kunskap samt Laclau &amp; Mouffes diskursteori. De tidningsartiklar som valts ut för analys har alla på något sätt kunnat relateras till vegetariska kampanjer. Under analysen har det insamlade materialet sorterats in under fem olika teman som de respektive artiklarna berör. Dessa teman är: politik, miljö, ekonomi, etik och hälsa. Resultaten visar att det, inom alla teman, har kunnat identifieras motstridiga diskurser som skiljer sig i sin framställning av vegetariska kampanjer och som använder sig av olika strategier i denna process. Ett av de mer intressanta resultaten visar på en tydlig skillnad i framställningen av vegetariska kampanjer mellan de två diskurser som identifierats inom det politiska temat. Vidare så anser vi att denna skillnad kan knytas till de politiska ideologierna liberalism respektive socialism och den motsättning avseende grundläggande värden som där föreligger. Något förvånande var frånvaron av artiklar under det etiska temat då de etiska implikationerna av köttätande förväntades spela en central roll i förespråkandet av vegetariska kampanjer. En slutsats som möjligtvis kan dras av detta är att vegetariska kampanjer bör betraktas som en del av miljörörelsen snarare än som en vegetarisk rörelse vilket namnet antyder. / This essay aims to study how vegetarian campaigns, for instance Meatless Mondays, are presented in Swedish newspapers. This is done by a discourse analysis of newspaper articles, which include both regional and nationwide newspapers, as well as articles that are only available through the Internet. The essays theoretical background stems from Foucaults thoughts on the discourse and its relation to power and knowledge as well as Laclau &amp; Mouffes discourse theory. All of the articles that have been selected for further analysis are in some way related to vegetarian campaigns. In the analysis of the gathered material, the articles have been sorted under five different themes, which in some way relate to the subject matter of the different articles. These themes are: political, environmental, economical, ethical and health. The results show that several contradicting discourses can be identified in all of the themes. These discourses differ in their presentation of vegetarian campaigns and utilize different strategies in doing so. One of the more interesting results showed that there is a clear difference in how the two discourses, that were identified in the politics theme, presents vegetarian campaigns. Furthermore we believe that this difference can been linked to the two ideologies liberalism and socialism and more specifically to the way in which they differ in their primary values. Somewhat surprising was the absence of articles in the ethical theme as we were expecting the ethical implications of meat eating to play a central role in the advocating of vegetarian campaigns. A conclusion that one might be able to draw from this is that vegetarian campaigns should be viewed as part of the environmental movement rather than as a vegetarian movement that the name suggests.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. / På titelbladet felaktigt: "2002"

Mycket av den forskning som finns om typografi är gjord för nästan hundra år sen. Sen dess har mycket facklitteratur presenterats i ämnet. I dagens medielandskap är det många tidskrifter som behöver förändring för att hålla sig aktuella. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad det finns för typografiska kriterier vid redaktionell redesign i den svenska tidskriftsbranschen. Syftet uppnåddes genom jämförelse av insamlad data från intervjuer, empiri från facklitteratur och teorier från forskning. Fem semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes med representanter från branschen. Analysen ledde till olika slutsatser med olika mycket stöd från forskning och facklitteratur. Språkstöd och valmöjligheter för typsnitt blev generaliserbara kriterier då behovet för olika fonter beskrivs som viktigt av alla parter. Teckengrad ska inte generaliseras såsom facklitteraturen visar, då det ansågs som något relativt inom både forskning och bransch. Negativ text och radlängd visade sig vara typografiska aspekter som branschen valde att inte ta hänsyn till trots tydliga regler i forskning och facklitteratur. Vid val av typografi förhöll sig branschen ofta mer till känsla och ett typsnitts karaktär än till krav på funktionalitet. Författarna kom också fram till att forskning och facklitteratur menar att redesign bör prioriteras, men att detta inte alltid genomfördes då kundens önskemål i slutändan var det som avgjorde vad som skulle göras.

En debatt har förts om hur svenska journalister har hanterat invandringsämnet i sin rapportering. Vissa anser att medierna har varit partiska och ignorerat samhälleliga problem som kan kopplas till invandringen. Vissa menar också att en förändring har skett sedan flyktingkrisen under hösten 2015. Nu tycks det som att journalisterna har blivit mer kritiska i sin rapportering om invandring. Syftet med den här uppsatsen är att testa om dessa uppfattningar stämmer. En innehållsanalys av artiklar från tre dagstidningar – Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten – genomfördes med utgångspunkt i gestaltningsteorin, för att ta reda på hur medierna har gestaltat invandring och invandrare. 450 artiklar från tre år analyserades. Den första frågeställningen är hur invandringen gestaltades 2009 jämfört med 2015. 2010 var året då det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Den andra frågeställningen är hur gestaltningen såg ut 2015 jämfört med 2016, före och efter flyktingkrisen. Den tredje frågeställningen är hur ofta etniska och kulturella konflikter, samt svenska värderingar och normer, togs upp under de tre åren. Studien visar att invandrare oftast gestaltades som offer eller hjältar, både 2009 och 2015, och att offergestaltningen ökade mest mellan åren. Jämförelsen mellan 2015 och 2016 visar en avsevärd ökning av att invandrare gestaltades som hot. Svaret på den tredje frågeställningen är att etniska och kulturella konflikter togs upp mer sällan 2015 och 2016 jämfört med 2009. Dock syns en tydlig ökning av nämnanden av svenska värderingar och normer mellan 2015 och 2016.

Studien granskade kvalitativt kristna samfunds textliga samhällskommuniaktion i Sverige. Grundtesen är att religiöst samhällsinflytande upplever en renässans. Om religiösa aktörer önskar samhällsförändring bör deras ambition och motivation granskas. Materialet var tidningar från Svenska kyrkan, Equmeniakyrkan, Pingströrelsen, Evangeliska Frikyrkan och Jehovas vittnen. Studien beskrev deras meningsinnehåll, analyserade deras budskap och diskuterade fynden enligt sammanhang från teorin politisk teologi av Daniel Philpott, Monica Duffy Toft and Timothy Samuel Shah samt Joel Halldorfs teoretiska förklaringsmodeller. Tematisk granskning fann att Halldorfs förordade differentieringsmodell lämplig för Equmeniakyrkan, Pingströrelsen och Evangeliska Frikyrkan. Svenska kyrkan följde hans kontinuitetsmodell medan Jehovas vittnen följde reaktionsmodellen. Enligt politisk teologi är svensk frikyrklighet nöjda med sin autonomi från staten, enligt studien påverkar de samhället politiskt men indirekt.