Climate change is an acute global question in need of media attention as the impacts often are scattered and distant around our planet. An ambition to generate insight and information about its nature can be questioned for the indirect consequence it might have on the consumers of news. Through framing different narratives concerning climate change reaches the public minds and affects the way people act upon the situation. As the theory states, from Witte (1992), when much information is handed about a problem with lacking information about solutions, people react through maladaptive responses, engaging in fear control rather than taking control over the threat. This study investigates through a quantitative and qualitative content analysis the framing of climate change in five Swedish newspapers; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottens-Kuriren and Nya Wermlands-Tidningen. Attention is paid to the elements of frames and the relationship between information given about problems, causes, evaluations and solutions. The findings of the study shows that the main dominating frames were Conflict and strategy and Public responsibility and governance, a result perhaps akin to the time period of the study, with focus set to before and after the 2018 Swedish general election. Both of these frames, Conflict and strategy and Public responsibility, have been found in previous research appearing as dominating narratives in similar political periods where climate change is being discussed. Moreover, the result shows that definition of problems had twice as big presence in the material as suggested remedies. This finding suggests that the existing excess of information about problems might affect people’s perception of climate change in a way that generates maladaptive responses.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för vilka strategier inom videojournalistik som dagstidningar kan använda för att tillfredsställa användarnas behov och förväntningar. Studien genomfördes genom att använda aktuell forskning, kvalitativ datainsamling och innehållsanalys. Individuella intervjuer genomfördes med ledande personal inom videojournalistik på tre svenska dagstidningar; Sydsvenskan, Bohusläningen och Ystads Allehanda. Analysen jämfördes med tidningsföretagens målgruppers förväntningar och behov, vilka insamlades genom tre fokusgrupper. Den kvalitativa datainsamlingen har teoretisk bas i den så kallade användarteorin.I studien framgår det att de tre tidningsföretagen i dagsläget inte systematiskt analyserar vad användarna har för behov av videojournalistik samt hur formatet skapar tillfredsställelse. De har analyserat statistik men mäter inte grundorsaken till varför videoklippen får gehör. Med utgångspunkt från användarteorin identifierar studien nio typer av tillfredsställelse som användare kan erhålla och önska från videojournalistik; information, underhållning, personlig identitet, social interaktion, närvaro, realism, proportion och omfattning, trovärdighet och empati. De tre sistnämnda är nya och specifika för videoformatet och som tidigare forskning inom användarteorin inte diskuterat. För att kunna tillfredsställa användarnas behov behöver tidningsföretagen vara medvetna om dessa. I studien föreslås att tidningsföretagen bör använda relations- och kommunikationsbaserade strategier för att identifiera olika typer av tillfredsställelse och på så sätt uppfylla kundbehov. De kan då utgå från användarteorin och Vakratsas och Amblers ramverk samt använda sig av olika modeller för analys, exempelvis MAIN- eller COMMAP modellen. I studien dras även slutsatsen att tidningsföretag i sin strategi bör ta med sig användarnas önskan om valmöjligheter gällande videoklippets längd och informationsdjup. Det är också viktigt att de uppfyller användarens förväntningar på klippet genom att ge den information som utlovats. / The purpose of the study is to create a greater understanding of what video journalism strategies newspapers can use to satisfy consumer expectations and needs. The study was conducted by using current research, conducting qualitative research, and content analysis. Individual interviews with managing staff within video journalism at three Swedish newspapers; Sydsvenskan, Bohusläningen, and Ystads Allehanda were conducted. This data was compared to their target audience’s expectations and needs, which were gathered through three focus groups. The data collection of the qualitative research was based on the theory Uses and Gratifications (UGT).The study has identified that the newspapers don't conduct systematic research methods to investigate user needs in video journalism neither how the format can create gratification. It is found that the newspapers analyze statistics but don't research the fundamental cause of why the news videos are popular. With UGT as a foundation the study has found nine gratifications that the users can receive and wish for in video journalism; information, entertainment, personal identity, social interaction, presence, realism, proportion and extent, and empathy. The latter three are new and specific for the video journalism format and have not been discussed in previous research. To be able to satisfy user needs the newspapers need to become aware of these. Therefore, a suggestion presented in the study is that the newspapers use strategies with a focus on relationship and communication to easier identify the gratifications and in that way satisfy the customer needs. In this process, the newspapers can look to UGT, Vakratsas and Ambler´s framework and use models for analysis, for example, MAIN- or COMMAP-model. In conclusion, the study also recommends the newspapers, to give the customers more choices in length and depth in their video journalism. It is important as well to satisfy users’ expectations in videos by providing the promised information.

The purpose with this essay has been to analyze and discuss how Nils Quensel in conjunction with the Kejne-affair was portrayed in Swedish newspaper articles during the 1950’s, and also to show how the heteronorm is expressed in the articles' portrayals of Quensel. The essay has used a qualitative text analysis as a method. The essay is also based on queer theory with a focus on the concept of heteronormativity. The essay's questions dealt with how Quensel is portrayed in the newspapers and how the heteronorm is expressed. The second question was about how the papers differ in how they have written about Quensel. This essay has shown that there are differences and also similarities when it comes to how a person can be portrayed in newspapers with different political orientations, and also how big a role the media, in this case the Swedish press, play and have played in society. Generalizations are made based on how a newspaper chooses to portray a person and which also affects the public and society's norms, which in turn affects how people see themselves and others. This essay has also shown the importance of source criticism as the essay is a living example of how false accusations can have major consequences not only for the affected person but also for other people in the society. Telling and teaching younger children early how the media works and what consequences the media can have on people is therefore of great relevance.

This thesis contains a qualitative content analysis of Daily Monitor, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet’s articles about children, and child soldiers in Uganda. In total, there were 26 articles that have been applied to this study. The purpose of this thesis was to compare all 26 articles with each other to see potential diffrences or similarities. Theory based answers were applied when I was analyzing the articles' differences and similarities. The thematic content analysis applied and used to catagorize the concerning theames in the articles are: children or soldiers (as the major theme), and heroes and victims (as undercategorial theme). Postcolonial, childhood and childsoldier theories were used as the theoretical framework to the thesis, and they were all applied in the analysis. The chosen theoretical framework contributed not only to a critical viewpoint about children, and child soldiers, but also to Western power relations, which appeared in many newspapers. Furthermore, the theoretical framework contributed with different views about children, and child soldiers in different social and cultural contexts.

This thesis explores public discourses surrounding audiobooks as manifested in cultural articles in Swedish newspapers. The aim is to gain a deeper understanding about values and opinions about the audio book as a literary media. The method employed is discourse analysis, with a theoretical frame- work built mainly on Ernesto Laclau and Chantal Mouffes discourse theory. The articles were gath- ered from Sweden’s four biggest newspapers, totaling 45 articles between the years 2016-2023. Four major themes were identified in the material: the form and content of the audiobook, the act of reading versus listening, the commodification of literature, and the economic aspects of the audiobook market. Further, the study identifies both pessimistic and optimistic discourses. Pessi- mistic discourses see audiobooks as a threat to traditional literary forms and quality, while optimistic discourses highlight the potential of audiobooks to expand the concept of literature and promote reading. The findings contribute to a deeper understanding of how audiobooks are discussed and debated in Swedish media, reflecting broader societal and cultural concerns. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Bakgrund: Det har skett stora förändringar i tidningsbranschen vad gäller flerkanalspublicering och omstruktureringar. Tidningarnas huvudsakliga intäktskällor är från prenumerationer och annonsförsäljning. På grund av flerkanalspubliceringen råder en trend av vikande läsning i den tryckta tidningen. Forskningsfråga: Hur har intäktskällorna hos lokala tidningar i Västra Götaland påverkats av de förändringar som skett i branschen angående flerkanalspubliceringen samt nya ägarförhållanden? Syfte: Syftet är att genom en kvalitativ metod redogöra för hur lokala tidningar i Västra Götaland har påverkats av flerkanalspublicering och omstruktureringar i organisationerna vad gäller intäkter från annonser och prenumerationer. Metod: Vår studie är gjord genom en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer som har genomförts med åtta representanter från fyra olika tidningsorganisationer i Västra Götaland. Teoretisk referensram: Vår teoretiska referensram består av förändringar av arbetsprocesser inom organisationer, kopplat samman med en modell av mediekonvergens. Empiri: Här presenteras den empiri våra åtta intervjuer har gett oss under rubrikerna intäkter, flerkanalspublicering, mediekonvergens samt framgångsfaktorer. Analys: Analysen består av vår tolkning av det empiriska materialet från våra intervjuer med hjälp av vår teoretiska referensram, och är uppbyggt med samma rubriker som empirikapitlet. Slutsats: Här för vi en diskussion kring hur den lokala tidningsbranschens intäktskällor påverkats av digitaliseringen av nyheter. En viktig slutsats är; för att generera intäkter krävs att de satsar på de lokala nyheterna, som andra större konkurrerande kanaler inte fokuserar på. / Background: There have been major changes in the newspaper industry in terms of multi-channel publishing and restructuring. Their main sources of income are from subscriptions and advertising sales. Because of the multi-channel publishing there is a trend of declining reading the printed newspaper. Research question: How has the income sources of local newspapers in Västra Götaland been affected by the changes in the branch regarding multi-channel publishing and new ownership? Purpose: The purpose is, through a qualitative approach to explain how local newspapers in Västra Götaland have been affected by the multi-channel publishing and restructuring of organizations in terms of revenues from ads and subscriptions. Method: Our study is made through a qualitative approach consisting of semi-structured interviews that have been conducted with eight representatives from four different newspaper organizations in Västra Götaland. Theory: Our theoretical framework consists of changes in the newspaper branch, linked together with a model of media convergence. Empiricism: Here we present the empirical results our eight interviews have given us under the titles income, multi-channel publishing, media convergence and factors for success. Analysis: The analysis involves our interpretation of the empirical material from our interviews with the help of our theoretical framework, and is built with the same titles as the empirical chapter. Conclusion: Here we discuss how the revenue sources of the local newspaper industry are affected by the digitalization of the news. An important conclusion is that in order to generate revenue it’s needed to invest in the local news that other major competing channels are not focusing on.

Newspapers have undergone big changes with the progress of Internet and the newspapers establishment on the Internet. This adjustment to the Internet has resulted in differences between the content in newspapers and Web news sites. A quantitative content analysis and questions to Web authorities have been used in this study to describe what these differences are. During three days, three different newspapers were analysed and the conclusion was that many of the articles that were published in the newspapers also could be found in the newspapers Web versions. At the same time a lot of the articles on the Web news sites were not published in the newspapers. A common factor for all the newspapers who were analysed was that there was a larger share of news articles on the Web news sites first pages. The newspapers on the other hand had a larger share of culture- and sport articles. Of the articles that were represented in both the printed newspapers and the Web version there were not so many differences as were expected from the beginning of the analysis. The articles on the Web news sites were in some cases longer since you don’t have the same lack of space in this media and the articles often contained updated information that weren’t available when the newspaper was printed. The articles in the newspapers usually had more pictures and facts connected to the text while the Web news sites articles contained links to earlier and similar articles that helps the reader to put the news in to a bigger context. In the newspapers there were often references to the Web version for more information and in that way the Web news site was used as a complement to the newspaper. The number of interaction possibilities was varying among the different kinds of newspapers. There were both possibilities to comment on articles and also possibilities to watch web-TV, listen to sound files and watch picture shows. The conclusion that could be drawn from this was that it was important to maintain a good quality on the comments of articles so that they can create a value for the reader. It is also good if the newspaper and the Web version can offer different possibilities. / Med Internets framfart har tidningarna fått genomgå stora förändringar i och med att många papperstidningar har etablerat sig på webben. Denna anpassning till Internet har medfört skillnader i papperstidningarnas och webbtidningarnas innehåll, vilket är vad denna uppsats syftar till att undersöka. En kvantitativ innehållsanalys och frågor till webbansvariga har använts i denna uppsats för att beskriva vilka dessa skillnader är. Tre olika tidningar analyserades under tre dagar och det jag kom fram till var att en stor del av de artiklar som publiceras i papperstidningen också återfinnes samma dag i motsvarande webbtidning. Samtidigt hittades många artiklar i webbtidningen som inte publicerades i papperstidningen. Det som var en genomgående tendens för alla tidningar som analyserades var att det var en större andel nyhetsartiklar på webbtidningarnas förstasidor än i papperstidningens där det ofta fanns en högre andel kultur- och sportartiklar. Av de artiklar som fanns representerade i både papperstidningen och webbtidningen var det inte så många skillnader som jag från början hade trott. Webbartiklarna var i vissa fall längre då man inte har samma brist på utrymme här och artiklarna innehöll ofta uppdaterad information som inte fanns när papperstidningen gick i tryck. Papperstidningens artiklar innehöll fler bilder och faktarutor medan webbtidningens artiklar hade länkar till tidigare och liknande artiklar som hjälper läsaren att sätta in nyheten i ett större sammanhang. Ofta fanns det i papperstidningen hänvisningar till webbtidningen för att där hitta mer information och på så sätt används webbtidningen som ett komplement till papperstidningen. Antalet interaktionsmöjligheter var skiftande mellan de olika tidningarna. Det fanns både möjligheter att kommentera artiklar och även möjligheter att se webb-TV, lyssna på ljudfiler och se bildspel. Den slutsats som kunde dras av detta var att det var viktigt att efterhålla kommentarsmöjligheterna så att de skapar ett mervärde för läsaren samt att det var bra att papperstidningen och webbtidningen kunde erbjuda olika möjligheter.

För att få information om omgivningen och samhället i stort, där egna erfarenheter och relationer att bygga sina åsikter och ställningstaganden på saknas, så är medierna ofta den största bidragande faktorn för medborgaren när det kommer till att få information om sådant som inte rör den omedelbara närheten. I det sammanhanget spelar den mediala tillgången till Sveriges Domstolar stor roll. Artiklar som berör rättssäkerhet och rättstrygghet är ofta vanliga inslag i nyhetsrapporteringen och i tider där diskussioner rörande rättssäkerhet, rättstrygghet och rättvisa är ett ständigt närvarande element, framförallt i den mediala debatten, faller det sig särskilt intressant att titta på hur Sveriges Domstolar gestaltas i två av de ledande svenska morgontidningarna, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studien är intressant för att det saknas mediala studier som enbart behandlar Sveriges domstolar som enskilt studieobjekt, fristående från resterande rättsväsende utifrån medievetenskapliga och sociologiska förhållningssätt. Denna lucka fyller denna uppsats. Problemformuleringen består i en tvådelad frågeställning där den första delen förväntas besvaras av empiriska underlag i form av nyhetsartiklar och där den andra delen i frågeställningen har som syfte att med ett teoretiskt underlag bidra till en diskussion kring förtroende och i förlängningen legitimitet ur ett demokratiskt perspektiv:   Hur ser den konstruerade nyhetsdiskursen av Sveriges Domstolar ut i nyhetsartiklar från ledande morgonpress? -          är diskursen i huvudsak positiv, negativ eller neutral -          vem är den huvudsakliga källan i artiklarna -          hur positioneras källorna i texterna och vem får förtroendet att vara primary definers -          hur använder sig Sveriges Domstolar av tidningarna och är själva ett aktivt subjekt   Vad innebär denna nyhetsrapportering för Sveriges Domstolar och hur legitimeras eller degraderas Sveriges Domstolar av denna nyhetsgestaltning och vilka konsekvenser kan resultatet få för vårt demokratiska samhälle? Studien har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur berättelserna av Sveriges Domstolar berättas och återberättas, vilka värderingar och förgivettagna reproduktioner kan finnas och framträder en rättvis, allmängiltig bild av Sveriges Domstolar? Eller är nyhetsartiklarna snarare enbart en tillspetsning av verkligheten för att passa in i den mediala konstruktionen? Går det att se någon skillnad i diskursen/diskurserna som framträder i nyhetsartiklarna. För att få svar på dessa frågor utgår studiens teoretiska ramverk ifrån teorier av agendasetting – och nyhetsgestaltning, men även stats-sociologisk vetenskap. Studien utgår från en kvalitativ textanalys och diskursanalys, som studerar texterna utifrån sociokulturella mönster.   I enlighet med tidigare forskning konstaterar även denna uppsats att brott och straff är ett ämne som appellerar medierna och hantering av olika fall tar stor plats i den mediala publiceringen. Andra bärande resultat för studien som återfinns är att den ”vanliga” vardagen inte är lika intressant för tidningarna och artiklar som berör domstolarna ur ett mindre sensationellt syfte är få. Nyhetsgestaltningen av Sveriges Domstolar har en negativ inriktning och ställer domstolarna i försvarsställning genomgående i artiklarna. Domstolarna är sällan en aktör i artiklarna och i de fall där de är en aktör har de till 99% en försvarsposition. De används i princip aldrig som expertkällor och andra experter i den juridiska sfären tillåts sätta referensramen för Sveriges Domstolar.

Problem formulation There are many studies on how the media produces environmental changes, but environmental changes are a large abstract topic. It includes many smaller parts of more concrete contexts. One very big problem that occurs is that human footprints end up in poorer countries, where natural resources are converted into goods that are consumed by us in the western world. Tropical forests in Borneo, Malaysia and Indonesia are devastated in favor of plantations of oil palm trees, which are then used in a variety of commodities worldwide. In this paper we want to highlight the subject of palm oil. We want to make people more aware of how the palm oil industry is conducted and where the newspapers put their focus. Aim The study aims to investigate whether Expressen, the Sveriges Natur, the Tidningen Syre, Dalarnas Tidningar and TT Nyhetsbyrån and how they are presented to citizens in those publications. Method and material A quantitative content analysis has been carried out consisting of a total of 14 analysis objects from Expressen, Sveriges Natur, Tidningen Syre, Dalarnas Tidningar and TT Nyhetsbyrån. Main results We can conclude that the topic of palm oil and the palm oil industry in the articles is an infected debate in which many different aspects are involved. Conflicts are the focus of reporting, closely followed by human responsibility for the enviroment. The categories have given us an overview of how many different aspects are included in the subject and how many concerns there are in connection with the palm oil industry.

<p>This essay is about integration's discourses in newspapers. It compares four different newspapers with each other and it compares them also in a time perspective. The four different newspapers that the essay compares are <i>Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter</i> and <i>Expressen</i>. These are Swedish newspapers and they are distributed all over the country. The time perspective is a two months period, one month in the year 1994 and one month in the year 2002. In my essay I have used a method called critical discourse analysis to interpret the newspapers.</p><p>When I have analyst the articles of the newspapers, this is what I found. The integration discourses in the different newspapers defines integration as something an immigrant has to go through in order to become a member of the Swedish society. In the newspapers there is also different dimensions of this integration's discourse. Work and language is pointed out as important in the process of integration. Sometimes, especially in the material from 2002, the newspapers write that language is more important then work, or that work is more important than language. These sides are really different politics sides. The left politics favours work and the right politics favours language. The different newspaper choose sometimes to let some politics argue for their side, and sometimes the newspapers only let one political side argue. From that I can say that newspapers <i>Aftonbladet</i> and <i>Svenska Dagbladet</i> are more to the left, while the others <i>Dagens Nyheter</i> and <i>Expressen</i> are more to the right. Both in the year 1994 and in the year 2002 the articles it's against that times integration's politic and offer solutions so that the Swedish society, can have a better integration's politic.</p>