Syftet med uppsatsen är att förstå vilka problem som kan uppstå vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde, och vilka konsekvenser dessa problem får på relevansen och tillförlitligheten i redovisningen. En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer har gjorts med representanter från svenska börsnoterade fastighetsbolag samt med externa värderingsmän. Detta för att få insikt i deras arbete med att värdera förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Resultatet tyder på att det blir en avvägning mellan relevansen och tillförlitligheten i redovisningen när det inte finns en aktiv marknad, där relevansen prioriteras genom att betona vikten av att redovisa värden som speglar marknadssituationen. / The purpose of this thesis is to study the problems that might arise when investment properties are valued to their fair value according to IAS 40, and how these problems might affect the relevance and the faithful representation of the financial reporting. With this in mind, we performed a qualitative study with semi-structured interviews with representatives from Swedish listed companies that hold investment properties, as well as with external appraisers in order to get an understanding of their work with the fair value accounting of investment properties. Our results indicate that there is a trade-off between the relevance and faithful representation of the financial reporting when the market for investment properties is non-active, where the relevance is prioritized by using values that reflect the market situation rather than values that can be perfectly assured.

This thesis treats the fatigue assessment process of steel bridges. The purpose is to identify areas with potential of enhancement with an overall aim of attaining a longer service life. The aging bridge stock in Sweden and in many other developed countries is an impending economical burden. Many bridges have reached their expected service life and increased axle loads, speeds, and traffic intensity further accelerate the deterioration. An immediate replacement of all our bridges approaching their expected service life will not be possible. For economical and environmental reasons, effort should be put on extending the theoretically safe service life as far as possible.  Fatigue is one of the major reasons limiting the service life of steel bridges .A specific example is the Söderström Bridge in Stockholm, Sweden. Fatigue cracks have been found in the webs of the main beams and theoretical assessments have shown an exhausted service life. As a mean to reduce the uncertainties in the theoretical assessments a monitoring campaign was started in 2008 and continued in periods until 2011. The first continuous period of 43 days of measurements in 2008 forms the experimental foundation for this thesis. A fatigue life prediction involves (i) an estimation of the load effect, (ii) an estimation of the resistance, and (iii) the selection of a prediction model. This thesis treats in some sense all three of them. Considering part (i), the load effect, a theoretical study on the influence of dynamics has been performed. The quasi static approach suggested in the standards does not necessarily reflect the true dynamic behavior of the structure. Performing a dynamic moving load analysis gives for all cases studied a more favorable fatigue life. A further enhancement of the assessment is to perform in situ measurements. The uncertainties related to dynamics, loads, and structural behavior are thereby captured in the response. Routines for processing the measured response and performing life predictions are treated, moreover the quality of the measured response. The resistance, part (ii), in form of the fatigue endurance has a funda- mental influence on the fatigue life. As an attempt to reach a more adequate fatigue endurance a refined assessment of a typical joint is performed using linear elastic fracture mechanics (LEFM). A descriptive detail category is suggested which renders a somewhat more favorable resistance. Part (iii), the prediction model, is treated considering the safety format. A reliability-based model is suggested which enables a consideration of the uncertainties in each stochastic variable. Thereby, all aforementioned parts and uncertainties can be combined within the same prediction. The reliability-based model is used for a code calibration of partial safety factors to be used in semi-probabilistic assessments according to the standards. The implementation of the suggested procedures is shown with a numerical example. The outcome should not be generalized but the example clearly shows an increase in fatigue life with the proposed enhancements of the assessment procedure. / <p>QC 20130917</p>

During the financial crisis voices were raised towards the regulatory framework IAS 39 recognition and measurement of financial instruments and pointed out that it was inadequate. The complexity of the framework contributed to the fact that it was difficult to apply. IASB accelerated the modeling of the new to be regulatory framework IFRS 9. In this study we will focus on the reliability of accounting information, which is an important aspect from the stakeholder’s point of view, for example, to be able to make the best decisions the accounting information should be proper. The general purpose of this study is to clarify whether the qualitative characteristic, reliability, is to change when IAS 39 is replaced by IFRS 9. We will base our study on a qualitative content analysis were we have read and analyzed IAS 39 and IFRS 9. After that we lift the parts which we consider of interest to discuss out of a reliability point of view of the two regulations. The analysis of the study culminates in that some positive changes that will occur when the replacement takes place, on the other hand some negative changes that will occur as well. However, after taking in consideration, both the positive and negative aspects of the replacement, we come to the conclusion that there will be no significant difference (with some exceptions) in the reliability of the regulatory frameworks. Key words: IAS 39, IFRS 9, Reliability / Under finanskrisen höjdes röster för att regelverket IAS 39 för klassificering och värdering av finansiella instrument var bristfälligt. Regelverket var alltför komplext och därmed svårt att tillämpa. IASB påskyndade då utformningen av det nya regelverket IFRS 9 som ska ersätta IAS 39. Tidigare forskning har gjorts på områdets komplexitet och intressenters inställningar till IFRS 9. Vi inriktar oss på tillförlitligheten i redovisningsinformationen, vilken är en viktig aspekt ur intressenters synvinkel för att t.ex. fatta rätt beslut. Syftet med vår undersökning är att kartlägga huruvida den kvalitativa kriterien tillförlitlighet kommer att förändras när IAS 39 byts ut mot IFRS 9. Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys där vi har läst och analyserat IAS 39 och IFRS 9, sedan har vi lyft ut delar ur de båda regelverken som vi anser intressanta att diskutera ur ett tillförlitlighetsperspektiv. Studiens analys mynnar ut i att positiva förändringar kommer ske samtidigt som det även blir negativa förändringar. Efter avväganden mellan de positiva och negativa aspekterna kommer vi fram till att det inte förekommer någon större skillnad (med vissa undantag) i tillförlitligheten mellan regelverken. Nyckelord: IAS 39, IFRS 9, Tillförlitlighet,

Bakgrund:     Redovisningen är för närvarande inne i vad många forskare kallar en revolution som innebär radikala förändringar på hela redovisningsområdet. Bland förändringarna märks den ökade betoningen på den kvalitativa egenskapen relevans. Tillförlitlighet, som tidigare varit djupt förankrad i redovisningen, har fått stiga tillbaka. En framträdande förändring som hänger samman med den ökade betoningen på relevans, är införandet av verkligt värde metoden för vissa typer av tillgångar. Verkligt värde innebär att en tillgångs värde tas upp till ett uppskattat marknadsvärde i balansräkningen. Vidare ska alla värdeförändringar för en del tillgångar redovisas över resultaträkningen, oavsett om dessa är realiserade eller inte.  Syfte:            Studiens syfte är att öka förståelsen kring hur de kvalitativa egenskaperna relevans och tillförlitlighet påverkas vid redovisning till verkligt värde. I undersökningen studeras dels de svenska börsnoterade fastighetsbolagens realiserade och orealiserade värdeförändringar mellan åren 2005-2008, dels till vilken grad interna respektive externa värderingar används. Resultaten ställs sedan i relation till pågående debatt om den avvägning mellan relevans och tillförlitlighet som verkligt värde anses ge upphov till. Metod:          Uppsatsen har en kvalitativ ansats, efter en kvantifiering av 18 fastighetsbolags årsredovisningar 2005-2008. Fokus i studien är att ge en ökad förståelse kring hur relevans och tillförlitlighet påverkas av verkligt värde. Insamlat material sammanställs och genomsnittsvärden samt jämförelser presenteras för att sedan kopplas till relevans och tillförlitlighet. Resultat:        Undersökta fastighetsbolags realiserade värdeförändringar är i genomsnitt inom ett accepterat osäkerhetsintervall vilket stödjer teorin om att verkligt värde uppfyller kravet om relevans. Men samtidigt framkommer det att hälften av bolagen enskilt överstiger osäkerhetsintervallet. Orealiserade värdeförändringars del av resultatet har under tidsperioden ökat men det är endast ett tecken på att relevansen av värderingarna är hög eftersom det är en följd av utvecklingen på marknaden. Inga bevis ses att tillförlitligheten i redovisningen skulle vara negativt påverkad av verkligt värde metoden då fastighetsbolagen fortfarande behållit en konservativ syn, nästan alla avyttrade fastigheter har varit undervärderade. Nästintill alla bolag i undersökningen väljer även att använda externa värderingsmän vilket kan ses som en indikation på att de anser att det ökar tillförlitligheten till redovisningen.

Accounting has been critized for being one of the leading factors in the latest financial crisis. One of the primary problem areas was identified as delayed recogonition of losses on financial instruments. Consequently, a new impairment model is being developed and is to be namned expected loss model. The difference from the present model, incurred loss model, is that it takes losses into consideration on an much earlier level. Even though the model may be theoretically feasible, in practice it may implicate a number of issues. This study examines this model and divides it into three divisions - classification of the assets, estimation procedure and disclosures. Reasearch has been conducted through in-depth interviews with practitioners within the accounting profession. The information gathered from the respondents have been analyzed using prior research that is considered closely linked to the model and the international accounting standardsetters IASBs and FASBs qualitiative characteristics, relevance and reliability. The conclusion is that the proposed model is deemed relevant even if it is difficult to reach high reliability as a consequense of the models high level of uncertainty, subjectivity and flexibility from a management perspective. To ensure sufficient capital reserves, despite the possibly low reliability, the model should be of conservative nature. Disclosures will continue to play an important role in conveying assumptions and minimizing manipulation if they can be presented in a comprehensive manner.

Examensarbetet beskriver en beredning för Ellevio AB. Beredningsarbetet är tänkt att bygga om elnätet i Sjöhaga – Lerdala Gård i Skövde kommun med syfte att vädersäkra lokalnätet och öka tillförlitligheten. Projektet berör allt arbete kring beredningen gällande kontakt av myndigheter och markägare som berörs i projektet, för att komma överens om var de nya ledningarna kan byggas. Fältbesök utfördes löpande under projektets gång för en överblick av området och planera möjliga kabelsträckning, samt bästa möjliga placering av nätstationer vid samtal med markägare. Beredningen av ledningsnätet utförs i fyra delar, där del ett är Sjöhaga – Melldala, del två är Melldala – Karlsfors, del tre är Karlsfors – Dämman och del fyra är Dämman – Lerdala Gård. Del ett kommer ha en seriesattelit nätstation med transformator på 200kVA och ingen beredning av lokalnätet ska ske i detta stadie. I del två som berör Karlsfors kommer ingen ändring av lokalnätet eller dess nätstation ske, del tre kommer en ELIT3 nätstation att placeras med en transformator på 100kVA. För del fyra blir det en ELIT3 nätstation med transformator på 100kVA och tre kabelskåp. Utöver dessa delar utreds möjlighet för reservmatning mellan Karlsfors – Yttersöra. Men då detta inte uppfattats som möjlig på grund av omgivningsförhållandena, har det vid samråd med handledare på PSN Krafkonsult beslutats att placera reservmatningen mellan Dämman – Björnsäter med hängkabel på befintliga luftledningsstolpar. Kostnaden för ombyggnationen av samtliga delar uppgår till ca 2,6 miljoner kr varav 450 kkr för reservmatningen från Dämman till Björnsäter. Nätstationer placeras i Melldala, Dämman och Lerdala Gård som också har tre kabelskåp, och den sammanlagda kabellängden för HSPnätet är ca 6,5 km och LSP-nätet var 1,7 km. / The thesis describes a preparation work for Ellevio AB. The preparation work is supposed to rebuild the power grid in Sjöhaga - Lerdala in Skövde municipality with the aim to weatherproofing the local area network and increase the reliability. The project concerns all work on preparation such as contact with authorities and landowners involved in the project, in order to agree on where the new cables can be built. Field visits were conducted continuously during the project for an overview of the area and to plan possible cable stretches, as well as the best possible location for the network stations in agreement with the landowners. The preparation of the underground cable is carried out in four parts, part one is Sjöhaga - Melldala, part two is Melldala - Karlsfors, part three is Karlsfors - Dämman and part four is Dämman – Lerdala Farm. Part one will have a serial satellite network station with a 200kVA transformer and no local network preparation will take place at this stage. In part two Karlsfors will keep its current local distribution network and network station, part three will have an ELIT3 network station fitted with a 100kVA transformer. For part four, there will be an ELIT3 network station with 100kVA transformer and three cable cabinets. In addition to these parts, the possibility for a redundancy feeding between Karlsfors - Yttersöra was investigated. However, when this was perceived as not possible due to the environmental conditions, it was decided, on the recommendation of a supervisor at PSN Kraftkonsult, to be placed between Dämman - Björnsäter with a overhead cable on existing poles. The cost of the renewal amounts to 2.6 million SEK and 449 thousand SEK for the redundancy from Dämman to Björnsäter. Network stations are positioned in Melldala, Dämman and Lerdala Farm which also has three cable cabinets. The total cable length of the HV-system is 6.5 km and the LV-system is 1.70 km.

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för automatiseringens påverkan på revisionsprocessen idag och i framtiden med avseende på tillförlitlighet och revisionsrisk. Studien utgår från tre forskningsfrågor: Påverkar automatisering revisionsriskmodellen? Hur påverkar automatiseringen revisionens tillförlitlighet? Hur anser revisorer att automatiseringen kommer påverka tillförlitligheten och revisionsriskmodellen i framtiden? Metod: Då studiens syfte varit att öka förståelsen för ämnet har vi använt en kvalitativ metod. För insamlandet av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer utförts med elva respondenter. Materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys.   Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar att automatisering kommer påverka både revisionsriskmodellen och revisorns tillförlitlighet. Revisionsriskmodellen behöver ta hänsyn till den ökade användningen av automatiserade system. Det kan göras genom att introducera en automatiseringsrisk. Revisionsrisken överlag kommer sjunka i och med att större mängd data kan granskas och mänskliga revisorn kan lägga sin tid på bedömningsfrågor. Revisorns tillförlitlighet kommer öka och kommunikation kommer vara en bidragande faktor till det. Examensarbetets bidrag: Vår studies bidrag är att revisionsriskmodellen inte är tillräcklig för att estimera automatiseringsrisken och att de därför bör tillkomma en ny komponent i modellen för att estimera risken med automatisering. Studien skapar även förståelse för att kommunikation kommer vara av stor vikt för revisionsbyråer om de vill behålla sin tillförlitlighet när revisionsprocessen blir mer automatiserad.  Förslag till fortsatt forskning: Vår studie fokuserar endast på revisorer, därför är ett förslag på framtida forskning att fokusera på andra parter som också påverkas av automatiseringen av revisionsprocessen. Andra förslag på vidare forskning är att jämföra stora och små företag för att se vilka som enklast implementerar ny teknik och att studera förändringen i efterfrågan på kunskapen hos nyanställda till följd av att mer ny teknik implementeras.

Högre krav ställs på elnätsbolagen gällande leveranskvalitet. En del i beslutsfattandet vid ny- eller ombyggnationer är bland annat beräkningar som påvisar kostnader vid eventuella felhändelser i nätet. För att kunna göra dessa beräkningar krävs det att tillförlitliga indata finns tillgängligt. Den data som erfordras påvisar vad som kan förväntas av ett ställverks komponenter, vilken tillförlitlighet apparaterna har. I detta arbete sker en kartläggning av vilka datainsamlingar som finns tillgängliga för att sammanställa ett resultat med trovärdiga felfrekvenser för ställverksapparater från olika källor. Arbetet är inriktat mot regionnätet och stor vikt har lagts på att finna pålitliga källor där underlaget till resultaten har redovisats, vilket ger en möjlighet att göra en bedömning om kvaliteten på indata. De komponenter som behandlas i arbetet är krafttransformatorer, brytare, frånskiljare, jordningskopplare och mättransformatorer. Cigré har gjort den mest omfattande rapporten. Elnätsbolag från 28 olika länder har bidragit med rapportering som sedan bearbetats och sammanställts i flera olika rapportdelar. Andra källor är Entso-e och Nordel som under flera år sammanställt statistik från de nordiska länderna och redovisat detta i årliga rapporter. Vattenfall arbetade själva under några år fram till 2004 med att undersöka fel i regionnätet och själva sammanställa statistik för felande komponenter. Statistiken från dessa årsrapporter är välarbetad och men behandlar dock endast brytare och krafttransformatorer. Något som uppmärksammats under arbetet är att Vattenfall har utfört en felaktig rapportering för transformatorfel de senaste åren. Denna felrapportering resulterar i att flera felfrekvenser från Nordel och Entso-e inte är användbara. Underlaget till rapporteringen bör snarast ses över av Vattenfall för att kunna bidra till den här insamlingen av statistik som är användbar för flertalet elnätsbolag. I arbetet presenteras rekommenderade felfrekvenser som är framtagna genom den insamlade statistiken. De värden som presenteras är för krafttransformatorer, brytare, frånskiljare, jordningskopplare och mättransformatorer. Spänningsnivåerna som innefattas varierar för de olika komponenterna. / Higher demands are placed on network operators regarding the delivery quality. Part of the decision-making in constructions or renovations is to estimate costs for any possible fault on the network. To make these calculations, it is required that the correct input data is available. The relevant data shows what can be expected of a component, how reliable the devices are. This report focused on what data is available to calculate a result with reliable fault frequency for switchgear devices from different sources. The research only includes the transmission network and focus has been on finding reliable sources where the results has been documented, which presents the opportunity to make an assessment of the reliability. Cigré has previously conducted the most comprehensive report and collected data from around the world. Electrical companies from 28 countries contributed which was analyzed and summarized in multiple reports. Other sources reviewed for this research are ENTSO-E and Nordel, who for several years has compiled statistics from the Nordic countries in annual reports. Something that attracted attention in the work is that Vattenfall has performed an incorrect reporting of transformer fault in recent years. This results in multiple failure rates of Nordel and ENTSO-E is not useful, it should be reviewed by Vattenfall to contribute to this collection statistics that are useful for all grid companies. In this research, recommended error rates are presented based on the collected statistics. The values presented are for power transformers, circuit breakers, disconnectors, earthing switches and instrument transformers. The voltage levels included varies for the different components.

Digitaliseringen är en av samhällets mest uppmärksammade förändringar och ett flertal studier har gjorts i takt med dess utveckling. Förändringskraften är stor inom en mängd olika företag och däribland även revisionsbyråerna. Förutom omställningen till en mer automatiserad bransch och förändrad yrkesroll, ligger en stor utmaning i att kommunicera med kunderna under denna förändringsprocess. Majoriteten av tidigare forskning har en inriktning på den digitala utvecklingens förändring av revisorn med fokus på arbetsprocessen och har i princip uteslutit förändringen ur ett kundperspektiv. Syftet med denna studie är att utifrån ett revisors- och kundperspektiv, utforska digitaliseringens utveckling inom revisionsbranschen med fokus på förändringen av samarbete, kommunikation, relationskvalitet samt tillförlitlighet mellan revisor och kund. Studiens forskningsfråga är således: Hur har digitaliseringens utveckling förändrat revisorns och kundens relation till varandra samt hur upplevs denna förändring av båda parter? I studien används ett tolkande angreppssätt för att skapa förståelse för förändringen av revisorns relation till kunden utifrån upplevelser. I enlighet med studiens hermeneutiska synsätt utförs en kvalitativ undersökning baserad på semi-strukturerade intervjuer. Slutsatsen i denna studie är det faktum att digitaliseringens utveckling har förändrat revisionsbranschen inom ett flertal olika aspekter och därmed i stor omfattning förändrat relationen mellan revisor och kund. Den mängd samt på vilket sätt digitaliseringen har förändrat relationen skiljer sig åt beroende på revisorns respektive kundens perspektiv.

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur direktiv 2014/95/EU påverkat kvalitétsdimensionerna väsentlighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet i svenska hållbarhetsrapporter. Metod: Studien har utförts med hjälp av kvalitativ metod baserad på en hermeneutisk tradition med en deduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in med hjälp av innehållsanalys där CONI-modellen samt fyra bedömningsscheman använts. Studien har redovisats med hjälp av tabeller och diagram för att kunna se tydliga jämförelser mellan kvalitetsdimension, år, företag samt indikatorer inom varje kvalitetsdimension. Tio företags hållbarhetsrapporter har studerats under treårsperioden 2016-2018, vilket avser året innan direktiv 2014/95/EU trädde ikraft i Sverige samt första och andra året när det blev ett krav att hållbarhetsrapportera för större bolag i Sverige. Resultat och slutsats: Studien finner att direktiv 2014/95/EU lett till en generell ökning av kvalitén i hållbarhetsrapporter, både i sin helhet och varje kvalitetsdimension för sig. Vidare har studien synliggjort att kvalitetshöjningen är en process ur ett längre tidsperspektiv, vilket indikerar på att kvalitén en period framöver kommer öka till följd av direktiv 2014/95/EU. Examensarbetets bidrag: Studiens huvudsakliga teoretiska bidrag är ett ytterligare empiriskt bevis på att det går att se kvalitetshöjning i hållbarhetsrapporter till följd av ett lagkrav. Studiens praktiska bidrag kan ses som en utvärdering om lagen, inom studiens ramar, uppnått det direktiv 2014/95/EU eftersträvar genom att öka kvalitén och jämförbarheten inom hållbarhetsrapporteringen. Vidare finner studien är indikatorer på att ett standardiserat ramverk ytterligare höjer jämförbarheten. Denna indikation kan även bidra som ett råd till företag att implementera ramverk som t.ex. GRI för att efterleva lagkravet proaktivt. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att göra en liknande studie om ett par år, när företag sannolikt kommit över den tid det tar för att anpassa sig till lagkravet, och där hållbarhetsrapporter kan studeras inom en längre tidsperiod än vad denna studie kunnat göra. Nyckelord: Direktiv 2014/95/EU, hållbarhetsrapport, väsentlighet, relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet