Jag har skapat en form som bygger på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga och nedsatt syn. Varje formmässigt beslut grundar sig i ett krav eller regel ur "Boverkets byggregler" och rekommendationer från personer med funktionsnedsättningar och resultat från mina experiment. Att ha tillgänglighet som utgångspunkt har varit en utmaning. Tillgänglighet är ett komplext ämne för att det skall tillfredsställa väldigt många. De som inte ser, de som ser, de som inte hör och de som hör, de som behöver ljus och de som behöver mörker osv. och alla de som skall betala för hela byggnationen. Jag tycker många gånger att medel som gör att en miljö blir tillgänglig inte hör ihop med övrig arkitektur. Därför har jag satt mig in i problematiken funktionsnedsättningar och försökt skapa en miljö som har tillgänglighet med i början av processen för att integrera det i arkitekturen. Där av titeln "Tillgänglig estetik".

Background and problem: In Croatia, the hotel industry has undergone difficult and unstable conditions since the 90s. Since 2001, however the results in the sector has improved due to increased investment in the renovation of facilities and construction of new hotels. Purpose: The study aims to examine hotel operations on the Makarska Riviera on the basis of tourist business perspective, and examine its quality, service and accessibility. Method: In this study we used a qualitative approach. The survey was conducted through structured interviews and a non-participant observation. Result and conclusions: Satisfied and fulfilled employees, in turn that the hotels will have satisfied customers and may have profitable operations. Many hotels aim at constantly working to improve profitability and customer satisfaction. When measuring customer satisfaction, many hotel owners felt that the service is good and that they have received a good response from their guests. The hotels that were observed were nice and clean inside and out. A majority of the hotels were renovated and looked fashionable in and out with fine furnishings in the lobby and restaurant. Availability was good in both the plant itself and around it. All hotels were located near the beach, town center and bus stops. The people interviewed believe that accessibility to and from the hotels, airport is good with a well developed infrastructure. In conclusion, we note that the Makarska hotel operations in general maintains its facilities and, overall, a good quality standard and service. Most hotels are well planned and are strategically located. Hotel operators in general are continually working to improve quality through training their staff and follow up of their customers' perceived expectations.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur teckenspråkiga elever fostras till samhällsmedborgare genom gymnasielärares talhandlingar och språkbruk. Undersökningen fokuserar således på demokrati samt medborgarskap och i förhållande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgänglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrån en diskursanalytisk teori- och metodlära. Diskursanalys innebär att forskaren analyserar hur språket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lärarna genom sina talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhällsmedborgare. Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjälp av citat från det empiriska materialet och visar hur eleverna förväntas agera på det ena eller andra sättet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder. Konsekvenserna av diskurserna problematiseras i förhållande till tidigare forskning som behandlar medborgarfostran av hörande elever respektive identitetsgestaltning hos döva (och hörselskadade). I resultatdiskussionen framträder ett mönster som visar att vissa diskurser leder eleverna som medborgare till ökad delaktighet och tillgänglighet i samhället medan andra snarare verkar i motsatt riktning.

Informationsteknik används idag i stor utsträckning för att sprida information och även våra myndigheter publicerar alltmer information på sina webbplatser. Människor förväntas vara självständiga och kapabla att på egen hand finna den information de behöver, men faktum är att information på dessa webbplatser kan vara otillgänglig för vissa användargrupper. Omkring en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige har lässvårigheter och det är inte självklart att de kan läsa och förstå det som är skrivet på myndigheternas webbplatser. Syftet med denna uppsats är att studera om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Vidare utreds även vilka åtgärder som kan vidtas för att åtgärda brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning, samt vilken information på kommunernas webbplatser som är mest relevant att göra tillgänglig för personer med lässvårigheter genom översättning till lättläst svenska. Detta har gjorts genom att undersöka hur väl informationen motsvarar rekommendationerna för lättläst svenska och WCAG 1.0 riktlinje 14. Därutöver har enkätundersökningar med en användargrupp samt webbansvariga på kommunerna genomförts. Resultatet av undersökningen visar att webbplatserna har allvarliga och ofta förekommande brister i denna typ av tllgänglighetsanpassning. Delvis är anpassningen god, men många brister finns och därför kan informationen på svenska kommuners webbplatser inte anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Det finns emellertid ett antal åtgärder som är kan vidtas för att förbättra tillgängligheten. Dock har inga slutledningar kunnat göras angående vilken information som är mest relevant att översätta till lättläst svenska. Utifrån resultatet kan endast fastställas att någon typ av tillgänglighetsanpassning av informationen bör göras för att underlätta för användare med lässvårigheter. / Today, information technology is to a great degree used to provide information and also our public authorities publish more and more information on their web sites. People are expected to be independent and capable to find the information they need on their own, but in reality much of the information on these web sites can be inaccessible for some user groups. Approximately one fourth of the adult Swedish population has reading disabilities and it is not a matter of course that they can read and understand what is written on the public authorities’ web sites. The purpose of this paper is to study if the information available on Swedish municipalities’ web sites can be considered accessible for persons with reading disabilities. Furthermore will be investigated what actions can be taken to deal with any insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. Also, this paper will analyze what pieces of information on Swedish municipalities’ web sites is the most important to make accessible to persons with reading disabilities by translation into easy-to-read Swedish. This has been done by investigating to what extent the information on these web sites complies with the recommendations for easy-to-read Swedish and WCAG 1.0 guideline 14. In addition to that, surveys with a user group and with those responsible for the municipalities’ web sites were carried out. The result of this study shows that these web sites have serious and frequently occurring insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. In places the adaptation is good, but there are many shortcomings and consequently the information on Swedish municipalities’ web sites cannot be regarded as accessible for persons with reading disabilities. There are however a number of actions that can be taken in order to improve the accessibility. It has not been possible to make any conclusions regarding what pieces of information that is most important to translate into easy-to-read Swedish. Based on the findings in this study can only be established that some sort of accessibility adaptation of the information should be made in order to facilitate for persons with reading disabilities.

Syftet med arbetet är att klargöra förlusterna för att uppnå anonymitet. I arbetet har fem olika anonymitetstjänster testats. Tjänsterna har genomgått ett flertal olika tester för att mäta bandbredd, tillgänglighet och anonymitet. Resultaten har sedan jämförts med samma tester utan någon anonymitetstjänst för att direkt kunna se förlusterna. Anonymitetstjänster har på senare tid fått allt större uppmärksamhet och därför syftar arbetet till att granska dessa samt belysa det som offras för att uppnå anonymitet.

Tillgängligheten i samhället har ökat under årens lopp, vi förflyttar oss längre sträckor på kortare tid än tidigare. Ökad tillgänglighet ökar kraven på snabba och välfungerande transporter. För att undvika så många hinder som möjligt i vägnätet utesluts vissa orter från vägar med hög hastighet genom att etablera förbifarter till dessa orter. Syftet med rapporten var att undersöka hur Vaggeryds kommun påverkades när genomfartstrafiken i de två centralorterna omdirigerades genom att en förbifart etablerades. Utifrån syftet skapades fyra frågor som undersökte vilka konsekvenser som uppstod i och med etablering, om centralorternas struktur hade förändrats, om förbifarten hade skapat positiva effekter som kommunen tagit tillvara på och om det hade uppstått en ”värdshus-förbi effekt” i och med etableringen. Forskningen baserades på kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativa i form av intervjuer och litteratur samt enkäter och statistik från tidigare år som räknades till den kvantitativa metoden. Teorier angående undersökningen hämtades från tidigare forskning inom området och från forskning om regionförstoring och tillgänglighet. I teorin angående regionförstoring togs begreppet nodalt nätverk upp. Begreppet syftade på att orter sågs som noder och infrastrukturen som nätverk. För att öka tillgängligheten i en region var nätverken tvungna att förbättras och bli snabbare. Därav flyttades orter som tidigare tillhörde nätverkets centrum ut mot periferin. Detta ökade tillgängligheten till en del orter men minskades till andra. I och med detta uppstod en ”värdshus-förbi effekt” och regionförstoringen sågs som en skenbild då tidigare centrumnoder hade offrats för att öka tillgängligheten. Etableringen av förbifarten hade en positiv effekt på kommunen och att flera av utfallen var kopplade till varandra. Resultatet visade att det hade skett en regionförstoring och att kommunens centralorter hade till viss del ändrat karaktär. Det visades sig även att det inte hade uppstått en ”värdshus-förbi effekt” i och med etableringen av förbifarten.

Syftet med uppsatsen har varit att studera och analysera Sveriges insatsområde Tillgänglighet inom EU:s strukturfonder och de eventuella svårigheter som begreppets olika innebörder medför i arbetet för ökad tillgänglighet i Sverige. Genom att sätta begreppsanvändningen inom teori, politik och praktik mot varandra kan kopplingar och olikheter belysas. För att detta skulle kunna göras har politiska dokument på nationell och regional nivå granskats samt intervjuer med tjänstemän på regionala programkontor och stödmottagare i regionen Norra Mellansverige genomförts. Den teoretiska utgångspunkten har legat på tillgänglighet och hur begreppet definieras och utnyttjas inom forskning. Utifrån detta kunde begreppsanvändningen inom teori, politik och praktik ställas mot varandra i en analyserande diskussion. Det framkom i denna att svårigheterna i strukturfondsarbetet för tillgänglighet till viss del beror på att regionernas fokus, både ekonomiskt och praktiskt, inte ligger på insatsområdet Tillgänglighet. Dock är det avsaknaden av kopplingar mellan de olika områdena som utgör grundproblematiken till strukturfondernas arbete för ökad tillgänglighet.

Vi har utifrån intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med både åldersindelade och åldersblandade barngrupper. Valet av studie beror på våra tidigare erfarenheter där vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero på. Det empiriska materialet delade vi upp i tre kategorier; utformning av inomhusmiljön, pedagogernas reflektion över utformningen av inomhusmiljön och barnens inflytande över utformningen av inomhusmiljön, för att utifrån dessa analysera, diskutera, beskriva och jämföra med tidigare forskning inom ämnet, om hur pedagogerna utformar deras inomhusmiljön. Resultatet visar att pedagogerna utgår från barnens ålder och intressen vid rummens utformning samt att säkerhetsaspekten är en viktig del. Även barnens möjlighet till självständighet och att göra egna val är en utgångspunkt som pedagogerna har som tanke vid planering av rummens utformning.

<p>Detta examensarbete skall innefatta en undersökning av informationsklassning vilket är en del av området informationssäkerhet. Informationsklassning innebär att information delas in i olika nivåer beroende på hur värdefull den är för en verksamhet. Utifrån en informationsklassning väljs sedan lämplig skyddsåtgärd ut för respektive informationsklass och detta kan vara positivt för en verksamhet ur ekonomisk synvinkel då lämplig skyddsåtgärd innebär att skyddet varken är för högt eller för lågt. De säkerhetskrav som verksamheter bör beakta är, enligt den litteraturstudie som gjorts, sekretess, riktighet och tillgänglighet.</p><p>Arbetets problem har gått ut på att få en inblick i vilka informationsklasser som används ute i verksamheter för de tre informationssäkerhetskraven sekretess, riktighet och tillgänglighet. Undersökningen baseras på intervjuer kombinerat med litteraturstudier och verksamheterna som studerats verkar inom olika verksamhetsområden.</p><p>Resultatet och analysen tyder på att det vanligaste sättet att klassa information på är genom att benämna klasserna för sekretess, riktighet och tillgänglighet med siffror från ett till tre. Dock skiljer sig informationsklassning åt mellan olika verksamhetsområden och ibland även inom samma verksamhetsområde. Att klassningen skiljer sig åt beror på att det inte finns någon generell klassningsmodell att tillämpa utan varje verksamhet gör sin egen klassningsmodell.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att analysera vikten av humankapital i alstrandet av ekonomisk tillväxt, genom dess effekt på kunskapsproduktionen i innovationsprocessen. Kunskap är en grundläggande förutsättning för innovation och teknologisk utveckling, vilket i sin tur är den huvudsakliga källan till långsiktig ekonomisk tillväxt. Uppsatsen beskriver kortfattat den miljö i vilken kunskap produceras samt faktorerna som påverkar denna produktion. Dessa faktorer antas utgöras av humankapital, tillgänglighet till universitets- och företags- FoU samt anställningstäthet. Den funktionella regionen spelar en viktig roll i denna process, bland annat genom dess koncentration av ekonomisk aktivitet vilket sammanhänger med agglomerationsfördelarna.</p><p>För att analysera effekten på kunskapsproduktionen av ovan nämnda förklaringsvariabler genomförs en regressionsanalys där produktionen av ny kunskap mäts genom patent. Denna analys utförs på data på svensk kommunnivå och resultaten bekräftar uppsatsens huvudsakliga hypotes; det vill säga att humankapital har en högst betydande inverkan på kunskapsproduktionen. Dessutom visar analysen att tillgänglighet till FoU även den har en betydande inverkan, i synnerhet tillgänglighet till företags-FoU inom kommunen. Dessa resultat överensstämmer därmed väl med slutsatserna i den teoretiska delen av uppsatsen; det vill säga att lokal tillgänglighet underlättar kunskapsöverföringen som krävs i innovationsprocessen.</p> / <p>This thesis aims at analyzing the importance of human capital for generation of economic growth through its effect on knowledge production in the innovation process. Knowledge is a fundamental precondition of innovation and technological change, which in turn is the main generator of long run economic growth. The thesis briefly outlines the milieu in which knowledge is produced and the factors affecting this production, assumed to be essentially human capital, accessibility to industry and university R&D and density of employment. The functional region is found to play a significant role in this process, partly due to its concentration of economic activity as a consequence of agglomeration effects.</p><p>In order to analyze the effect on the knowledge production, measured through patents, a regression analysis including the variables specified above is performed on data of the Swedish municipalities. The results of the analysis confirm the main hypothesis of the thesis; that human capital has a major impact on the knowledge production process. Moreover, accessibility to R&D is found to have a significant impact as well; particularly local accessibility to industry R&D. This corresponds well with the conclusions of the theoretical part of the thesis; that local accessibility facilitates the transmission of knowledge useful in the innovation process.</p>